Halmbalshus med träfasad

Vi bygger också ett halmbalhus - eller rättare sagt, dottern och svärsonen, men de har inte mycket tid, så vi hjälper till. Dottern har själv gjort ritningen, och hon gillar inte heller det som är rakt. Från början var båda kortsidorna runda, men ändrades för att kunna förlänga huset senare.

Vi har inte kommit så långt, grunden är klar. Det är inte plintgrund.

Nu händer inte så mycket under vintern. En bild från augusti:

Vad kul med ett annat halmprojekt, ser ju ut att vara en spännande form! Och med den där grunden lär ni få ett lättarbetat bygge - bara att atapla på! Skall ni ha reglar som håller uppe takkonstruktion, eller blir det ett "självbärande" bygge? Vad skall ni ha för isolering i golvet? Om ni får behov av att diskutera blandningen av lerbruket är jag gärna med så mycket jag kan.

Hej!

Är som många andra på detta forum grymt imponerad av detta hus. Har själv varit lite intresserad av halm som byggmaterial men jag har en del frågor som du kanske har koll på.

Hur fungerar det med ett relativt välisolerat hus i organiskt material som är byggt utan fuktspärr??. Enligt rådande kunskaper innom byggbranchen så skulle det kunna innebära problem pga för hög fukthalt i materialet under en del av året.

Jag kan inte vara ensam om att undra hur detta fungerar i verkligheten, det kanske finns exempel på halmhus som har några år på nacken, vore intressant att veta mera om detta.

Mvh Ulf

EB skrev:

Vi bygger också ett halmbalhus - eller rättare sagt, dottern och svärsonen, men de har inte mycket tid, så vi hjälper till. Dottern har själv gjort ritningen, och hon gillar inte heller det som är rakt. Från början var båda kortsidorna runda, men ändrades för att kunna förlänga huset senare.

Det ser valdigt spannande ut. Vagar man be om att du startar en ny trad med mer information och mer bilder? Jag tror intresset ar enormt for alternativa byggmetoder och vi ar manga som vill lara oss mer! Tackar pa forhand...

Alen, ditt bygge ar makalost skickligt, stiligt och miljovanligt! Skulle garna vilja veta mer om hur det nu fungerar i drift. Vad har ni for energikostnader (bade i fraga om tid, inomhustemperatur och krassa slantar)? Hur har avloppet lost sig och gor ni nagot med restprodukterna tex. godsel? Har ni nagra planer for resten av tomten i form av potatistland eller nagot liknande nyttigt?

Och sist men inte minst en kaxig fraga fran en som inget vet: Varfor valde ni inte ett mer ekologiskt tak (typ. vasstak eller stratak)? Hade ni funderat pa tex. att gora branna egna takpannor (eftersom ni har bade lera, gott om yta och bransle pa tomten sa kan det inte vara omojligt att bygga en ugn i sidan av backen)?

ULF: Jag tror mig ha diskuterat detta ämne på andra platser, men kort och gott handlar det om bygga med 100% genomsläppliga material, och dessutom material som är hygroskopiska=bra på att transportera fukt. När jag menar genomsläppligt handlar det inte att låta fukt vandra ut och in i väggen, utan det skall vara högre ånggenomgångsmotstånd på det inre skiktet i förhållande tull det yttre. Detta har jag löst genom att låta yttersidan vara obehandlad och innersidan målad med ett ganska tjockt lager limfärg eller linoljefärg. Så egentligen borde man väl tala om "halvgenomsläpplighet". Konsekvensen blir att det är lättare för ångan att slippa ut ur halmbalen (till utsidan) än att komma in (inifrån). Och den vattenångan som kommer in i halmbalen transporteras lätt genom den till utsidan. Dessutom är det ju ett tjockt lager lerputs som buffrar fukt, m.a.o. absorberar fukt från eller avger fukt tilll inomhusluften - resultatet blir en jämn luftfuktighet inomhus. Innan jag byggde konsulterade jag en van lerbyggare som tyckte sig märka att lerbruket som omsluter halmbalen "suger" fukt från halmbalen, p.g.a. bruket har en annan fuktbalans jämfört med halmbalen. Om detta skulle stämma vid noggrann mätning under kontrollerade förhållanden vet jag inte, kanske har det prövats? Jag var själv skeptisk till fuktbalansproblemet innan vi började bygga, men efter att ha besökt en "halmbalsbastu" lade jag ner tvivlet. Killen som byggt bastun med halmbalsteknink hade använt den regelbundet i flera år, och ännu hade han inte sett några mögeltecken. En annan byggare tipsade mig om ett fårstall i halmbalsteknik som använts i många år. Han var där en vinterdag, och det var inte ens imma på fönstren - m.a.o. gick fukten från djuren genom väggen utan att ställa till problem! I "halmbalshusbyggarböckerna" finns det mer att läsa om detta, också mångåriga erfarenheter av hur husen fungerar. Däremot tror jag man skall vara noga med ventilation så att man inte skapar högt ångtryck inomhus i onödan. Frånluft i fuktiga utrymmen givetvis i kombination med vedeldning under vinterhalvåret skapar undertryck i huset, och det minskar ångtrycket inomhus i förhållande till utomhus.
TOKYOBOY: Driften är helt ok - under vinterhalvåret går det åt ca 1 Ikea-kasse med ved / dygn, vi håller då runt 19-22c i huset. Eldningen i kökspannan tar 1-2 timmar. Veden är gratis eftersom vi gallrar i egen skog. Sommarhalvåret går mestadels på solfångaren, så då är det inget jobb alls.
Apropå avloppet funkar aqutronen utmärkt, frugan har börjat lägga ut litet välkomposterad (efterkomposterad) gödsel i rabatterna. Urinen går via urinsorterande toalett (wostman) till tank som töms och sprids ut av en bonde i närheten. Tyvärr läcker det in dagvatten någonstans i ledningarna, så spädningen blir nu kanske 1:1000 snarare än 1:10, som det nog skall vara - och förhoppningsvis blir så småningom när entrepenören får tummen ur.
På tomten satsar vi först o främst på bärbuskar och fruktträd för att slippa behöva köpa äpplen, sylt, m.m. Vi tänker "permakulturiskt", utan att vara så hemskt insatta. Jag odlade en hel del potatis i somras, men - handen på hjärtat - visst blev dom goda, men det var jävligt mycket jobb för dom där små knölarna. Målsättningen är väl att få till ett kretslopp för en del av maten, men det kanske kommer stanna vid permakulturen och kanske nåt får eller anka.
Ekologiskt tak? Vi ville har ett lättviktigt tak som klarade låg lutning, som dessutom skulle vara någorlunda lätt att lägga. Tegel och vass går alltså bort p.g.a. både lutningen och vikten. Sedum blir för tungt för konstruktionen. Plåt och papp återstår alltså. Från en fabriksrivning i ett industriområde i Gbg köpte vi billigt en massa begagnad plåt = m.a.o. mer ekologiskt än det mesta eftersom det inte krävde någon nyproduktion. Jag skruvade i de gamla hålen, så nu funkar det sopm ett nytt. Men att bränna eget tegel?!... Nog för att jag är entusiast för eko-lösningar, men det där går nog beyond min ork :-) , men om någon annan gjorde det skulle jag nog applådera!
oj, många ord blev det.....

Alen: Tack for snabbt och uttommande svar (med produktnamn och allt)! Naturligtvis har du ratt i att ateranvanda gammalt byggmaterial ar det absolut miljovanligaste. Det tak ni hittat ar langt battre ur miljosynpukt an nagot annat tak av vilket material som helst. Vasstak ar snygga men som du sager sa blir lutningen ett problem om man nu inte ar inne pa det sparet.

Trist med dagvattenlackaget i urintanken men loser det sig blir nog alla glada. Jag tror att ni tanker ratt med barbuskar och appeltrad hellre an arbetsintensiva tradgardsland. Kretsloppstanken ar beundrandsvard och nagot som jag hoppas inspireras av vid eget bygg nagon gang i framtiden (trots att man sakert blir overtalad att koppla upp sig kommunalt ar det nagot jag vill undvika). Hoppas att du skriver en bok om ditt bygge med rad och tips till oss andra halmbyggare!

Hej!
Tack för ditt svar, en till fråga, har du återvinning på ventilationsluften med växlare eller liknande eller är det ren frånluft??

Själv har jag mek ventilation rätt ut och det är i min mening en förbättring av mitt tidigare självdragssystem men det är tyvär inte så ekonomiskt...

Jag såg att ni klarade er med en kasse ved per dag så med den låga energiförbrukningen kanske det är svårt att motivera en växlare?

Mvh Ulf

Tja, det är väl ungefär så vi har tänkt, att det nog inte lönar sig. Dessutom är kökspannan av en sådan osofistikerad sort att den tar tillluft för förbränningen direkt från köket, så när vi eldar om kvällarna får vi en hel del luftomsättning. Men i ett tätt hus med kontrollerad ventilation är det väl finfint med värmeväxlare - funkar t.ex. utmärkt hos min granne.

Man odlar väl inte potatis i morän! Du ska inte vara förvånad om de blev små.

Hej
I artikeln om huset stod det om "en kille i lerbyggarföreningen som var byggnadsingenjör", angående kvalitetsbesiktning. Vem var detta, jag är själv mycket inreserad av naturligt byggande och skulle vilja komma i kontakt med honom.
MVH Mikael

Du kan också tala med LBE Arkitekter i Växjö AB http://www.lbearkitekt.se/

... som har hyfsat bra referens http://www.klimatpiloterna.se/pdf/Halmbalshus_webb.pdf

Åhh, så imponerad jag är! Vackert och ekologiskt, kan det bli bättre? Och all detaljerna inomhus, speciellt trapporna verkar väldigt fina även om det inte är så mycket man ser av dem på bilderna. Stående ovationer från mig!

Tack för komplimangen! Den där pdf-filen som Billy bäver hänvisar till här ovan är bland det bästa jag läst om halmbalshus på svenska. Byggarens erfarenheter delar jag till fullo, även vikten av att få tätt i fogarna mellan lerbruk och foder / ytliga reglar, eftersom det annars kan dra in när det blåser mycket ute - tydligen möjliggörs en del luftrörelser inne i halmbalen. Bra tips!