2-kammar eller 3-kammarbrunn
Har köpt ett gammalt torp som behöver rustas från grunden vad gäller både vatten o avlopp.
Nu är frågan om vi ska anlägga 2-kammar eller 3-kammarbrunn?
Vad kan man förvänta sig för pris och livslängd för de två olika sorterna och kan man göra om en tvåkammarbrunn till en trekammarbrunn? Vi tycker inte att vi behöver vattentoalett i dagsläget, men kanske tröttnar man på separett (ngn som provat det o har kommentarer?) och då är det ju kymigt om man ska behöva investera i ett helt nytt avlopp för att lägga till toa.
Det verkar som att grannen (ca 100-150 m bort) ska anlägga trekammarbrunn, finns det poäng att dela?
Tacksam för alla svar o synpunkter!!
Nu är frågan om vi ska anlägga 2-kammar eller 3-kammarbrunn?
Vad kan man förvänta sig för pris och livslängd för de två olika sorterna och kan man göra om en tvåkammarbrunn till en trekammarbrunn? Vi tycker inte att vi behöver vattentoalett i dagsläget, men kanske tröttnar man på separett (ngn som provat det o har kommentarer?) och då är det ju kymigt om man ska behöva investera i ett helt nytt avlopp för att lägga till toa.
Det verkar som att grannen (ca 100-150 m bort) ska anlägga trekammarbrunn, finns det poäng att dela?
Tacksam för alla svar o synpunkter!!
Göran.W
Verktygstokig
· skåne Tomelilla
· 3 125 inlägg
Göran.W
Verktygstokig
- skåne Tomelilla
- 3 125 inlägg
2 kamar brunn är inte godkänt mer.
3 kammar brunn med infiltrationsbädd eller mini reningsverk är det som brukar bli godkänt men i vissa fall godkänner dom bara sluten tank.
Här http://husagare.avloppsguiden.se/ står mycket mat nyttigt.
3 kammar brunn med infiltrationsbädd eller mini reningsverk är det som brukar bli godkänt men i vissa fall godkänner dom bara sluten tank.
Här http://husagare.avloppsguiden.se/ står mycket mat nyttigt.
Tvåkammarbrunn används idag endast för BDT-vatten (Bad, Disk och Tvättvatten). Ansluter man WC ska det vara trekammarbrunn med efterföljande infiltration/markbädd eller typgodkänt minireningsverk.
Precis som Andersmc säger så får man inte göra något alls utan kommunens godkännande. Kontakta dessa och hämta deras blankett för ansökan om ny avloppsanordning. Samtliga kommuner har delat in sina kommuner i olika skyddsområden för normal och hög skyddsnivå.
För område med normal skyddsnivå gäller följande:
BOD7 (biologiska syreförbrukande ämnen) ska reduceras med minst 90 %
Fosfor ska reduceras med minst 70 %
Ingen hänsyn tas till kvävereducering.
Infiltrationsanläggningar anses normalt klara dessa krav. Man har dock börjat ifrågasätta infiltrationsbäddens förmåga att binda fosfor. En markbädd med fosforfälla brukar inte vara några problem att få igenom.
För områden med hög skyddsnivå gäller följande:
BOD7 (biologiska syreförbrukande ämnen) ska reduceras med minst 90 %
Fosfor ska reduceras med minst 90 %
Kväve ska reduceras med minst 50 %
Allt färre kommuner tillåter infiltrationsanläggningar i dessa områden. En del kommuner är restriktiva med markbäddar, även om dessa kompletteras med fosforfälla. Typgodkända minireningsverk med serviceavtal brukar vara det som kommunerna föredrar i dessa områden.
Värt att veta är att det är främst urinen som ställer till det i ett enskilt avlopp. Dryga 80 % av allt kväve och 60 % av all fosfor i avloppsvattnet kommer från urinen.
Enligt de schabloner som Naturvårdsverket har tagit fram är avloppsinnehållet fördelat så här:
BOD7 - Urin 11% | Fekalier 31% | BDT 58%
Fosfor - Urin 60% | Fekalier 30% | BDT 10%
Kväve - Urin 81% | Fekalier 11% | BDT 8%
Avstår man från WC i torpet och komposterar fekalierna samt tar hand om urinen för spridning under växtsäsongen kan man klara sig med en betydligt mindre infiltrationsanläggning för BDT-vatten, även om fastigheten ligger i ett område med hög skyddsnivå.
Tänk på att det alltid är det totala avloppet som avses när man diskuterar reningsgrader. Genom att inte tillföra fekalier och urin till avloppsvattnet har man alltså enkelt uppnått en reducering motsvarande 42% BOD7, 90% Fosfor och 92% Kväve. Återstår att reducera BOD7 ytterligare, exempelvis med en tvåkammarbrunn om 900 liter och en mindre infiltrationsanläggning.
Glöm inte att kommunen måste godkänna kompostering av fekalier samt egenspridning av urin. Alternativet kan vara en förbränningstoalett om man inte vill hålla på med kompostering och urinspridning.
Precis som Andersmc säger så får man inte göra något alls utan kommunens godkännande. Kontakta dessa och hämta deras blankett för ansökan om ny avloppsanordning. Samtliga kommuner har delat in sina kommuner i olika skyddsområden för normal och hög skyddsnivå.
För område med normal skyddsnivå gäller följande:
BOD7 (biologiska syreförbrukande ämnen) ska reduceras med minst 90 %
Fosfor ska reduceras med minst 70 %
Ingen hänsyn tas till kvävereducering.
Infiltrationsanläggningar anses normalt klara dessa krav. Man har dock börjat ifrågasätta infiltrationsbäddens förmåga att binda fosfor. En markbädd med fosforfälla brukar inte vara några problem att få igenom.
För områden med hög skyddsnivå gäller följande:
BOD7 (biologiska syreförbrukande ämnen) ska reduceras med minst 90 %
Fosfor ska reduceras med minst 90 %
Kväve ska reduceras med minst 50 %
Allt färre kommuner tillåter infiltrationsanläggningar i dessa områden. En del kommuner är restriktiva med markbäddar, även om dessa kompletteras med fosforfälla. Typgodkända minireningsverk med serviceavtal brukar vara det som kommunerna föredrar i dessa områden.
Värt att veta är att det är främst urinen som ställer till det i ett enskilt avlopp. Dryga 80 % av allt kväve och 60 % av all fosfor i avloppsvattnet kommer från urinen.
Enligt de schabloner som Naturvårdsverket har tagit fram är avloppsinnehållet fördelat så här:
BOD7 - Urin 11% | Fekalier 31% | BDT 58%
Fosfor - Urin 60% | Fekalier 30% | BDT 10%
Kväve - Urin 81% | Fekalier 11% | BDT 8%
Avstår man från WC i torpet och komposterar fekalierna samt tar hand om urinen för spridning under växtsäsongen kan man klara sig med en betydligt mindre infiltrationsanläggning för BDT-vatten, även om fastigheten ligger i ett område med hög skyddsnivå.
Tänk på att det alltid är det totala avloppet som avses när man diskuterar reningsgrader. Genom att inte tillföra fekalier och urin till avloppsvattnet har man alltså enkelt uppnått en reducering motsvarande 42% BOD7, 90% Fosfor och 92% Kväve. Återstår att reducera BOD7 ytterligare, exempelvis med en tvåkammarbrunn om 900 liter och en mindre infiltrationsanläggning.
Glöm inte att kommunen måste godkänna kompostering av fekalier samt egenspridning av urin. Alternativet kan vara en förbränningstoalett om man inte vill hålla på med kompostering och urinspridning.
2 eller 3 kammare har ingen betydelse ,,den ska vara typgodkänd ,,dom flesta plast brunnar e bara 2 kammare,3 kammare e det som regel bara i betongbrunnar
Njae... Uponor, VPI och PTC räknas väl till de större tillverkarna av slamavskiljare och samtliga gör trekammarbrunnar i plast. Har lite dålig koll på hur Fanns slamavskiljare ser ut invändigt men de är kanske endast av tvåkammartyp?