Shuntautomatik, vad är det bra för?

[Demmpa]

I följande inlägg finns det några dokument angående injustering av radiatorkretsen,

https://www.byggahus.se/forum/threads/dra-ner-bergvaermepannans-elfoerbrukning.437257/#post-4508446

 

[Fotografen]

Finns det inget värmebehov så har du inget flöde. Rören blir således kalla.

Hur gör du med cirkpumpen, något annat än än något flödesreglerande kommer ju stå och stånka mot väggen?

Enbart radiatortermostater "fungerar" på så sätt att man slipper frysa, men det kräver högre framloppstemperatur än vad som egentligen är nödvändigt för att de ska få någon reglerauktoritet, och ger därför en högre energiåtgång.

 

[Daniel 109]

Jag har en pump som anpassar flödet. Den går ofta på riktigt lågt flöde. Men även med en dum pump är det inget problem.

Så länge rören går inomhus har du inte energiförluster på grund av att rören är varmare. Men visst man behöver ju en shuntinställning som räcker till även när det är kallt. Det är i allmänhet mer än nödvändigt.

 

[Granström2]

Man har ju redan termostater som går på temperaturen i varje rum, vad kan då en shuntatuomatik som endast mäter på en plats tillföra egentligen?
Jag har redan en ESBE CRB9221. Jag har fått rådet att inte sätta den på en yttervägg, men de flesta elementen sitter ju mot yttervägg under fönster (2-glas kopplat).
Endast en trådlös givare kan ju inte mäta i både vardagsrum i söder och toalett i norr, men temperaturskillandera blir rejäla på soliga vårdagar.
Sätter man givaren på samma temperatur som elementen, gör lokala skillnader (eller bara att man inte kan ställa in termostaten lika exakt) att t.ex. termostaten öppnar, men shunten är stängd så det kommer inget varmvatten.
Jag har egentligen inte gjort några inställningar på givaren mer än att ändra temperatur och flytta den till olika platser.

Vad är det fantastiska med denna teknik som jag missat?
Vad kan jag få för nytta av tekniken egentligen?

Har du terrmostater på alla element kan du vrida upp shunten ordentligt och sedan glömma den. Utshuntad värme stannar i huset. Endast om du har en värmepump som värmer vattnet till elementen behöver du engagera dig i det här. En värmepump klarar inte att framställa riktigt varmt vatten så då får man vrida upp termostaterna helt och hoppas på det bästa. Många gamla hus är byggda för oljeeldning och då räckte det bra med små elemernt.

 

[Fotografen]

Har du terrmostater på alla element kan du vrida upp shunten ordentligt och sedan glömma den.

Har du oljepanna eller elpatron kan det gå att resonera så, har du en acktank gäller det att ha ut så svalt vatten som möjligt för att behålla skiktningen och inte blanda upp allt till fesljummet.
Varför har folk så svårt för en fungerande shuntautomatik?

 

[Daniel 109]

Du får väldigt låg returtemperatur när samtliga termostater stryper.

 

[Demmpa]

Har du terrmostater på alla element kan du vrida upp shunten ordentligt och sedan glömma den. Utshuntad värme stannar i huset. Endast om du har en värmepump som värmer vattnet till elementen behöver du engagera dig i det här. En värmepump klarar inte att framställa riktigt varmt vatten så då får man vrida upp termostaterna helt och hoppas på det bästa. Många gamla hus är byggda för oljeeldning och då räckte det bra med små elemernt.

Gör man så, så kommer rumstemperaturen att pendla ganska mycket när utetemperaturen varierar.

 

[Daniel 109]

Vad är din definition av ”väldigt mycket”?

 

[lat]

Rumstermostaten är en ren P-regulator.
Den reglerar definitivt rumstemperaturen när den används som TS och jag använder den.

Med tanke på att vanliga radiatortermostater har ett P-band på 2⁰C, så åtminstone därikring.

 

[Daniel 109]

Så du tror att den måste jobba i hela spannet min till max för att reglera temperaturen. Jag inte inte heller 2grader som väldigt mycket.

 

[OnkelMike]

En bra styrning minskar dina reglerförluster i fastigheten. Det finns en del pengar att spara här!

 

[Daniel 109]

Vilka reglerförluster?

 

[chillax]

Men hur ska jag få till att ha olika temperaturer i olika rum?
Termostaterna har bra förslag om 17 i sovrum, 20 i vardagsrum etc. och 23 på badrum.
Det känns som att det fungerar bra att sätta termostaterna på dessa värden.
Men för att det ska fungera måste jag ha innetermometern till shunten på ganska höga värden, eller helt enkelt ha den på den enda lilla toalett som finns. Toaletten är helt klart det rum (borträknat källaren) som är behöver mest hjälp för att få upp temperaturen.

 

[Demmpa]

Vid planering av tex bostad så måste man först bestämma / ta reda på vilken temperatur ska rummet hålla, vilken effekt åtgår för att hålla den valda temperaturen.
Välja om det ska vara lågtemperatursystem eller högtempertursystem.
Välja mellan enrörssystem (undvik), tvårörsystem (vanligast) eller trerörssystem/Tichelmannsystem.
Därefter välja radiator/golvvärme så att max avgiven effekt (vid beräknad framledningstemperatur) hamnar strax över den effekt som rummet kräver.
Större radiatorer / tätare mellan gv-slingorna ju mer värmeavgivande yta blir det, ju lägre framledningstemperatur går det att hålla.

Sen är det injustering av förinställningen på varje radiator/golvvärmeslinga, så att "rätt" flöde/tryckfall/difftemperatur erhålls.
Med hjälp av förinställningen så kan man höja/sänka temperaturen i rummet.
Välja lämplig placering av innegivaren, detta kan vara knivigt, ett utrymme som inte påverkas av tex solinstrålning.

Genom att ändra framledningstemperaturen så ändras temperaturen i alla rum proportionerligt mot varandra.

Nu finns alla förinställningen att hålla tex 17⁰ i sovrum, 23⁰ i badrummet.

Alltså, allt hänger ihop.

Sen så ska man ha tilluft i sovrum, vardagsrum, gillestuga och liknande "bra" vistelserum.
Samt frånluft från kök, badrum, tvättstuga, förråd, klädkammare och liknande "dåliga" rum.

 

[OnkelMike]

Vilka reglerförluster?

I värmesystemet. Det ska svara snabbt och vara noggrant annars kommer du göra av med mer energi än vad du behöver.