Vad kostar det att byta värmesystem?
Vad det kommer att kosta att byta värmesystem beror på förutsättningarna i ditt hus, var du bor och vilken värmekälla du väljer. Här tittar vi på ett ganska omfattande typexempel och går igenom de olika kostnaderna som kan ingå i projektet.
Allt om luft/vatten-värmepump
Experternas favoritvärme
Golvvärme
Allt fler väljer solvärme
Pellets attraktivt alternativ
Egen vindkraft försörjer huset
Vi har valt att utgå från en familj som bor i ett ”typiskt 70-talshus” med direktverkande elvärme. I Sverige finns närmare 250 000 direktelvärmda småhus, varav merparten är byggda under 1970-talet – därav vårt typexempel. Underlaget för vår beräkning bygger på uppgifter från olika VVS-installatörer/konsulter.
Exempelvillan:
Huset ligger i mellersta Sverige och är på 1,5 plan med platta på mark, utan källare. Boytan är på 150 kvm och den årliga elförbrukningen uppgår till 22 000 kWh, inkluderat värme, varmvatten och hushållsel. Husets effektbehov beräknas till 7 kW.
Motiv:
Familjen vill byta ut den befintliga elvärmen mot ett vattenburet radiatorsystem. Med denna åtgärd räknar man med att halvera de årliga driftkostnaderna, samtidigt som husets försäljningsvärde ökar.
Förutsättningar:
• Konverteringen av värmesystemet lönar sig bäst och är enklast att genomföra om huset ska renoveras eller byggas om. I vår kalkyl utgår vi dock enbart från värmesystemet och inte eventuella andra renoverings- och energiåtgärder.
• Installationsarbetet kan skilja sig mycket från hus till hus, beroende på hur huset är byggt och vilken typ av värmekälla som installeras. Vi utgår här från ett ”genomsnittspris per radiator”, vilket inkluderar allt material och arbete med stamdragning.
• En fackkunnig husägare kan göra vissa åtgärder själv och därmed minska arbetskostnaderna. Vår familj väljer att leja ut hela arbetet på en VVS-firma. Eventuella merarbeten efter installation räknas inte med.
• Valet av ny värmekälla är både en fråga om egna önskemål och ekonomiska överväganden. I praktiken brukar valet begränsas av förutsättningarna där man bor och kommunens regler. Vi väljer några alternativa exempel som är vanligast vid konvertering. I vår generella beräkning har vi valt att inte lägga till driftkostnader, eftersom priserna på olika energislag varierar lokalt.
Projektering av värmesystemet:
En projektering innebär att man tar fram ett underlag åt installatören för dimensionering av det nya värmesystemet. Underlaget innehåller bland annat ritningar och beräkningar av husets effektbehov, utifrån husets klimatskärm. Projekteringen kan utföras av en VVS-konsult. Kostnaden beror på hur mycket dokumentation som redan finns tillgänglig, t ex ritningar. Ett alternativ är att VVS-firman utför projekteringen inom ramen för en totalentreprenad. Oavsett tillvägagångssätt räknar vi att med denna kostnadspost hamnar på 15 000 kr, inkl moms.
Distributionssystem:
Vi räknar med att vår exempelvilla behöver 12 vattenburna radiatorer i mellanprisklass. Genomsnittspriset per radiator, inkl stamdragning, blir 7000 kr. Den sammanlagda kostnaden för distributionssystemet blir således 84 000 kr, inkl moms. Vi räknar med att 35 procent av summan är arbetskostnader som berättigar till ROT-avdrag.
Värmekällor
De vanligaste alternativen vid konvertering är en värmepump, biobränsleanläggning eller fjärrvärme. Vi väljer ut 4 alternativ för exempelvillan utifrån ett genomsnittligt pris, inkl installation.
1) Luft/vattenvärmepump, 4-9 kW (inkl. elkassett och varmvattenberedare): 100 000 kr.
2) Bergvärmepump, 7 kW (inkl. energibrunn): 150 000 kr
3) Pelletspanna/brännare: (inkl bränsleförråd 3 x3 m) 130 000 kr
4) Fjärrvärmecentral: 60 000 kr
Kommentar: Investeringskostnaden blir alltså lägst för alternativ 1 och 4. Samtidigt måste familjen räkna med att driften av alternativ 1 på sikt är dyrare än de övriga alternativen, då denna värmelösning har högre behov av eltillförsel vintertid. Driftkostnaden för alternativ 4 är avhängig den lokala prisnivån på fjärrvärme. Vid alternativ 3 krävs utrymme för panna och bränsle, samt eventuell åtgärd av skorsten eller nyinstallation av skorsten, vilket kan innebära en merkostnad kring 20 000-40 000 kr.
ROT-avdrag för värmekällor:
Skatteverket i samarbete med berörda branschorganisationer har tagit fram ett schablonavdrag för uträkning av arbetskostnader i samband med värmeinstallationer. ROT-avdraget är i sin tur 50 procent av arbetskostnaden.
Följande schablonavdrag gäller vid installation av:
• Pelletspanna/pelletsbrännare: 24 procent
• Vätska/vattenvärmepumpar (berg-, ytjord-, sjö- eller grundvattenvärmepump): 30 procent
• Luftvärmepumpar (luftvatten-, luft-luft- eller frånluftsvärmepump): 25 procent
Räkneexempel:
Om familjen i vårt exempelhus väljer alternativ 1 blir kostnaden, inkl projektering, installation av distributionssystem och värmepump 199 000 kr. Efter ROT-avdrag för samtliga arbetskostnader blir slutsumman 172 800 kr.
Kostnader före ROT
Projektering: 15 000 kr (ej ROT-berättigat)
Vattenburet värmesystem: 84 000 kr (arbete 29 400 kr)
Luft/vatten-värmepump: 100 000 kr (arbete 25 000 kr)
Delsumma: 199 000 kr
ROT-avdrag ((29 400+25 000)/2)) - 27 200 kr
TOTALT: 172 800 kr
