Lurem junior plan-rikthyvel

Jag får verkligen tacka för alla tips som ramlat in här. Till nästa gång skall jag börja med att kolla inställningarna i samband med att jag sätter tillbaka stålen efter slipning. Jag kollade lite närmare igår och kostaterade att slipning är akut. Just nu har jag inte utmatningsbordet monterat så jag kunde inte kolla inställningen mot detta och naturligtvis hade det gömt sig bakom några nyss nedskruvade hyllplan så jag orkade inte gräva fram det och montera, vilket annars går ganska lätt.

Höjden på hyveln har jag redan konstaterat är absolut för låg. I första läget tänkte jag mest på bekvämligheten men säkerhetsaspekterna är ytterligare en (viktigare) anledning att göra något åt det. Det får bli någon sorts förhöjd platta med hjul. (Hyveln är en gammal Emco Rex 2000 som är mycket låg.)

Push-pads saknade jag faktiskt, jag har en som jag provade lite med men det blev avigt när jag inte hade en till andra handen. Det kändes faktiskt läskigt när jag några gånger kom på mig själv med att hålla om kanten på brädan, fingrarna gled lätt långt ned mot kuttern. Som sagts ovan så gör man inte det misstaget med push-pads.

För att knyta an till Jackts fråga så noterade jag att det i manualen sägs att in och ut-matningsborden måste vara planparalella mot varandra. Borden behöver naturligtvis inte vara i våg gentemot havsytan men väl i förhållande till varandra. Står de som ett V eller A så får man just en bananform. Så detta är ytterligare en sak som skall kontrolleras.

Slutligen så tror jag ändå att det största problemet i mitt fall var att min teknik lämnar mycket övrigt att önska. När jag inte tyckte det blev bra så började jag prova med att lägga trycket på lite olika ställen. Eftersom jag inte gjorde detta systematiskt så blev slutsatsen bara att om man växlar mellan att lägga trycket på inmatningsbordet, utmatningsbordet och varför inte över kuttern så blir det inget bra. Detta var ju inte så överraskande. Trycket på utmatningsbordet var det. Och skyddet framdraget över HELA kuttern så går det inte att lägga något tryck där!

Återigen, tack för alla tips!

Jag hoppas jannejo ursäktar att jag fortsätter med min trådkapning men du verkade nöjd med svaren du fick i början. Jag tänkte jag skulle komma med en liten uppdatering om hur det gått för mig och vilka lärdomar jag fått hittills.

Jag mätte upp borden så gott jag kunde och till min stora förvåning så verkade in- och utmatningsborden plana i förhållande till varandra. Förvåningen kom sig av att utmatningsbordet monteras av och på vid växling mellan rikt- och planhyvling. Dessutom har hyveln transporterats runt en hel del både på släp (skak hopp skak) och i verkstaden och då även blivt flitigt lyft i borden. Skönt att slippa mecka med att få rätt på det.

Efter att ha läst på lite mer så konstaterade jag att bananproblemet jag hade tidigare antagligen till viss del kan hänföras till att hyvelstålen kan ha varit aningen för lågt monterade, alternativt ganska nerslitna. Vid förra försöket så blev ytan väldigt bra och jag fick ingen "snipe" överhuvudtaget. "Snipen" kommer ju av att eggen ligger aningen högre än utmatningsbordet vilket är att föredra framför bananformen som kan komma av att eggen ligger för lågt. Teoretiskt skulle väl eggen ligga exakt i höjd med utmatningsbordet men eftersom eggen slits något samt att man får större negativa effekter av att den ligger för lågt än för högt så sätter man dem en aning högt för att vara på säkra sidan. Sedan var det ju det där med handhavandet också förstås (kom ihåg - trycket på utmatningsbordet!)...

Förra helgen ägnades åt att slipa och bryna hyvelstålen. Äntligen fick jag inviga hyvelstålsjiggen till min Tormek. Även detta kräver lite övning men jag tror jag fick till det riktigt bra till slut med mina mått mätt. Enligt manualen så skall stålen slipas med 40 graders vinkel, jag landade på 42 grader visade det sig efter mätning men det tror jag inte har så stor betydelse. Eller??? Någon som vet hur viktigt det är med korrekt eggvinkel här?

Ett alternativ till att slipa med Tormek verkar vara en enkel jigg. Här är några bilder på den typ jag tänker på:
http://www.woodworkingtalk.com/f27/m...ing-jig-14481/
Man kan ju ställa den med eggarna uppåt också och dra med bryne fram och tillbaka om man inte kör med slippapper. Jag skall nog prova något sådant vid tillfälle också, om inte annat så för slutbryningen/poleringen.

Sedan var det "bara" att montera tillbaka hyvelstålen vilket gav en hel del huvudbry. Jag monterade utmatningsbordet bara för att konstatera att när eggarna står i sitt högsta läge så kommer jag inte åt skruvarna för att spänna fast stålen.
Det går alltså inte att använda någon form av magnethållare eller liknande för att få stålen på rätt höjd. Det slutade med att jag spände stålen löst, la ett papper på utmatningsbordet för att öka höjden en liiten aaaning och pressade ner stålen med en plan skiva som utgick från utmatningsbordet. Detta verkade fungera efter ett antal försök. (Lite svårt att få stålen att glida ner och stanna i rätt läge.) Lägger jag en linjal eller brädbit på bordet och drar runt kuttern så dras linjalen fram ca 8 mm vilket verkar rätt OK.

Två push-pads införskaffades under veckan så nu i helgen var det dags att provköra. En skillnad jag noterade direkt var att jag nu får en tydlig "snipe" 5-6 cm från kanten. Efter en kontroll visade det sig dock att bitarna jag körde nu faktiskt blev raka! Efter att ha riktat sex stycken 80 cm bitar så kunde jag konstatera att fyra av dessa blev riktigt bra medan två "får duga". Av detta drar jag slutsatsen att hyveln nu är helt OK men att jag själv behöver mer övning.

Ett nytt problem har dock infunnit sig. Flera av bitarna fick en småvågig yta efter riktning. Denna effekt fick jag inte när jag sedan planade bitarna så det var lätt att bli av med men vad kan detta bero på? Kan det vara så att stålen nu sitter lite högt? (Ett papper som jag använde som mellanlägg är ca 0,1 mm tjockt, stålen bör inte sticka upp mer än 0,05 mm enligt manualen.) Som sagt, detta såg jag bara när jag rikthyvlade, ytan efter planhyvling blev hur bra som helst.

Slutligen, bitarna jag provhyvlade skall användas till en basplatta med hjul för att få upp hyveln ca 20 cm så snart är den på rätt höjd också.

jac skrev:

...Lägger jag en linjal eller brädbit på bordet och drar runt kuttern så dras linjalen fram ca 8 mm vilket verkar rätt OK.
...
Ett nytt problem har dock infunnit sig. Flera av bitarna fick en småvågig yta efter riktning. Denna effekt fick jag inte när jag sedan planade bitarna så det var lätt att bli av med men vad kan detta bero på? Kan det vara så att stålen nu sitter lite högt?...

På min hyvel ställs höjden efter resultatet. Det vill säga höjdställningen görs inte för att nå en viss höjd, utan för att dra fram linjalen en viss bit. I mitt fall skall linjalen du nämner dras fram 2-3 mm av stålet (det garanterar att stålet sitter högre än utmatningsbordet, men inte mycket högre). Så 8 mm är väldigt mycket jämfört med min hyvel.

Bitarna skall bli småvågiga, det beror på att stålen skär och släpper i trät.

• Ju högre stålen sitter, ju mer synliga vågor (du skall troligen sänka dem).
• Ju slöare stålen är, ju mer synliga vågor (vinkeln du nämner kan jag inte tro har någon betydelse, men du kan få dem vassare än på en Tormek, dock är det troligen inget problem).
• Ju snabbare du matar dem, ju mer synliga vågor (titta på din planhyvels matning, gör sedan minst lika långsamt). Troligen matar du för fort.
• Ju sämre du håller press på ämnet, ju mer synliga vågor. Det sista är en hel vetenskap igen. Du vill inte pressa neråt någon annan stans än på utmatningsbordet. Pressar du före (på inmatnngsbordet) och inte har en mycket tjock bräda böjer du brädan. Innan brädan närmat sig slät kan det dock vara en fördel att pressa redan på inmatningsbordet (skyndar på hyvlingen om det är mycket grovt "sågskrap" på brädan). För att den inte skall "skallra" (ger vågor) är det en fördel att hålla den ner mot inmatningsbordet, men inte med tryck nog för att böja den.

--- Mats ---

Tack för svar. Jag har läst på lite mer under tiden och håller med om din analys. Stålen bör nog sänkas en liten aning och jag behöver dessutom öva, öva och öva lite till.Långsammare matning är ju egentligen ganska givet att prova men inget jag kom på när jag stod där och körde.

Visst kan jag få stålen vassare än på Tormeken men jag undrar om det är värt besväret. Efter läderskivan så var det inga problem att skära igenom ett par lager hushållspapper och ner i långfingret utan utan nämvärt tryck ;-).
(Efter att jag börjat bli lite mer seriös med slipning så hittar jag hela tiden nya saker som man kan skära sig på.)

jac skrev:

...Efter läderskivan så var det inga problem att skära igenom ett par lager hushållspapper och ner i långfingret utan utan nämvärt tryck ;-).
(Efter att jag börjat bli lite mer seriös med slipning så hittar jag hela tiden nya saker som man kan skära sig på.)

Vet inte om det är värt besväret, tror som sagt inte det är en viktig del i ditt nuvarande problem. Har inte provat att vässa mina hyvelstål själv, och Tormeken gör ett bra jobb på att göra saker vasst.

En fundering är om du inte har ett vassare stål utan att använda läderskivan?

--- Mats ---

Skärpan på stålen tror jag inte är avgörande i detta fallet. Slipar jag stålen på Tormeken blir de definitivt vassare än när jag lämnar dem på slip hos Theofils. Observera att jag inte säger att skärpan på stålen inte påverkar slutresultatet!

Bra poäng där, nu brydde jag mig inte om att räkna men hade jag gjort det så hade jag antagligen haft otur ändå...

Att mina 8 mm skulle vara rimliga tror jag kom från något amerikanskt forum där någon angav någon siffra i tum som jag tyckte hamnade i den häraden. Men det är ju helt klart för mycket inser jag nu. Jag har ju dessutom ingen aning om vilken hyvel hans mått gällde för.

Mätklocka är frestande att prova men eftersom jag inte kommer åt skruvarna som låser stålen med utmatningsbordet monterat om stålen samtidigt skall stå i högsta läget så faller det lite. Jag kanske skulle kunna ställa inmatningsbordet exakt i höjd med utmatningsbordet och sedan utgå från inmatningsbordet istället. Det får provas nästa gång. När det gäller mätklocka så hade jag gärna provat denna som fått mycket bra recensioner:
http://oneway.ca/workshop/multi-gauge.htm

Jag behöver nog också hitta ett sätt att lösa låsningen av kuttern med stålen i högsta läget.

Ja men det är ju klart, tack för tipset.
Då skall jag bara ha tag på lämplig klocka med platt prob. (Eller kanske beställa den där OneWay klockan.)

Jag håller med om att det låter knepigt men jag kommer inte åt skruvarna om jag har stålen i högsta läget när bordet är monterat. Jag måste rotera kuttern lite för att komma åt att skruva. Jag får kolla igen, det kanske finns något knep jag missat, typ att spänna underifrån eller använda en böjd insex nyckel med väldigt kort krok.