För tre år sedan valde villaägarna Bertil och Hillevi Johansson att byta ut vedeldningen mot fjärrvärme. Bekvämlighet snarare än ekonomi var det viktigaste skälet.
Det har varit vargavinter i Småland och snövallarna reser sig meterhöga kring Bertils och Hillevis villa i Älmhult. Den rödteglade enplansvillan från husfirman Hultsfredshus uppfördes 1963 i området Klöxhult i utkanten av staden.
– Då var det lantligt härute med bara några enstaka hus runtomkring. Sedan kom en liten byggboom under 70-talet som förvandlade området till villakvarter. Det är färdigbyggt nu, men fortfarande ganska gott om utrymme mellan husen.
Villa från 60-talet, nu med fjärrvärme.
Bertil var ansvarig som byggherre och gjorde en hel del arbete själv, minns han, bland annat med grundläggningen och en del snickeri. I likhet med de flesta villaägare vid denna tid valde familjen att installera en oljepanna för uppvärmningen i huset.
– Jag minns att oljepriset under de första åren låg på 150 kronor kubikmetern. Det var väldigt billigt även med dåtidens penningvärde räknat, säger Bertil.
I början av 1980-talet byttes oljepannan ut mot en vedpanna med kompletterande elpatron. Familjen har tillgång till skogsmark och därmed gratis bränsle, så det var inget svårt beslut.
– Vi eldade en gång om dagen vintertid och stödvärmde med el när vi inte hade möjlighet att elda. Det var billigt och fungerade bra och gav oss dessutom motion, sammanfattar Bertil.
– Ja, det var roligt att hugga ved, säger Hillevi. Nu har vi en spiskassett i vardagsrummet och en liten kamin i pannrummet som inte kräver så många vedklampar.
Idag tjänar pannrummet som verkstad. Pannan och ackumulatortanken är borttagna sedan tre år och värmecentralen ryms i ett litet skåp på väggen. Den lilla kaminen intill fungerar som ett slags ersättningselement för den gamla pannan.
Bertil Johansson vid fjärrvärmeenheten.
– När vi anslöt oss till fjärrvärmenätet fick vi rådet att installera ett extra element i källaren, eftersom anläggningen inte bidrar med någon värme. Men jag föredrog att sätta in en kamin istället, det är mysigare, förklarar Bertil.
Fjärrvärmeanslutningen, inklusive installation, kostade 55 000 kronor. En rimlig summa, menar Bertil och Hillevi, som inte tvekade särskilt länge när fjärrvärmeleverantören EON skickade sin offert till kvarterets villaägare. Bolaget hade tidigare samlat in intresseanmälningar som bedömningsunderlag för utbyggnaden av fjärrvärmenätet.
– Vi och de flesta av grannarna hade anmält vårt intresse. De som avböjde hade nyss investerat i andra värmeanläggningar, främst bergvärme, så det var ju inte aktuellt för dem att byta.
Att valet föll på fjärrvärme var enbart en fråga om bekvämlighet, konstaterar Bertil och Hillevi.
– Vi är pensionärer och måste ta hänsyn till vår ålder. Det skulle inte gå att fortsätta med vedeldningen så många år till och dessutom var den gamla pannan förbrukad. Vi behövde investera i en ny värmeanläggning och fjärrvärme var det allra bekvämaste alternativet.
Så här ser en fjärrvärmeenhet ut.
Bertils och Hillevis villa har en boyta på 104 kvadratmeter plus uppvärmd källare. Vindsbjälklaget är tilläggsisolerat, men i övrigt har det inte gjorts några förbättringar av husets klimatskärm. Enligt EON:s kalkyl beräknades värmeförbrukningen uppgå till omkring 25 000 kWh per år. Men den siffran visade sig vara i överkant. Förbrukningen ligger på knappt 17 000 kWh om året, sammanlagt 50 000 kWh sedan fjärrvärmen installerades för tre år sedan.
– Med nuvarande fjärrvärmepris har vi en värmeräkning på ungefär 1000 kronor i månaden utslaget på ett år. Jag tror att vår nyinvesterade spiskassett i vardagsrummet hjälper till att hålla nere förbrukningen lite grann. Vi brukar passa på att elda under de kallaste vinterdagarna.
Hillevi eldar i kaminen.
Bertil och Hillevi har noterat att fjärrvärmepriset i Älmhult ligger en bit över genomsnittet hos landets kommuner. Prisstegringen har dock varit ganska liten sedan anläggningen togs i bruk. Däremot har fjärrvärmeleverantören höjt den årliga grundavgiften med närmare en tusenlapp i fjol.
– Det är inte bra att fjärrvärmen omfattas av monopol, det borde finnas möjlighet att införa konkurrens på marknaden, säger Bertil.
– Å andra sidan känner vi oss mycket tryggare med fjärrvärme än med elvärme. Vår son bor i ett eluppvärmt hus och han har tvingats betala väldigt höga räkningar den här vintern.
Hittills har det nya uppvärmningssystemet fungerat klanderfritt, sammanfattar Bertil och Hillevi. Anläggningen kräver i princip ingen skötsel och det är enkelt att justera temperaturen i fjärrvärmecentralen på utgående värme och tappvarmvatten, när så behövs.
– Det har bara inträffat en incident: dagen före julafton upptäckte vi att vi inte hade något varmvatten i huset. Det var 23 grader kallt utomhus och värmeverket hade driftproblem. Men framåt kvällen var problemet åtgärdat, som tur var.
Fakta/Fjärrvärme i villan
Fjärrvärme är en uppvärmningsform där hetvatten distribueras i isolerade rör från ett värmeverk ut till fastigheter. Värmen överförs till fastighetens vattenburna värmesystem via värmeväxlare som reglerar uppvärmningen för element/golvvärme och tappvarmvatten. Styrningen sköts via en fjärrvärmecentral som är lika stort som ett vanligt köksskåp.
I dag finns fjärrvärme utbyggt i 270 av landets 290 kommuner. Fortfarande är fjärrvärme mest vanligt i flerbostadshus, industrier, skolor och sjukhus. Andelen småhus med fjärrvärme är ungefär 11 procent, men i vissa kommuner är fjärrvärmen helt dominerande på villavärmemarknaden.
Som fjärrvärmekund kan du bara välja leverantör av fjärrvärme från det företag som finns i ditt område eller stad. Fjärrvärmeleverantören har monopol på sin verksamhet och därmed också prissättningen. Priset på fjärrvärme varierar mellan olika orter beroende på bland annat företagens investerings- och produktionskostnader.
Enligt fjärrvärmelagen har du rätt att säga upp ditt fjärrvärmeavtal utan kostnad och kan även begära medling med fjärrvärmeföretaget vid prisförändringar.
Kommentarer
11