Michael och hans familj har tröttnat på att frysa. Nu vill de ha hjälp med att förbättra uppvärmningssystemet i sin 40-talsvilla. Vi bad två energiexperter att föreslå lämpliga åtgärder.
Michael och hans familj flyttade in i den charmiga villan i Höganäs vid årsskiftet. Vintern blev mild, men familjen huttrade.
– Temperaturen inomhus låg periodvis kring 15-16 grader. Det var outhärdligt så vi skaffade en luft/luftvärmepump och fick upp temperaturen några grader på bottenplan. Men på övervåningen var det fortfarande oacceptabelt kallt, berättar Michael.
Huset är ett 1,5 plans hus som är tillbyggt. Tidigare värmdes huset upp med en oljepanna. Men sedan tio år baseras uppvärmningen i huvudsak på en jordvärmepump, som hämtar energi via en nedgrävd kopparslinga i gräsmattan. Förutom jordvärme och luft/luftvärmepump kan familjen elda i en spiskassett, om än i begränsad omfattning på grund av kommunens regler.
– Nu inför vintern önskar vi oss ett stabilt värmesystem som går att lita på. Det bör vara miljövänligt, men får inte kräva för mycket skötsel. Vi kan tänka oss att lägga omkring 100 000 kronor på energiförbättringarna, säger Michael.
Byggahus bad två energiexperter att titta närmare på uppvärmningsförhållandena i Michaels hus och presentera ett åtgärdsförslag. Vi börjar med att titta på förutsättningarna.
Husfakta: 1,5 plans hus med källare, Byggt 1946, tillbyggt 1998 (ca 40 procent extra boyta).
Område: Höganäs (Norra Skåne)
Boyta: 140 kvm
Hushåll: Två vuxna och två små barn
Befintlig uppvärmning: Vattenburet system med radiatorer som försörjs med jordvärme: Sirius värmepump S1/5, installerad år 2000. Värmepumpen har en max effekt på 4,85 kW vid 50 C framledningstemp och direktexpansionssystem med markslingor 2 x 60 m. Oljepanna (som numera inte används). En nyinstallerad luft/luftvärmepump på bottenplan. Spiskassett för trivseleldning.
Klimatskärm: Normalgod isolering i tillbyggd del, sämre i gamla delen. Taket är ej tilläggsisolerat. 3-glasfönster i ny del, 2-glas i äldre del. Källaren är oinredd och har endast två radiatorer för underhållsvärme vintertid.
Historik: Tidigare har det bott en kvinna i huset, med två äldre barn. Hon uppgav värmekostnaden till 3000 kr/mån, alltså ca 35 000-40 000 kr/år. Förmodligen har hon delvis använt oljepannan under vintertid.
Familjens önskemål: Ett tryggt och miljövänligt värmesystem som är lätt att sköta. Max investering omkring 100 000 kr.
Uteslutna alternativ: Det finns inte tillgång till fjärrvärme i området.
Så här tycker våra experter
Björn Lovén, VVS-konsult vid Greflunda Konsult AB
Problemet: Med största sannolikhet är husets uppvärmningssystem dimensionerat för den befintliga oljepannan som arbetar med en högre framledningstemperatur till radiatorerna (80/60°C) än värmepumpen (max 50°C). Det innebär att radiatorsystemet blir underdimensionerat när bara värmepumpen är i drift och därmed inte klarar att värma upp huset till önskvärd rumstemperatur.
Förslag: Till att börja med bör man närmare undersöka vilket effektbehov byggnaden har, vilket enklast görs via energideklarationen. Då kan man med säkerhet bestämma om värmekällan behöver kompletteras eller inte. Om det skulle visa sig att den befintliga värmepumpen är för liten kan man komplettera med en ackumulatortank och en elpatron för att öka effekten. Det krävs också att man ökar den värmeavgivande ytan, antingen genom att byta till större radiatorer eller sätta in små kompletterande konvektorer. Jag föreslår att det görs en transmissionsberäkning, rum för rum, med de nya temperaturförutsättningarna som utgångspunkt och monterar in nya radiatorer där det behövs. På detta sätt får man ett lågtemperatursystem som är bättre anpassat till dagens miljökrav.
Det kan även vara klokt att investera i ett solcellsystem som numera inte är så dyrt och som minskar behovet av köpt el.
Arbetar man efter denna modell får man den ekonomiskt mest fördelaktiga lösningen genom att behålla den befintliga installationen så långt möjligt.
Bengt Drakenberg, Energikontoret Skåne
Problem: (Se Björn Lovéns slutsats)
Förslag: Med tanke på värmepumpens ålder, 12 år, är det inte mycket idé att bygga om eller renovera den, utan att istället satsa på en ny värmeanläggning. Dessutom är det tveksamt om jordvärmepumpens kollektorrör på 2x60 m ger tillräckligt utbyte för husets värmebehov.
Vilken uppvärmningsform ska man då välja? Det verkar finnas två alternativ som uppfyller kriterierna omkring 100 000 kr i investering och inte för mycket arbete: Pelletspanna med automatsotning eller luft/vattenvärmepump. Kostnaden för energin blir troligen något lägre för värmepumpalternativet.
Här är för- och nackdelarna med respektive lösning.
Pelletspanna:
+ Klarar garanterat att värma huset när det är som kallast ute.
+ Automatsotning minimerar tillsynsbehovet.
+Håller skorstenen varm och bidrar till bättre ventilation i huset.
+ Bra att kombinera med solvärme.
+ En miljövänlig lösning.
- Platsbehov för bränsleförråd.
- Ska tömmas på aska 4- 6 ggr/år.
Luft/vattenvärmepump:
+ Innedelen av värmepumpen tar lite utrymme i anspråk.
+ Mycket lite tillsyn.
+ En miljövänlig lösning om man köper ursprungsmärkt el.
- Klarar sannolikt inte att värma huset utan tillsatsel när det är som kallast ute.
- Utedelens placering kan vara problematisk om det är nära till grannhuset (buller).
Ytterligare åtgärder: Det verkar finnas möjligheter att minska energianvändningen i den äldre delen av huset genom att isolera taket/vinden invändigt eller utvändigt.
Isolering av ytterväggarna utvändigt görs bäst när fasaderna ändå behöver åtgärdas. Det är dyrt och därför tveksamt att göra enbart av energibesparingsskäl.
Tätning av fönster är också viktigt, särskilt om huset har ett vindutsatt läge.
Kommentarer
16