Hållbart, energieffektivt och underhållsfritt
I del fyra om Mats Anderssons husbygge får vi ta del av hur han resonerade när han valde värmesystem, ventilation och andra tekniska lösningar i huset. Helst skulle Mats vilja bo i ett självförsörjande hus, men arkitekturen och detaljplanen sätter stopp för iögonfallande teknik.
Även i Skåne kan vintrarna stundvis vara bistra och kalla. Men med ett välisolerat tak och väggar av 35 cm isolerblock i kombination med skumplastisolering ser Mats Andersson till att hålla värmen inomhus och kylan utomhus. Energisystemet och de framtida driftkostnaderna är av högsta prioritet, framhåller han. – Bygger man nytt bör man satsa på energieffektiva och miljövänliga lösningar. Det betalar sig på sikt och det borgar också för en god inomhuskomfort.  Mats Andersson annons
Mats är intresserad av tekniska landvinningar som kan göra hus självförsörjande. Men när det gäller hans eget husbygge utgår riktlinjerna helt från arkitekturen och den kulturhistoriska miljön. – Jag hade kunnat installera solfångare och solceller på ekonomibyggnaden mot söder och kanske även sätta upp ett litet vindkraftverk. Men inga av dessa lösningar är estetiskt acceptabla, det skulle sticka i ögonen. Energiinvesteringarna får istället läggas på husets klimatskärm och uppvärmningssystem. Den geologiska undersökningen var vägledande för valet av huvudvärmekälla. Med hjälp av energiberäkningar som utfördes av konstruktören valde man en värmepump på 20 kilowatt som laddas genom ytjordvärme med tre kollektorslangar på sammanlagt 900 meter nedgrävda i tomten. Huset saknar helt radiatorer och istället leds värmen ut i ett vattenburet golvvärmesystem som omfattar samtliga våningsplan. – I detta fall är det praktiskt att låta värmen cirkulera inuti de gjutna bjälklagen. Betongen ackumulerar värmen vilket gör att det inte behöver tillföras mycket energi, förklarar Mats. I bjälklaget ligger en reflektormatta, 20-25 mm under ytskiktet, som gör att värmen stiger uppåt. – Om det blir för varmt inomhus sommartid kan värmepumpen reverseras och leverera komfortabel kyla, tillägger Mats. Den praktiska golvvärmen har kompletterats med trivselvärme i form av kakelugn och två öppna spisar. Perfekt med tanke på att familjen har skogen inpå knuten. – Om andan faller på låter jag också installera en vedpanna, säger Mats. Huset har mekanisk frånluftventilation med två aggregat för värmeåtervinning. Tilluften hämtas på traditionellt sätt via ventiler i väggarna. En av målsättningarna har varit att kombinera ”gammal stil med ny teknik”. Det innebär till exempel att de vackra träfönstrena i ek, specialbeställda från en tillverkare i Småland, är utrustade med treglas isolerrutor med argon.
Belysningen inomhus är av mer modernt slag med över 200 spotlights i tak och väggar. Men en stor del av belysningen ska utgöras av strömsnåla LED-lampor, säger Mats. – Totalt sett räknar jag med att driftkostnaderna ska ligga i paritet med en normalstor villa, åtminstone inte högre. Husets vitkalkade fasad är värt ett eget litet kapitel. Mats fördjupade sig i olika putsmetoder och fastnade för en teknik som brukar användas i Mellaneuropa. Tekniken innebär att fasaden putsas med kalk i två omgångar, vilket ska minimera risken för sprickor. I entreprenörskontraktet var det först sagt att fasaden skulle slutputsas med kvast, en gammal metod som ska resultera i ”ett gammaldags utseende”.
– Jag hade ingen aning om vad det innebar, så jag lät hantverkarna köra igång med kvastarna. När ena gaveln var klar blev jag kallsvettig och bad dem avbryta. Kvastningen hade gjort fasaden ful och flammig, absolut inte det resultat jag velat se. Så jag ringde prompt den kvalitetsansvarige och begärde att huset skulle putsats på normalt sätt! Även takmaterialet blev en diskussionspunkt, men mest mellan Mats och hans fru. Mats önskade ett halmtak, men hans fru avvisade förslaget som alltför ”vildvuxet”. Kompromissen blev ett tegeltak med enkupiga pannor som paret hittade hos en byggvaruhandlare i Staffanstorp. – Mitt råd när det gäller materialval är vara öppen i sinnet. Det är lätt att man bestämmer sig för en viss typ av material och blundar för alternativen. I många fall kan man hitta ett billigare material som visar sig fungera lika bra som det man ”snöat in” på. Det är värt att säga några mer ord om husets arkitektur. Utvändigt lägger man speciellt märke till den smidiga övergången mellan det branta taket och fasaden. Här finns inget överhängande språng som kastar fula skuggor. ”Arkitektens idé”, kommenterar Mats och betygar att den välputsade fasaden ska klara framtida nederbörd. Nu väntar vi med spänning på att familjegården ska färdigställas – och återkommer med en ”slutbesiktning”. Hela artikelserien: Del 1 Mats bygger familjegård i kulturbygd Del 2 Mats leder husbygget själv |
Allt om bygglov
Checklista för byggprocessen
Bygga friggebod
Så får du en bra lekstuga
Experternas råd om tillbyggnad
Allt om isolering
Byggde hus av halm och lera
Jämförelse hustillverkare 2010
Bygga fritidshus
Vegar byggde vedeldad bastu
