Som @Forskande Fukttekniker och andra pekar på så är det första och viktigaste steget att minska tillförd fukt. Ordentlig och tät plastduk är nummer ett. Sätta igen ventiler är också ett måste om man har en avfuktare. Dränering och avledning av regnvatten kommer nog därefter. Dock beror ju ordningen alltid på var ditt huvudproblem egentligen är.
Jag har blivit väldigt förtjust i en kemikalie som heter Siloxan. Den används för att impregnera betong och är mycket effektiv. Vatten bara rinner av ungefär som från en vaxad bilplåt. Eftersom många torpargrunder står på betong som går rätt ner i fuktig jord så finns en god möjlighet att minska kapillärkrafter och avdunstning från betongen. Dessutom förlänger man livslängden på betongen drastiskt. Pensla eller spruta på alla ytor med betong som du kommer åt, både inne och ute. Lägg på rikligt i flera omgångar direkt efter varandra så att betongen mättas. Ju torrare betongen är vid behandlingen desto bättre resultat. Man har bara en chans på sig eftersom när det torkat så lägger sig både vatten och en ny strykning Siloxan bara som droppar på ytan. Har du råd så använd Silan istället vilken är ännu bättre men tyvärr mycket dyrare. Silan går förmodligen bra att bättra med om man gjort ett halvdåligt jobb någonstans.
Jag har blivit väldigt förtjust i en kemikalie som heter Siloxan. Den används för att impregnera betong och är mycket effektiv. Vatten bara rinner av ungefär som från en vaxad bilplåt. Eftersom många torpargrunder står på betong som går rätt ner i fuktig jord så finns en god möjlighet att minska kapillärkrafter och avdunstning från betongen. Dessutom förlänger man livslängden på betongen drastiskt. Pensla eller spruta på alla ytor med betong som du kommer åt, både inne och ute. Lägg på rikligt i flera omgångar direkt efter varandra så att betongen mättas. Ju torrare betongen är vid behandlingen desto bättre resultat. Man har bara en chans på sig eftersom när det torkat så lägger sig både vatten och en ny strykning Siloxan bara som droppar på ytan. Har du råd så använd Silan istället vilken är ännu bättre men tyvärr mycket dyrare. Silan går förmodligen bra att bättra med om man gjort ett halvdåligt jobb någonstans.
S STB skrev:
Intressant! Jag har synlig fukt från bentongplintar i marken upp till betongbjälkar och sedan träbotten. Obs bara fuktigt längst ner.
Jag har inte läst svaren i tråden så ber om ursäkt på förhand om jag upprepar något.
Jag bytte iaf till kondensfuktare och kanalfläkt. Fick bättre funktion och sänkte elförbrukningen med 2/3. För min situation i krypgrunden och plånboken blev det bättre på alla plan.
Jag bytte iaf till kondensfuktare och kanalfläkt. Fick bättre funktion och sänkte elförbrukningen med 2/3. För min situation i krypgrunden och plånboken blev det bättre på alla plan.
Vill minnas att Acetec kör en dum form av reglering med regenerering var 20e min eller så vilket innebär att torkkapaciteten sannolikt inte utnyttjats fullt ut Om de hade en fuktsensor för den "torkade" luften och regenererade först när det blir ett fuktgenombrott skulle regenereringar och därmed el sparas. Förmodligen måste patron svalna efter en regenerering innan den börjar torka effektivt, också ur den synpunkten vore det värdefullt med färre värmningar. Låter dock mycket med 8 kWh/dygn.nordlp skrev:
Min krypgrundsavfuktare från woods (+2 grader c) gör ett jäkla bra jobb på temp långt under 15c. Hade en acetec pd250 som fungerade fint men blev väldigt hög elförbrukning. Jag har plastat marken (mestadels berg) men tyckte inte att det gjorde nån direkt skillnad vare sig för fukthalt eller tid som avfuktaren är igång. En sak jag noterat är när jag bytte trossbotten från trä till fibercementskivor tätade med silikon i alla skarvar. Från rf85 till rf70 med avfuktaren avstängd. Vet inte sambandet här men har inte gjort några andra förändringar i huset sedan denna drastiska skillnad.F Fideliox skrev:
Håller med men undrar vad Forskande Fukttekniker tänker om dettaChrister G.V. skrev:
Blåser in uteluften i stort sett gratis när den är torrare än krypgrundsluften . Byggde först en enkel variant med 1 luftfuktsmätare och 2 temperaturmätare i serie med programmerbara gränsvärden. Kostade kanske en tusenlapp totalt med 3 st mätare från nätet inbyggt i en gammal strömlåda från kasserad PC.
Andra bygget blev en programmerad variant med Arduinodelar från nätet och inbyggd i ett gammalt batteriladdareskal. Kostade kanske en tusenlapp den med. Programmerade själv alla menyer och algoritmer för luftfuktighet. Fanns några halvdana professionella varianter som man kunde köpa för typ 25 tusen.
Andra bygget blev en programmerad variant med Arduinodelar från nätet och inbyggd i ett gammalt batteriladdareskal. Kostade kanske en tusenlapp den med. Programmerade själv alla menyer och algoritmer för luftfuktighet. Fanns några halvdana professionella varianter som man kunde köpa för typ 25 tusen.
Har samma problem, min är på 800 watt, håller runt 65% där nere, vågar inte stänga av den
Älvsbyhus med krypgrund på 127kvm här oxå från 2007.
Bor i Södra Skåne.
Woods avfuktare i krypgrunden med igensatt ventilation och markplast.
Ligger mellan 50 och 72% RH beroende på tidpunkt på året.
Sätta en Nedis elmätare och såg att den drog 3,9kWh per dygn.
Avfuktaren har en effekt på 200w, vilket inneburit att den varit igång 80% av dygnet.
Jag testar sen 1 vecka tillbaka att köra den mellan 00.00 och 07.00 och förbrukningen sjönk till 1,14 kWh. RH ligger i skrivande stund på 64%.
Osäker på om detta kommer hålla under sommarn men ska ha koll framöver.
En fråga kring avrinning, just nu ligger en kortare slang på ca 1,5m instoppad under markplasten.
Finns det inte risk att avfuktat vatten "sipprar upp" ist för att rinna ner i marken?
Är det brukligt lägga slang så eller bör det kopplas på t.ex avlopp?
Bor i Södra Skåne.
Woods avfuktare i krypgrunden med igensatt ventilation och markplast.
Ligger mellan 50 och 72% RH beroende på tidpunkt på året.
Sätta en Nedis elmätare och såg att den drog 3,9kWh per dygn.
Avfuktaren har en effekt på 200w, vilket inneburit att den varit igång 80% av dygnet.
Jag testar sen 1 vecka tillbaka att köra den mellan 00.00 och 07.00 och förbrukningen sjönk till 1,14 kWh. RH ligger i skrivande stund på 64%.
Osäker på om detta kommer hålla under sommarn men ska ha koll framöver.
En fråga kring avrinning, just nu ligger en kortare slang på ca 1,5m instoppad under markplasten.
Finns det inte risk att avfuktat vatten "sipprar upp" ist för att rinna ner i marken?
Är det brukligt lägga slang så eller bör det kopplas på t.ex avlopp?
om du har ett lager singel under plasten så ska det inte vara några problem vad jag förstår men klart bäst om du kan leda ut vattnet på något sätt i golvbrunn eller ut på utsidan. Jag har en golvbrunn som jag kör min slang till.M mooyoo skrev:
singel är större grus/småsten kan man sägaM mooyoo skrev:Ja du, om jag viste skillnaden på singel och det jag har som jag kallar "grus"Det är väldigt fin grus/sand som ligger under duken, är singel mer grovkornigt?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Grusosäker på skillnaden på funktion mellan grus och singel i krypgrund.
Redigerat:
Fast man vill inte skapa övertryck, min tanke ör som din annars, fast istället har man fläktar på en sidan som blåser ut luft och på andra sidan har man ventiler man öppnar. Eller helt enkelt bara har ventiler man öppnar/stänger på fördelaktiga dagarM Mikael Karlsson4999 skrev:
En utsugsfläkt på motsatt sida startar automatiskt samtidigt, så att det blir drag. Annars kan man testa med bara utsugsfläkten igång och se om det funkar-räcker. Ventiler som bara öppnar och stänger kan oxå räcka, du måste bara fundera på hur du löser problemet med att säkert veta om ventilerna är öppna eller stängda.boihus123 skrev:
Om intresse finns är ett annat alternativ är att öppna och stänga ventiler-fläkt(ar) manuellt.
Har en fråga angående att få effektivare avfuktning. Bor i älvsbyhus från 2019 med en acetec 400pdx. Plast upp på halva kantbalken med brickfästen varje 1.5 m samt krypgrundsisolering på marken. Det ligger dock ingen plast under markisoleringen. Kantplasten går ned under markisoleringen med ca 0.3-0.5 m överlapp. Utförandet upplever jag i övrigt som noggrant med väl tejpade skarvar mm. Är det värt att skarva på mer plast så att den går in något längre under isoleringen? Har tätat ljusinsläpp men funderar på att sätta igen ventilerna med frigolit, idag är de enbart igentejpade innifrån och med metallkåpa utifrån, misstänker att det inte är helt tätt där. Finns det mer att göra egentligen?Forskande Fukttekniker skrev: