Grannens hus står på vår mark!

Innan vi köpte vår gård styckades ett gärde av och för ett par år sedan såldes det till en familj som byggde ett hus. Huset är inflyttat och klart, men inte slutbesiktat. Vi förutsatte att markgränsen gick vid en befintlig stenmur och har inte letat markrör för än nu, på grund av EU-stödd renovering av våra murar. Ett av rören har grannen grävt över så det har vi inte lyckats ta fram ännu, men allt tyder på att deras nybyggda hus ligger antingen på vår mark eller i bästa fall en knapp meter från markgränsen.
Vad gör vi nu? På annat håll har vi haft problem med en granne som utökat sin trädgård ut på vår mark och nu detta. Jag vill inte tvingas ge bort min mark och jag vill inte ha fler servitut skrivna på fastigheten.
Har vi gjort fel som inte stakat ut markgränsen när de skulle bygga eller är det enbart den som bygger som ansvarar för att huset inte hamnar fel? Borde inte kommunens bygglovsansvarige uppmärksammat detta?

Fastighetsgränsen är skiljelinjen mellan fastigheter. Gränsmarkeringen är enligt bestämmelse i jordabalken det som i första hand definierar en fastighets omfattning på marken och vad man äger. En granne får inte utan vidare bygga i eller för nära en gräns eller på annat sätt påverka din möjlighet att använda din fastighet.

Gränsmarkeringar får inte flyttas. Om Du eller Din granne av misstag råkar förstöra en markering - fylla massor över den, gräva eller plöja bort den - får Ni inte på egen hand sätta tillbaka den där Ni tror att den stod. Markering av gränspunkter är en uppgift för Lantmäteriet. Hittar Du eller din granne inga märken eller om Ni är oense om gränssträckningen kan Ni få läget rättsligen bestämt genom fastighetsbestämning. En sådan begär Du hos Ni hos Lantmäteriet.
Vad gäller frågan om bygglovet går det inte riktigt för mig att uttala mig med de uppgifter jag har. Sägas kan dock att kommunen inom detaljplanelagt område skall kräva att en nybyggnadskarta bifogas en ansökan bygglov, vilken skall utvisa bl.a. var fastighetsgränserna går. Om någon sådan inte finns kan man ifrågasätta på vilket underlag bygglov beviljats.

Det finns en bestämmelse i jordabalken (3 kap 12 §) som säger att om en byggnad eller annan anläggning har uppförts så att den skjuter in på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Detta gäller dock inte om grannen i det här fallet inkräktade på marken med avsikt eller grov vårdslöshet. Om det är så att ni måste tåla en sådan inkräktning på er fastighet i enlighet med vad som anges ovan är ni i alla fall berättigade till ersättning för det intrång som grannens hus på er fastighet medför för er.

Mvh,
Filip Rydin
Advokat