Tryckimpregnerade takstolar från 1976

Kan rekommendera att starta med en analys av trät i takstolarna, så att ni vet vad de innehåller för kemiska ämnen. Är det klorfenol så bör man absolut tillse att luft från vinden inte kan påverka inomhusmiljön.

Klorfenol kan metyleras av mikrober likt vissa arter av mögel och jordbakterier såsom aktinomyceter (streptomyces). Den mikrobiella metaboliten som sedan lätt blir luftburen är relaterat kloranisol.

Kloranisol kan luktsmitta väldigt och lukten kan sedan bli svår att bli av med utan materialbyte, även där den luktsmittat.

Precis som Charlotte skriver så är det olika förhållanden som styr klimatet på kallvinden. Ändras något av förhållandena så kan fuktvärden passera gränsen för mikrobiell påväxt. Enligt forskning räcker det att ej för ögat synligt mögel angriper, för att kloranisoler ska bildas.

Gränsvärdet för mögel brukar generellt vid rumstemperatur dras vid 75%RF och 17%FK (relativ fuktighet och fuktkvot). Om det finns klorfenoler t.ex. pentaklorfenol så är det säkrast att vid behov avfukta och hålla sig med viss marginal under dessa gränsvärden.

Notera också att solpaneler på hustaket skuggar kallvinden varvid insidan av yttertaket blir fuktigare än annars. Detta riskerar vara en av de saker som påverkar vindsklimatet så att mikrobiell aktivitet startar.

Mvh Jerker Andersson

Det låter som om det på något sätt skulle vara en nackdel med tryckimpregnerade takstolar. Om pappen inte är tät borde väl stolarna klara sig bättre om dom är impregnerade - eller?
Varför är det krav i ex. Tyskland på impreg. takstolar? Är det bara på grund av insekter?

Tryckimpregnering med vätskor innehållande klorfenol, vilket förbjöds 1978-79 innebär en nackdel. Både av anledningen att det handlar om högtoxiska ämnen och att det vid fukt- samt mögel- och bakterieinverkan kan komma att utlösa starkt luktmittande lukt. Vidare kan mikroberna i sig också producera högtoxiska ämnen. Impregneringen skyddar mest mot rötsvamp. De som framställde vätskorna lyckades inte skydda mot mögel och bakterier, eftersom dessa är högst adaptiva och kan komma att växa även där de högtoxiska kemiska ämnena finns. I Tyskland har man längre än här i Sverige haft ett fuktigare klimat, vilket har kommit att kallas Frankfurtklimat. Anledningen till deras krav på impregnering känner jag inte till i detalj. Dock får vätskorna enligt lag inte innehålla klorfenol. Tryckimpregnerat trä hör inte hemma i ett hus tack vare kemiska ämnen och sådant som t.ex. koppar. Om mögel angriper lyfter möglet ut dessa ämnen och partiklar i luften, vilket riskerar påverka inomhusmiljön negativt, även uppifrån kallvindar.

Aha tack. Mitt hus byggdes 1983 med material från Tyskland och jag antar att klorfenol inte har använts i mina impregnerade takstolar.

Det var i Sverige som klorfenoler förbjöds först. Klorfenol förbjöds i Tyskland år 1989, om jag inte har fel om årtalet vill säga. Det bästa kan vara att låta analysera byggnadsmaterialet, för att kunna säga säkert hur det föreligger.

Vi funderar på om vi ska tvätta och måla betongpannorna och då låta takstolarna vara (underlagspappen är bra) eller om vi ska byta hela taket inklusive råspont och takstolar i ett (vilket blir väldigt dyrt).

Angående betongpannorna så håller dom i minst 100 år, betongen härdar hela den tiden och pannorna blir bara starkare med tiden, så att byta pannorna är bortkastade pengar.
Angående takstolarna har jag ingen kunskap om kemin, men är den biten ok så finns det ingen anledning att byta något om konstruktionen i sig är helt frisk.

Kopparsalterna i dagens impregneringsvätskor kan väl inte alls anses ha samma problematik som pentaklorfenoler.
I så fall skulle Falu rödfärg knappt kunna användas i den omfattning det görs på hela hus och ladugårdar.

Kopparsalter användes i de gröna vätskorna som också innehöll klorfenol. När klorfenol förbjöds blev vätskorna mindre giftiga men ändå inte bra vid kontakt och exponering. Trä behandlat med kopparsalt motstår rötsvamp bättre, men det blir angripet av mögel under rätt klimatförhållanden. Möglet metylerar koppar m.m. och lyfter ut det så att det blir luftburet, tillsammans med sporer, mögelgifter och en mängd andra metaboliter. Det blir således inte bra att inandas. Det rekommenderas att man inte ska låta små barn krypa på t.ex. tryckimpregnerat altangolv, just för att exponering inte är bra.

Hur stort problem är detta? Är bara småbarn utsatta? Eftersom, instormande sett, halva landet är belagd med tryckimpregnerat trall såväl horisontellt som vertikalt, i däck, räcken o dyl. som vidrörs med händer och fötter borde ju detta vara ett gigantiskt miljö, och hälsoproblem.

”I stort sett” halva landet

Tryckimpregnerat byggnadsmaterial rekommenderas inte byggas in i husets klimatskal, av nämnda anledningar, att det riskerar föranleda ohälsosam inomhusmiljö. Utomhus som t.ex. i altanbygge är det tillåtet. Små barn är känsligare eftersom deras immunförsvar, avgiftningssystem, kropp och hjärna är under utveckling. Dock finns det känsliga vuxna också. När det kommer till mögel så riskerar det att hälsomässigt drabba alla, i synnerhet de som är känsligare, såsom barn, "sensibiliserade" vuxna samt äldre.

Intressant när någon riktigt sakkunnig som "Forskande Fukttekniker" deltar i diskussionen. Det blir en höjning av nivån.

Angående kopparsalter så låter det rimligt att de tas upp i metabolismen hos mögel och kan spridas.
Frågan är ändå hur stor påverkan just det har kvantitativt sett? Koppar(föreningar) utsätts vi ju för ständigt från vattenledningar och även via föda. Förutsatt att man inte har den sällsynta sjukdomen Wilsons syndrom så kan kroppen utsöndra överskott av koppar ganska effektivt.

Torde vara så att mykotoxiner är det allvarliga i sammanhanget oavsett vilket trä möglet växer på.

Håller med MagHam, i att mykotoxiner kan vara allvarligt. Det är också så att inhalerad koppar, tillsammans med allt annat det i sammanhanget innebär, riskerar bli till en "toxisk soppa och påverkan". Forskningen är inte framme vid punkt, men utifrån den fakta som finns så bör försiktighetsprincipen gälla, enligt min mening.

Är det verkligen så att solpaneler, pga skuggning av yttertaket, sänker temperaturen på yttertakets insida?

Det skulle ju innebära enorma risker med kondens eftersom hela kallvinden då skulle bli kallare varvid daggpunkten enklare skulle uppnås med risk för mögel på råspont, takstolar mm?

Hej Boende45,

Ja, tråkigt nog är det så att solpaneler reducerar den värmande solinstrålningen mot husets tak. När temperaturen sjunker kommer den relativa fuktigheten att öka, i förhållande till att solen får värma upp takkonstruktionen. I vissa klimatförhållanden och årstider, särskilt under höst, vinter och vårvinter kommer detta fuktökande fenomen att vara mer uttalat.

Redan innan det blir kondens finns risk för tillväxt av mögel, bakterier och viss rötsvamp. Vid 75%RF dras generellt gränsen för tillväxt av mögel och bakterier, medan gränsen för rötsvamp börjar över 85%RF. 75%RF motsvarar 17%FK fuktkvot. Dessa värden gäller vid rumstemperatur. Gränserna ändras uppåt vid fallande temperaturer.

Jag var kanske den första fuktteknikern att presentera och varna om detta med ökande fukthalt då solpaneler skuggar taket, parallelltaket och kallvinden med dess takkonstruktion. Sedan har det utkommit ett examensarbete där man kommer fram till i princip samma sak.

Mvh Jerker Andersson