Staket

Bygg ett plank som skydd - gör det själv

Plank vid Kristinelunds trädgård som drivs av Charlotte Andersson, charlotte@gardenflow.

Plank vid Kristinelunds trädgård som drivs av Charlotte Andersson, charlotte@gardenflow. Foto: Charlotte Andersson

Ett plank kan ge skydd mot vindar, buller och ovälkommen insyn, men det behöver passa väl in i miljön för att trädgården inte ska se ut som ett fort.

Ett plank som skyddar mot både vind, buller och insyn kan lätt upplevas som trist och slutet om man inte har funderat ett extra varv över utformningen. Plankets utseende kan varieras i det oändliga. Utgå från omgivningens arkitektur för att matcha design och färg så att planket smälter väl in i sin omgivning. 

En modernare användning av planket är som stativ för solcellspaneler. Där det passar är det ett bra sätt att få plats för solpaneler om man inte har ett lämpligt tak att tillgå. Vågrät montering på ett plank är inte riktigt lika effektivt för solpaneler som när de monteras med lite lutning, men dagens solpaneler är så pass billiga att resultatet blir bra. 

Plank vid uteplats
Plank som ger vindskydd och stöd i ryggen vid attefallshuset. Foto: Daniel Widman

Vilka regler gäller?

Staket upp till 1,1 m kräver i regel inget bygglov, men vill man ha ett högre staket eller plank krävs tillstånd. Det är kommunens byggnadsavdelning som beviljar bygglov och det bästa är att börja med att rådfråga kommunens hemsida om vad som gäller. En del kommuner är mer generösa än andra och en del kommuner har skrivit särskilda policyer för plank och murar. Plankdrömmarna börjar alltså med en ordentlig ritning och ansökan om bygglov innan byggandet kan ta sin början. 

Det finns dock undantag från bygglov och det gäller plank vid uteplatsen inom 3,6 m från huset. Planket får då inte vara högre än 1,8 m och inte ligga närmare tomtgränsen än 4,5 m. Om grannen medger skriftligt går det att bygga planket närmare tomtgränsen. Vem vet – kanske grannen också har glädje av ditt plank?

Plank av träribbor
Medlemmen Sjöolsa har byggt ett fint plank av osågat trä med barken kvar. Foto: Sjöolsa

Stadigt i vinden

Ett plank är ett rejält vindfång och måste därför stå stadigt. Särskilt i vindutsatta lägen är detta en viktig faktor att tänka på. Ett sätt att minska vindtrycket på planket är att på några ställen ha öppna sektioner där vinden kan slinka igenom. I dessa öppningar kan man komplettera med spaljéer med klängväxter för att det inte ska bli för öppet. 

Ett annat sätt att få planket motståndskraftigare mot vind är att inte ha ett alldeles rakt plank. Om planket delas upp i sektioner och någon sektion här och var sitter bara en halvmeter bakom eller framför plankets huvudlinje och sektionerna förbinds blir planket flera gånger starkare. Det kan också se trevligare ut än ett helt slätt plank. Nischer som skapas blir en utmärkta för buskar eller planteringar som också lättar upp den slutenhet ett plank annars kan ge.

En bra grund

Det finns flera sätt att fästa planket i marken. Det gamla sättet är att gräva en grop, sätta ner pålen och återfylla på med grus och sand och eventuellt med betong. 

Betongplingar
Betongplintar är ett sätt att grundlägga planket. Foto: Kristoffer1

Betongplintar kan köpas färdiga eller så gjuter man själv. Markspett eller jordspett som slås ner i marken kräver att det inte är alltför stenigt, men fungerar bra. Markskruv eller skruvpåle är lite gedignare än markspett och ger en väldigt bra hållfasthet. Betongplintar, markspett och markskruvar har fördelen att stolpen inte ruttnar under jord. En uttjänt stolpe kan oftast ersättas direkt i markfästet.

Stolpfästen på en berghäll är en utmaning. Det finns borrar att hyra för att borra hål i berget och gjuta fast stolpskor för stolparna. Ett alternativ kan vara att fundera över om man verkligen måste ha plank hela vägen över en berghäll. Det blir kanske både enklare och snyggare med ett avbrott i planket som fylls med växter i stora planteringskärl eller likande för att markera gränsen eller minska insyn.

Stolparna som bär planket

Kraftiga stolpar gör sig bäst i utemiljöer. Stolpe 70x70 kan fungera till mindre plank som inte sitter i vindutsatt läge, men välj hellre minst 95x95 mm. Stolparna kan vara tryckimpregnerade, men om stolpen är förankrad ovan jord behövs egentligen inte tryckimpregneringen. 

Plank med ribbor
Plank vid Kristinelunds trädgård som drivs av Charlotte Andersson, charlotte@gardenflow. Foto: Charlotte Andersson

Planksektionernas konstruktion

Mellan stolparna sätter man två eller flera reglar att fästa plankets brädor i. Även om det inte är absolut nödvändigt, kan det ändå vara bra att snedsåga reglarnas översidan så att regnvatten inte stannar kvar mot planket. En del bygghandlare har färdiga sådana reglar avsedda för plank och staket. 

Skruvreglarna kan antingen monteras mellan stolparna i liv med stolpen. Då kan plankets brädor överlappa stolparna så de inte syns från plankets finsida. Alternativt kan skruvreglarna fästas en bit in på stolparna för att låta stolparna synas mellan varje sektion. Skruvreglarna kan fästas i stolparna med vinkeljärn. Vill man slippa förfulande synliga vinkeljärn går det att skråskruva dem med kraftiga skruv.

Det vanligaste sättet att konstruera ett plank är med stående brädor som monteras tätt ihop eller med lite mellanrum. Men det går förstås att göra plank med liggande brädor om man känner att det blir vackrare. Det finns även utmärkta exempel på plank där brädorna monteras diagonalt eller till och med bildar mönster, men det är möjligen överkurs.

Enklaste spjälplanket

Ett plank kan precis som ett staket bestå av spjälor med lite mellanrum. Upptill kan spjälorna vara raka, snedsågade eller spetsade efter tycke och smak. Såga till alla spjälor i samma längd och såga spetsarna innan spjälorna skruvas upp. För att få överkanten rak kan man antingen sätta en tillfällig bräda i våg undertill som spjälorna får vila på när de monteras. Eller så spänner man ett snöre i överkant för att få en rät linje att montera efter. Bestäm avståndet mellan spjälorna och såga till en passbit för att få samma mellanrum hela vägen. Kontrollera med vattenpass då och då att spjälorna sitter lodrätt.

Plank med nivåer
Enkelt spjälplank vid Kristinelunds trädgård. Foto: Charlotte Andersson

Plank i backe

Om marken sluttar ser det oftast snyggare ut att hålla överkanten vågrät, men låta varje sektion hamna lite högre än den förra för att ta upp markens ojämnhet. Att låta planket helt följa marken blir sällan riktigt bra. 

Det täta planket

Ett tätt plank känns ombonat och skyddande för insyn. Man ska dock vara på det klara med att täta plank inte alltid är det bästa som vindskydd. Vinden stoppas upp av plankväggen och tvingas upp över planket och det skapar virvlar på baksidan som kan kännas obehagliga. Det blir mindre turbulens med lite luftspalter i planket som vinden kan silas igenom. 

Det täta planket är enkelt att bygga. Det är i princip bara att skruva upp brädorna intill varandra. Om brädorna inte går jämnt ut i sektionen kan man såga en eller ett par brädor lite smalare.

Om man vill kan man sätta en överliggare som skyddar ändträet upptill på brädorna. Den kan snedställas lite grann så att regn lättare rinner av. På en del brädgårdar kan man hitta färdighyvlade överliggare som är rundade eller hyvlade i vinkel för vattenavrinningen. Om man är ambitiös kan man förstås också hyvla själv med elhyvel.

Dekorerat plank
Dekorerat plank med port. Foto: Marlén Eskilsson

Gammaldags stadsplank

I gamla stadsmiljöer var plank mellan husen återkommande inslag. Ofta dekorerades planken för att matcha husens arkitektur. Ett enkelt sätt att imitera romerska valvbågar är att utgå från ett slätt plank av brädor och sedan spika på dekorelementen. Delarna till dekoren är här dels stående springläkt som döljer plankets springor, dels en liggande bräda i överkant med utsågade bågar. Mellan dessa sitter små klossar av läkt som ger visionen av ”kapitäler” överst på springläktens ”kolonner”.

Börja med att såga till bågarna på den liggande övre brädan. Utgå från bredden på plankets brädor och markera var mitten på varje springläkt ska möta bågbrädan. Markera springläktens bredd och mät diametern på bågen.
Bågarna kan sågas ut med sticksåg. Kanske har du tur så att bågens diameter överensstämmer med en större hålsåg till borrmaskinen? I så fall spänner du fast två brädor intill varandra och markerar var bågarna ska vara. Sätt centrumborren där brädorna möts och låt hålsågen borra hålen i båda brädorna på en gång.

Montera brädan med bågvalven överst på planket så det stämmer med springorna. Såga till ett antal små klossar av läkt och montera där springläkten ska möta valven. Montera till sist springläkten. Var noga med vattenpasset så alla läkt hamnar lodrätt. För att undvika att den lilla klossen spricker när den spikas fast är det klokt att förborra med ett fint borr. För den som har tillgång till en dyckertpistol är det ett gott alternativ.

Överst på planket är det fint med en liggande bräda som ett ”tak” över det hela. Det skyddar inte bara konstruktionen utan blir också en naturlig och fin avslutning för ögat.

En spännande port?

Ska planket ha en port är det viktigt att tänka på att den stolpe som porten hänger i kommer att belastas ganska hårt. Här är det extra viktigt att stolpen förankras riktigt stadigt. Om det inte stör intrycket kan man eventuellt sätta en snedsträva på insidan av planket för att ge extra stöd åt stolpen.

Porten konstrueras enklast med ett stödjande Z på insidan. Tänk på att snedsträvan ska ha sin nedersta punkt på gångjärnssidan för att ge maximalt stöd. Häng upp porten med grindgångjärn.

Läs mer

Inynsskydd i trädgården
Bygger nytt trästaket - sommarens projekt!