El

De 10 budorden - elinstallation

Ett vägguttag som blivit bränt, troligen på grund av dålig kontakt och relativ hög belastning.

Ett vägguttag som blivit bränt, troligen på grund av dålig kontakt och relativ hög belastning. Foto: tompas11

Det talas ibland om elinstallationsregler som man inte får bryta mot. Men får man egentligen bryta mot någon regel? Ja och nej. Man måste inte uppfylla alla regler om man kan visa att ett alternativ är lika säkert. Detta är dock inte prövat, och svaret på om man gjorde rätt bedömning får man först i domstol efter att det skett en olycka. Vissa regler är dessutom väldigt svåra att hitta vettiga alternativ till, det vill säga det finns regler som man aldrig bryter mot.

Om man skulle lista ”de tio budorden” för de mest viktiga reglerna kring elsäkerhet och elinstallationsarbete, hur skulle det se ut? Vad är viktigast? Finns det enskilda detaljkrav som är så viktiga att de platsar på listan?

Detta är vad jag tycker och är ingalunda facit eller något som är förankrat med någon bred expertis inom området. Men listan kanske kan väcka tanken och ge inspiration till vilka regler som var och en borde hålla som viktigast i sitt specifika arbete, vare sig det är yrkesmässigt eller hempulande (fast då endast med arbeten som inte kräver behörighet).

Listan är ett försök att ställa upp de regler som man aldrig får bryta mot. Men trots att man inte ska bryta mot något i denna lista så är den ändå sorterad efter grad, med den viktigaste först. Då så, då kör vi.

Sida 1 av 10

God elsäkerhetsteknisk praxis

Sluta aldrig att tänka! Oberoende av hur tydlig en specifik regel än må vara så får man aldrig gömma huvudet i sanden och tillämpa eller förkasta en regel som man inte förstår motivet till och andemeningen med. Se bara på debatten om färgen på biledaren för exempel på hur djupt man kan gräva ned sig i paragrafer och inte kan se praktiska lösningar som inte passar in bland dessa paragrafer.

God elsäkerhetsteknisk praxis är ett uttryck som återfinns i elsäkerhetsverkets föreskrifter. Det syftar på regler, standarder och branschpraxis inom området utan att ange vilka. Ordet god kan där tolkas som att plocka det bästa därifrån, eller med andra ord, plocka med sunt förnuft.

Detta sätter jag alltså högst upp på listan. Håll huvudet högt och gör inga dumheter, gör ingenting som du inte själv förstår. Gör en riskbedömning av varje arbete så att installationen får den grad av skydds mot elchock och brand som faktiskt krävs i det specifika fallet. Med dagens bristfälliga elmateriel är det lätt att gå fel.

Sida 2 av 10

De dubbla skyddsbarri­ärerna

elisolering

Brun och blå ledare. Foto: Bo Siltberg

Detta kan sägas vara den mest ”heliga” internationellt vedertagna regeln för skydd mot elchock, de två oberoende skydden mot att få en farlig ström genom kroppen. Det är grunden för de flesta andra regler.

Problemet är att det är ett ganska komplicerat område då det finns flera olika sätt att åstadkomma dessa två skyddsbarriärer, däribland ”isolerade rum” - gamla torra rum med ojordade uttag. Det kan vara svårt att inse vilka dessa två skydd är i enskilda fall. För att ge en enkel förklaring så får det inte se ut så här som på bilden här ovanför.

Vad är felet här då? Jo, den bruna och blå ledaren som syns på bild är enkelisolerade och har kommit i dagern på grund av att kabelns yttre isolerande mantel har spruckit sönder. Det vi ser är endast en (1) skyddsbarriär – grundläggande isolering vilket inte är tillräckligt. Denna isolering är dock det allra vanligaste exemplet på den första skyddsbarriären.

Den andra skyddsbarriären kan bestå av olika saker:

  • Dubbel isolering, vilket är ett lager isolering till, till exempel i form av en yttre isolerande mantel som syns på kabeln på bild (förutom där den är trasig).
  • Skyddsjordning, enkelisolerade ledare i en skyddsjordad kapsling av metall som gör att säkringen löser ut om det blir fel på den grundläggande isoleringen.
  • Skyddsseparation som med hjälp av en transformator skapar en jordfri miljö som tar bort risken för elchock vid beröring av spänningssatta delar.
  • SELV som också är en transformator men även har en så låg spänning att det är helt ofarligt att ta i dess båda poler.
  • Isolerad miljö vilket är vad gamla rum med ojordade uttag kallas, där rummets isolerande väggar och golv är en del av skyddet – den andra skyddsbarri­ären. Denna metod är idag inte tillåten vid nyinstallation utan lever endast kvar i gamla bostäder.

Denna regel måste man ha full koll på då det annars lätt leder till omedvetna misstag som sätter den första eller andra skyddsbarriären ur spel. Med dagens elmateriel som inte är riktigt anpassad till vår västerländska standard är det lätt att hamna fel vid installationen, främst med avseende på installationsutrymmet.

Det farliga med detta är att det ofta är ett osynligt fel. Sladden på bild fungerar utmärkt, och den är även helt ofarlig att ta i för den grundläggande isoleringen är tillräcklig i den mening att den är just ofarlig att ta i, så länge den är hel. Men som sagt, det ska ovillkorligen finnas två sådana lager av skydd. Man kan ofta ta av sig bilbältet utan att man dör, en gång, men kanske inte nästa. Det är därför en regel som behöver enighet kring ovillkorlig nolltolerans för att inte den ena skyddsbarri­ären ska tummas bort med tiden.

Sida 3 av 10

Den grön-gula skyddsledaren

skyddsledare

Skyddsledare. Foto: Från forumet på Byggahus.se

Hur många har inte varit frestade att använda den grön/gula ledaren som tändtråd i en strömbrytarkoppling? Man kan argumentera för att det är helt ofarligt att göra så i en meter lång utanpåliggande kabel mellan kopplingsdosa och strömbrytare rakt under. Det ”går” inte att missa vad den grön/gula används till. Måste man verkligen köpa en meter 4G1.5 bara för detta?

Ja, det måste man. Använd aldrig den grön/gula ledaren till något annat än skyddsjord. Förr eller senare dyker det upp en bostadsägare eller stressad elektriker med skygglappar som inte ens skulle se en varningsskylt fastbultad omedelbart intill kopplingsdosan. Det sitter i ryggmärgen att grön/gul alltid är en skyddsledare, hur ”konstigt” det än må se ut i dosan.

Detta är den detaljregel som hamnar högst på listan, och en regel som man aldrig kan hitta ett likvärdigt alternativ för.

Att med ”god” hantverksskicklighet byta färg på den grön/gula i båda ändar hjälps inte, man gör inte så, det är inget bra sätt att märka om en ledare på även om det skulle vara tillåtet. Kreativt, men dumt.

Sida 4 av 10

Kontroll

kontroll av el

Kontinuitets- och isolationskontroll. Foto: Bild från Voltimum Magazine 2012

Va? Måste jag kontrollera något? Jag har ju bara kopplat in en ny sladd!

Hur många har inte tänkt tanken på att hoppa över kontinuitets- eller isolationskontrollen? Måste man kontinuitetsmäta skyddsledaren i en nylagd kabel?

Budordet här är att tänka på kontrollen. Man måste inte utföra all kontroll efteråt, utan kan göra det till stora delar under det löpande arbetet också. Det är ju så att kontrollen förutsätter ett korrekt utfört arbete. Kontrollen ska främst se till att man inte glömt något eller gjort någon annan dunderblunder. Det är lätt att missa rätt plint eller missa att ansluta en skyddsledare som ligger lite gömd.

Mycket av detta kan man försöka hitta under arbetets gång. Om man till exempel kopplar i en dosa och har fem kablar, då ska det också finnas fem skyddsledare som ska kopplas ihop. Räkna till fem, check! När man sedan efteråt funderar på vad som kunde ha gått fel så kommer man ihåg just detta att man kan inte ha missat att ansluta alla skyddsledare. Men skalade jag alla ledare…? Man vet aldrig vad man kan ha missat på grund av att ha blivit avbruten eller nåt, och det är aldrig fel att dubbelkontrollera något. Däremot kanske man inte behöver göra alla kontroller före idrifttagning utan kan göra en del efteråt, som till exempel att kontrollera skyddsledaren i alla anslutningspunkter. Detta beroende på hur trygg man är med att installationen är tillräckligt säker för att driftsätta under kontrollerade former.

Det man aldrig ska göra är att helt hoppa över all kontroll och tänka att det gick säkert bra. Man måste vara säker innan man lämnar ett jobb bakom sig.

Sida 5 av 10

Kraven på PEN-ledare

pen-ledare

PEN-ledare. Grafik: Bo Siltberg

Bland det läskigaste finns i våra trefassystem är den gemensamma neutral- och skyddsledaren. Konsekvensen vid fel (avbrott) på denna är omedelbar livsfara. Se artikeln om det Svenska Elsystemet för en närmare beskrivning.

Det finns ingen regel som säger att man ska hantera PEN-ledaren med extra omsorg, det är självklart, men det får ändå bli budordet här. Man får aldrig glömma att det är en PEN-ledare som man handskas med. Man ska först och främst använda en frisk kabel med en PEN-ledare vars area är minst 10 mm2, och sedan ska den ägnas största uppmärksamhet i varje anslutningspunkt och dubbelkontroll på att varje anslutning blir tillförlitlig.

Ännu bättre är givetvis att inte använda en PEN utan välja ett TN-S-system som har separata neutral- och skyddsledare. Då faller detta budord bort.

Sida 6 av 10

Områdesreglerna i badrum

elområde i badrum

Områdesreglerna i badrum Grafik: Bo Siltberg

De ”60 centimeter” med mera som gäller i badrum kan tyckas vara fånigt och omotiverat. Men man ska inte underskatta riskerna med en stor och blöt kontaktyta mot kroppen vilket förekommer i badrum. Fuktiga och våta utrymmen har alltid haft en särställning i föreskrifterna sedan början av 1900-talet.

Även om de mått som anges för elinstallationer i badrum i sig inte är exakta på något sätt så ska de ändå följas. Man ska ha rejält på fötterna för att kunna visa att 59 cm räcker, eller omvänt visa att 59 cm är farligt. Måtten är uppskattade att ge en viss marginal vid normal användning. Det går inte att räkna på dem. Man har inget alternativ än att följa dem. Så vissa regler bryter man aldrig emot, och detta är nummer 6 i den listan.

Sida 7 av 10

Kunskap, erfarenhet, handlag och anläggningskännedom

elinstallation ful och snygg

Vilken elinstallation tror du är gjord av en riktig mästare? Foto: Anonym

Det är omöjligt att göra ett elinstallationsarbete om man inte är nykter, redig, utbildad, förberedd och tränad för uppgiften. Få inga idéer om att ”bara” montera det där uttaget en sen kväll för det är då man tar genvägar och missar något banalt men vitalt, eller till och med hoppar över något med flit för att blir klar.

Man måste också vara redo för uppgiften och ha det materiel som krävs till hands så att ingenting blir halvfärdigt.

Till sist ska man inte underskatta en gott hantverk. En ful installation drar ögonen till sig och kan leda till att folk pekar finger och kallar på en besiktningsman för genomgång av hela anläggningen.

På bilden ovan ser ni två anonyma exempel. Vilken av dem tror ni är gjord av en riktig mästare? Inte för att den andra är dålig eller ens ser speciellt dålig ut, men det är inte riktigt så man gör. Det finns åtskilliga detaljer som avslöjar den. (Det syns dock ingenting som har bäring på elsäkerheten, det är bara estetiskt.) Så studera noga hur proffshantverkare gör, hur det brukar se ut, då blir det bra och trovärdigt.

Sida 8 av 10

Underhåll

gammal elinstallation

Bild från en medlems elanläggning. Foto: IcePrincezzz

Det duger inte att sitta och se på när ens egen stark­ströms­anläggning ruttnar av sig själv. Av de ytterst få detaljkrav som finns i elsäkerhetslagen så har vi skyldigheten att underhålla sin anläggning. Det är ett lagbrott att låta mössen käka upp den i skydd av ett tjockt lager spindelväv.

Skälet är ju givetvis att anläggningen ska vara säker för personer, husdjur och egendom och inte orsaka några olyckor. Detta är därför ett betydligt värre lagbrott än brott mot kraven på behörighet då dåligt underhåll kan leda till olyckor och fängelse. Det är alltså bättre att bryta mot kravet på behörighet och underhålla sin anläggning än att låta blir och därmed bryta mot kravet på underhåll. Detta sagt för att belysa skillnaden mellan dessa krav. Det är ingen uppmaning till att bryta mot någon lag. Det på papper korrekta är att låta en elfirma göra det underhåll man inte själv har befogenhet och färdighet att göra.

Det är dock kanske inte alltid så enkelt att se i vilket skick anläggningen är, det vill säga när det är dags att ringa en elfirma. Är man osäker så ringer man en elfirma som får kontrollera behovet. Elanläggningen i offentliga byggnader ska kontrolleras periodvis, men något sådant krav finns (tyvärr) inte för privatbostäder. Det som ser fult ut på utsidan såsom på bilden nedan kan mycket väl ändå vara tillräckligt säkert. Man behöver lyfta på locket till kapslingar av olika slag för att se. Det är till exempel vanligt att uttag glappar förr eller senare vilket inte alltid syns på utsidan, inte alls så tydligt som på bilden här under. Man kan säga att varje skarvpunkt är en felkälla.

brand i kontakt
Bild från byggahus.se

Sida 9 av 10

Tillverkarens anvisningar

instruktion

Tillverkarens anvisningar.

Detta är en lite uttjatad regel som inte är värd riktigt så mycket som vad många tror. Den kräver god insikt och ett sunt förnuft för det är inte alltid lätt att installera en produkt enligt alla förbehåll och friskrivningar som brukar finnas i dessa anvisningar. Det där med allpolig brytare är bara ett exempel på regler som antingen kommer från företagets juridikavdelning eller från allmänna regler i standarder som inte har någon bäring på aktuell produkt.

Så det gäller att fiska fram de anvisningar som faktiskt är relevanta, och där kan det finnas viktiga saker att ta hänsyn till. Skyddsjordning är en sådan punkt som borde vara självklar, men det kan ibland vara svårt att avgöra ifall en produkt i sig kräver skyddsjordning eller om den bara tillhandahåller en blindplint för skarvning av en skyddsledaren till en vidarekopplad kabel.

Instruktioner om placering, installation, skydd och skötsel kan vara viktiga både för säkerheten och för garantiansvar. Så man måste läsa dem, det hör till.

Sida 10 av 10

Jordfelsbrytare

jordfelsbrytare

Denna lägger sig kanske förvånande på jumboplatsen i listan. Är det inte bra med en JFB? Jo, absolut, en JFB ska finnas en i varje anläggning utan undantag. Den är ett utmärkt skydd som faktiskt räddar liv. Så varför jumbo? Jo, av två enkla skäl:

  • De första nio budorden syftar till att förhindra elolyckor.
  • En JFB mildrar effekten av en elolycka om den trots allt inträffar.

Så om man mot förmodan missat någon av de första nio punkterna så är JFBn det sista halmstrået. Men det är inget dåligt halmstrå. Den täcker de allra flesta slag av elolyckor och ingenting man ska hoppa över även om en fullföljt de första nio budorden exemplariskt och pedantiskt. Det tionde budordet gäller i lika hög grad som de nio första.

Detta är härmed hugget i sten.

Skål byggahusvänner och god el-lycka under hela det 21 århundradet!