Familjen Ransnäs 70-talshus i Lomma behövde förändras, men det var svårt att komma överens om hur. Lösningen blev att ta hjälp av en inredningsarkitekt. I våras blev storrenoveringen klar och nu är familjen helnöjda med husets ansiktslyftning.
Anlitar inredningsarkitekt Efter ett första möte med inredningsarkitekten tyckte både Ingela och Bo att det kändes rätt – Christel verkade förstå dem och vad de ville med huset. – Vi var lite rädda att det skulle bli ett rymdskepp när vi skulle anlita en inredningsarkitekt, men efter att ha pratat med Christel insåg vi att vi inte hade behövt oroa oss. Hon verkade praktiskt inriktad och förstod vad vi ville ha, berättar Ingela.
Ingela och Bo hade fyra möten med inredningsarkitekten, inklusive en inledande förutsättningslös diskussion. Efter det levererade Christel först tre alternativa förslag till ny planlösning. För Ingela och Bo var det självklart att välja ett av förslagen - det här var precis vad de ville ha. Efter det och fortsatta diskussioner, levererade Christel i början på april 2003 kompletta ritningar, beskrivningar och upphandlingsunderlag. I köks- och badrumsritningen ingick också design av ett vägghängt vitrinskåp i köket, liksom skåp till badrummet.
Lite ändringar Ingela och Bo gick själva till köksleverantören med Christels ritningar. – Det gick väldigt snabbt att beställa köket från dem när vi hade med oss en färdig ritning, säger Ingela. De fick i och för sig ändra på ett par småsaker. De valde en annorlunda fläkt som kunde monteras högre, för att komma åt ordentligt och laga mat. En av de inritade hyllorna fanns inte i rätt mått hos Lidhults och de valde istället en snarlik variant. Men på det stora hela blev resultatet precis som ritningen.
När det gällde material till bl a golv och väggar tog Christel med sig prover hem till Ransnäs. – Vi förälskade oss i både hennes val av kakel, klinker och golvfärger på en gång. Det här hade vi aldrig kunnat hitta själva. Det var jättesnyggt ihop, säger Ingela. Och att klinkersen dessutom hade förmånliga priser gjorde ju inte saken sämre. I Christels beskrivning av inredningen ingick också saker som blandare, knoppar, handtag, badrumsporslin och till och med toaborste.
Inredningsarkitektens arbete gick på ett par månader, men det var desto svårare att hitta en snickare som kunde göra jobbet. Först under hösten 2003 hittade de en snickare och han kunde påbörja arbetet i januari 2004.