Åtta steg till en lyckad planlösning

Börja med att lista de utrymmen som huset helst ska innehålla. Försök tänka i termer av funktioner i stället för rum. Oftast kan flera funktioner samsas i ett och samma rum. Försök skaffa en uppfattning om hur stor yta varje funktion behöver. Det kan kräva lite arbete med att studera exempel från husfabrikanter, mäklare m.fl. Resultatet av arbetet kan se ut som följande exempel:

• Matlagning och matförvaring 6 kvm
• Matplats 5 kvm
• Umgänge på dagen 10 kvm
• Umgänge på kvällen 15 kvm
• Sovplats för föräldrarna 10 kvm
• Sovplats för storasyster 7 kvm
• Sovplats för lillebror 7 kvm
• Hemarbetsplats 3 kvm
• Hygienutrymme 4 kvm
• Extra toa 2 kvm
• Klädvård + tvätt + tork 6 kvm
• Klädförvaring 4 kvm
• Förvaring av andra saker 4 kvm
• Entré med förvaring av ytterkläder 3 kvm

Tänk på att det alltid tillkommer ganska mycket yta för att man ska kunna röra sig samt komma åt att städa. En ökning med 20 – 50 % är vanlig.

Klipp ut små runda lappar, en för varje funktion. De behöver inte vara skalenliga, men gör de mindre ytkrävande funktionerna lite mindre. Lägg ut lapparna på ett bord och flytta runt dem tills det ser bra ut. Det kan ta lite tid, vilket bara är en fördel.

Tänk framför allt på tre saker. 

1. Sambanden mellan de olika funktionerna ska stämma med ett naturligt rörelsemönster. 
2. Funktioner som kan tänkas dela rum ska ligga ihop. 
3. Ta hänsyn till de tänkta väderstrecken. Exempelvis västerläge för umgänge på kvällen, söderläge för umgänge på dagen och österläge för sovrum. För många funktioner spelar orienteringen i väderstreck ingen roll.  

Nu är det lätt att flytta lapparna, sedan blir det svårare.

Nu är det dags att kombinera funktionerna till rum och ge dessa en storlek som motsvarar den tänkta ytan. Nu är det viktigt att arbeta skalenligt, annars kommer det inte att stämma sedan. Enklast är att använda en vanlig linjal där 1 cm representerar 1 meter. Skalan blir då 1:100, som är en ganska bra skala att skissa i. Den uppmuntrar inte till onödiga detaljer.  Arkitekter använder skallinjaler som brukar ha plats för sex olika skalor, men det är ingen nödvändig investering.

Rita på olinjerat eller rutat papper eller på datorskärmen, om du har tillgång till ett lämpligt program. De flesta datorprogram är dock onödigt komplicerade för att vara lämpliga i ett så tidigt skede. Ritar man på genomskinligt skisspapper kan man enkelt göra ändringar genom att lägga ett nytt papper över det gamla. Även i detta steg kan man rita upp rummen på små lappar som man flyttar runt.

Nu ska layouten tryckas in i en yttre form. Det brukar innebära ett tidsödande pillande med väggarnas placering. Försök att hitta tänkta vågräta och lodräta linjer på ritningen som rummens väggar kan dras till. Rita bara rumsgränser, inga fönster eller dörrar.

Gör rummen större eller mindre och ändra deras proportioner för att få det att stämma. Du måste lägga till gångstråk och hallar, för att kunna nå alla utrymmen. Detta moment tar ganska lång tid, kanske flera veckor. Rumsstrukturen är inte färdig förrän du är nöjd med den. Testa den från alla upptänkliga håll och aspekter.

Detta är ett av de viktigaste momenten. Arkitektur handlar i hög grad om hur man behandlar dagsljuset. Dagsljuset har stor betydelse för trivseln i ett hus. Här gäller det att använda sin fantasi. Fönstrens placering i höjdled är också viktig för trivseln.

Bröstningshöjden, avståndet från golvet till fönstrets underkant, bör väljas med tanke på rummets användning. 50 cm är lämpligt om man sitter i en soffa och 70 cm om man sitter vid ett matbord.  Ta vara på möjligheten att skapa ljusaxlar genom att placera fönster på motsatta fasadsidor mitt för varandra och se till att dörröppningarna inordnas i detta system.

Det är svårt att göra en bra planlösning om huset är djupt, främst för att rummen blir djupare än vad som är lämpligt med hänsyn till deras användning. Behovet av kommunikationsyta ökar dessutom påtagligt. Om man har mycket stora behov av yta och inte kan bygga i flera plan är det ofta bättre att dela upp planformen i flera delar, exempelvis som ett L.

Många blir frustrerade när de letar efter handfast information på Boverkets hemsida. Den finns nämligen inte. Mycket är juridiska texter som är svårtillgängliga. För ett vanligt enfamiljshus är de dock inte så omfattande. Reglerna finns i det som kallas Boverkets Byggregler (BBR). Framför allt avsnitten 3:1 om tillgänglighet och 3:2 om bostadsutformning är aktuella. 

Det viktigaste är att man kan ta sig in i huset utan nivåskillnad och nå de viktigaste utrymmena med rullstol. Vill man veta vilka minimimått som gäller i en bostad, får man gå till en svensk standard, SS 91 42 21. Där kan man läsa att en korridor ska vara minst 110 cm bred, men helst 130 cm. Standarden kan köpas som ett häfte på Svensk Byggtjänst.

Läs mer

Måtten i badrummet

Det enkla är nästan alltid det bästa. Rita inga labyrinter. Hellre färre rum än flera. Jobba med stora penseldrag och spara detaljerna till sist. Undvik modetrender som walk-in closets eller jättekök med köksöar. Oanvändbara ytor finns kvar som minnesmärken för alltid. Jämför med 70-talets gillestugor i spansk bodegastil eller bastu i källaren som alla skulle ha ett slag.

Med den här artikeln debuterar pseudonymen Justus Andersson som skribent i det redaktionella innehållet på Byggahus.se. Justus Andersson är arkitekt och aktiv medlem i forumet på Byggahus.se sedan 2015.