FTX som klimatsystem
Hej, vi skall bygga nytt och kikar på möjligheten att använda ett FTX system för både uppvärmning och kyla via vattenbatterier kopplade till en bergvärmepump. Har läst många trådar om detta och funnit att den allmänna åsikten är att effekten inte räcker till. Men jag har räknat lite på detta nu och kommit fram till att man kan få mycket högre effekt om man ökar luftflödet i aggregatet.
Normat skall man ha ett ventilationsflöde på 35 l/s per m2 vilket i vårt fall blir 70 l/s totalt (220 m2 boyta). Ett Heru 180 s EC system klarar dock att leverera ca 200 l/s vilket således höjer både kyl- och värmeeffekt över batterierna med nära 3 ggr. På vintern ökar värmeförlusterna om man ökar ventilationen men det är marginellt tack vare aggregatets höga verkningsgrad. När man dessutom driver vattenbatterierna med en bergvärmepump blir elförbrukningen mycket låg.
Beräkningsformel:
Effektuttag (kWatt) = flöde (kg/s) * värmekapacitivitet (kJ/kg°C) * (temperatur före (°C) - temperatur efter (°C)) * verkningsgrad (η
Exempel uppvärmning:
Uteluft -20°C, inneluft 21°C, tilluft 30°C, verkningsgrad FTX 86%, luftflöde 200 l/s.
Värmeförlust via ventilation = 1,4 kW
Tillförd effekt från vattenbatteriet = 4,5 kW
Totalt värmetillskott = 4,5 - 1,3 = 3,1 kW
Elförbrukning = 4,5 kW / 5 (COP) + 400 W (FTX aggregat) = 1,3 kW
Detta kan jämföras med en frånluftsvärmepump där man får in -20° i uteluftsdonen som måste värmas upp till 21° med värmepumpen via radiatorer eller golvvärme. En deltatemperatur på 41° och 70 l/s motsvarar en effekt på 3,4 kW. Nibe Figther 750 kan ge max 6,5 kW från kompressorn vilket skall räcka för att klara uppvärmningen för en villa på 200 m2 som följer de nya energikraven. Maximal tillförd värmeeffekt om man drar bort förluster från ventilationen enligt vårt exempel är alltså 6,5 - 3,4 = 3,1 kW. Elförbrukningen blir då 6,5 / 3 = 2,2 kW
D.v.s. FTX komb. med bergvärme har nästan halva elförbrukningen jämfört med en FLVP och erbjuder samtidig kylmöjligheter och filtrerad och renare luft. Man slipper samtidigt kallras, radiatorer, fläktkonvektorer och golvvärme. Dessutom går det att öka effekten i vattenbatteriet och därmed tilluftstemperaturen om det behövs en riktigt kall vinterdag. Höjer man vattentemperaturen till 50°C så skall det räcka för att få upp tilluften till ca 40°C vilket motsvarar ett värmetillskott på 4,5 kW!
----------------
Exempel kyla:
Uteluft 30°C, tilluft 15°C (lägsta rek temp), värmeväxling frånkopplad, luftflöde 200 l/s.
Vattenbatteriets kyleffekt = 3,6 kW.
Elförbrukning = 400 W FTX aggregat + 87 W köldbärarpump = 487 W
----------------
Finns det några risker eller kända problem med denna lösning?
Normat skall man ha ett ventilationsflöde på 35 l/s per m2 vilket i vårt fall blir 70 l/s totalt (220 m2 boyta). Ett Heru 180 s EC system klarar dock att leverera ca 200 l/s vilket således höjer både kyl- och värmeeffekt över batterierna med nära 3 ggr. På vintern ökar värmeförlusterna om man ökar ventilationen men det är marginellt tack vare aggregatets höga verkningsgrad. När man dessutom driver vattenbatterierna med en bergvärmepump blir elförbrukningen mycket låg.
Beräkningsformel:
Effektuttag (kWatt) = flöde (kg/s) * värmekapacitivitet (kJ/kg°C) * (temperatur före (°C) - temperatur efter (°C)) * verkningsgrad (η
Exempel uppvärmning:
Uteluft -20°C, inneluft 21°C, tilluft 30°C, verkningsgrad FTX 86%, luftflöde 200 l/s.
Värmeförlust via ventilation = 1,4 kW
Tillförd effekt från vattenbatteriet = 4,5 kW
Totalt värmetillskott = 4,5 - 1,3 = 3,1 kW
Elförbrukning = 4,5 kW / 5 (COP) + 400 W (FTX aggregat) = 1,3 kW
Detta kan jämföras med en frånluftsvärmepump där man får in -20° i uteluftsdonen som måste värmas upp till 21° med värmepumpen via radiatorer eller golvvärme. En deltatemperatur på 41° och 70 l/s motsvarar en effekt på 3,4 kW. Nibe Figther 750 kan ge max 6,5 kW från kompressorn vilket skall räcka för att klara uppvärmningen för en villa på 200 m2 som följer de nya energikraven. Maximal tillförd värmeeffekt om man drar bort förluster från ventilationen enligt vårt exempel är alltså 6,5 - 3,4 = 3,1 kW. Elförbrukningen blir då 6,5 / 3 = 2,2 kW
D.v.s. FTX komb. med bergvärme har nästan halva elförbrukningen jämfört med en FLVP och erbjuder samtidig kylmöjligheter och filtrerad och renare luft. Man slipper samtidigt kallras, radiatorer, fläktkonvektorer och golvvärme. Dessutom går det att öka effekten i vattenbatteriet och därmed tilluftstemperaturen om det behövs en riktigt kall vinterdag. Höjer man vattentemperaturen till 50°C så skall det räcka för att få upp tilluften till ca 40°C vilket motsvarar ett värmetillskott på 4,5 kW!
----------------
Exempel kyla:
Uteluft 30°C, tilluft 15°C (lägsta rek temp), värmeväxling frånkopplad, luftflöde 200 l/s.
Vattenbatteriets kyleffekt = 3,6 kW.
Elförbrukning = 400 W FTX aggregat + 87 W köldbärarpump = 487 W
----------------
Finns det några risker eller kända problem med denna lösning?
Kul räkneexempel. Att FTX+ bergvärme är effektivare än Frånluftsvärmepump är logiskt men jag kan inte kontrollera din uträkning mer än så.
Att effekten inte räcker till löstes ju förr med att en större del av luften cirkuleras internt och endast en begränsad del (70l/s i ditt fall) tillfördes utifrån.
Ännu bättre energieffektivitet får du om du kan reglera fläkthastigheten efter behov, större delen av året behöver du inget extra luftflöde för att värma huset. Det är inte direkt gratis att flytta luft.
Att effekten inte räcker till löstes ju förr med att en större del av luften cirkuleras internt och endast en begränsad del (70l/s i ditt fall) tillfördes utifrån.
Ännu bättre energieffektivitet får du om du kan reglera fläkthastigheten efter behov, större delen av året behöver du inget extra luftflöde för att värma huset. Det är inte direkt gratis att flytta luft.
Jodå, jag tänkte samma sak inför vår konvertering av vårt högenergihus till ett lågenergihus. Kyla, visst, men man kan få väldigt högt kylbehov i hus om man har fönster åt söder (vilket man naturligtvis vill). Den absolut bästa och enklaste lösningen är därför att sätta upp markiser, det fixar 90% av värmetillförseln en solig dag (uppskattningsvis). Sen ska man betänka hur få dagar som vi i Sverige har bekymmer (nåja) med temperaturer över rumstemperatur och det inte svalnar av på natten. Alltså markiser på dagen, öppna fönster på natten, eller välj ett FTX med styrning som klarar s.k. nattkyla.
Om man trots allt ska kyla MÅSTE man ha isolerade tilluftsrör med diffusionstät isolering (Armaflex-typ), åtminstone i min värld. Visst man kan chansa och hålla tilluften under över en viss temperaur, t.ex. 15C, men hur reglerar man det? Är det varmt och fuktigt ute, som nu, får man obönhörligen kondens på och i tilluftsrören.
Men, värme via FTX tror jag inte på, möjligen om man har väldigt, väldigt lågt värmebehov. Det blir inte komfortabelt med för hög temperatur på tilluften (vilket inte heller är bra för värmepumpen) om man behåller flödet, eller för högt flöde. Högt flöde är möjligen OK om man kyler, men vid värmning vill man inte ha fläktar som dånar bara för att det råkar vara -10C i en vecka.
Överdimensionerar man allt så finns möjligheten att få ett relativt tyst system med höga flöden, men jag är rädd att det inte blir komfortabelt iaf, eftersom man behöver trycka in (och ut) så mycket luft i rummen när det är kallt ute. Det kan mycket väl kännas dragit trots att det är hög temperatur på tilluften. Komforten blir så mycket bättre med vattenburet system för värmen och FTX för luftväxlingen.
Sen är det självklart att välja en värmepump som snor lagrad solvärme, snarare än hoppas värma huset med huset självt. En FLVP är inget annat än en elpanna de luxe. Ju kallare det är ute desto närmare är det en ren elpanna. Att man i ett FLPV-värmt hus dessutom tar in uteluften rakt in gör ju inte sken bättre (=löjligt låg komfort). En berg-VP däremot behåller (i princip) lika hög värmefaktor oavsett utetemperatur (med bra golvvärmesystem). Gissa varför politikerna stramat upp gränserna för FLVP, jo de är helt enkelt skitkassa för vår elförsörjning vintertid.
Om man trots allt ska kyla MÅSTE man ha isolerade tilluftsrör med diffusionstät isolering (Armaflex-typ), åtminstone i min värld. Visst man kan chansa och hålla tilluften under över en viss temperaur, t.ex. 15C, men hur reglerar man det? Är det varmt och fuktigt ute, som nu, får man obönhörligen kondens på och i tilluftsrören.
Men, värme via FTX tror jag inte på, möjligen om man har väldigt, väldigt lågt värmebehov. Det blir inte komfortabelt med för hög temperatur på tilluften (vilket inte heller är bra för värmepumpen) om man behåller flödet, eller för högt flöde. Högt flöde är möjligen OK om man kyler, men vid värmning vill man inte ha fläktar som dånar bara för att det råkar vara -10C i en vecka.
Överdimensionerar man allt så finns möjligheten att få ett relativt tyst system med höga flöden, men jag är rädd att det inte blir komfortabelt iaf, eftersom man behöver trycka in (och ut) så mycket luft i rummen när det är kallt ute. Det kan mycket väl kännas dragit trots att det är hög temperatur på tilluften. Komforten blir så mycket bättre med vattenburet system för värmen och FTX för luftväxlingen.
Sen är det självklart att välja en värmepump som snor lagrad solvärme, snarare än hoppas värma huset med huset självt. En FLVP är inget annat än en elpanna de luxe. Ju kallare det är ute desto närmare är det en ren elpanna. Att man i ett FLPV-värmt hus dessutom tar in uteluften rakt in gör ju inte sken bättre (=löjligt låg komfort). En berg-VP däremot behåller (i princip) lika hög värmefaktor oavsett utetemperatur (med bra golvvärmesystem). Gissa varför politikerna stramat upp gränserna för FLVP, jo de är helt enkelt skitkassa för vår elförsörjning vintertid.
Mellanbarn:
Ja jag har hört att man förr använde återluft men att det fanns problem med förorenad luft från hygienutrymmen som spred sig i huset om jag uttrycker mig lite fint.. Skall man undvika luktproblemen kan man inte ta återluft från hygienutrymmena och då blir systemet alltför krångligt.
Som du skriver är tanken istället att fläkthastigheten regleras efter behov mellan 70 - 200 l/s. Herusystemet har temperaturgivare för både kanalsystem och rumsplacering. Jag antar att systemet kan reglera både vattenflödet i batterierna och ventilationsflödet för att hitta rätt balans. Har ställt lite frågor till tillverkaren om detta.
PumpTompa:
Golvvärme på nedervåningen och radiatorer på övervåningen ingår i huset vi skall ha men vi skulle gärna vilja slippa radiatorerna på övervåningen och få till kyla utan att behöva installera fläktkonvektorer. Golvvärmen kommer vi behålla.
Det finns spjäll som tillbehör till Herusystemet så tanken är att vi skall hålla luftflödet på 70 l/s på nedervåningen vintertid och skruva upp luftflödet på övervåningen så mycket det behövs för tillskottsvärmen. På sommaren kan man kyla hela huset jämnt.
Men det är intressant att räkna på hur långt man kan komma enbart med FTX och vattenbatterier.
Ja jag har hört att man förr använde återluft men att det fanns problem med förorenad luft från hygienutrymmen som spred sig i huset om jag uttrycker mig lite fint.
. Skall man undvika luktproblemen kan man inte ta återluft från hygienutrymmena och då blir systemet alltför krångligt.Som du skriver är tanken istället att fläkthastigheten regleras efter behov mellan 70 - 200 l/s. Herusystemet har temperaturgivare för både kanalsystem och rumsplacering. Jag antar att systemet kan reglera både vattenflödet i batterierna och ventilationsflödet för att hitta rätt balans. Har ställt lite frågor till tillverkaren om detta.
PumpTompa:
Golvvärme på nedervåningen och radiatorer på övervåningen ingår i huset vi skall ha men vi skulle gärna vilja slippa radiatorerna på övervåningen och få till kyla utan att behöva installera fläktkonvektorer. Golvvärmen kommer vi behålla.
Det finns spjäll som tillbehör till Herusystemet så tanken är att vi skall hålla luftflödet på 70 l/s på nedervåningen vintertid och skruva upp luftflödet på övervåningen så mycket det behövs för tillskottsvärmen. På sommaren kan man kyla hela huset jämnt.
Men det är intressant att räkna på hur långt man kan komma enbart med FTX och vattenbatterier.
I gamla system med luftburen värme tog man återluft oftast i hallen eller dylikt, alltså inte från våtutrymme (så ingen fara med "doft").
I din beräkning av kyla tänk på att den kyleffekt du får i huset inte blir samma som i batteriet.
Vid kyla krävs det extra energi för att kondenser bort fukt ur uteluften, men den känn bara kyleffekten inne blir skillnaden mellan tilluftenstemperatur och rumstemperaturen (inte utetemperaturen).
15 grader tilluft, 23 grader i rummet ger en "upplevd kyleffekt" på cirka 1,2kW, men om det är 30 grader ute går det åt en bit över 4kW för att få ner tilluften till 15 grader.
Hoppas du hängde med i min röriga beskrivning.
Vill alltså bara säga att kyla med ventilationsluften går men effekten blir inte jättestor om man inte ökar på luftflödena rejält.
I din beräkning av kyla tänk på att den kyleffekt du får i huset inte blir samma som i batteriet.
Vid kyla krävs det extra energi för att kondenser bort fukt ur uteluften, men den känn bara kyleffekten inne blir skillnaden mellan tilluftenstemperatur och rumstemperaturen (inte utetemperaturen).
15 grader tilluft, 23 grader i rummet ger en "upplevd kyleffekt" på cirka 1,2kW, men om det är 30 grader ute går det åt en bit över 4kW för att få ner tilluften till 15 grader.
Hoppas du hängde med i min röriga beskrivning.
Vill alltså bara säga att kyla med ventilationsluften går men effekten blir inte jättestor om man inte ökar på luftflödena rejält.
FrittDrag_II:
Ok, men varför gick man ifrån det här med återluft om det nu fungerade bra? Istället har FLVP blivit nära standard och det är ju kass, både energimässigt och komfortmässigt. Diskuterade det här med återluft på ett annat forum och varnades för att man tidigare haft mycket problem med det, t.ex. med lukt. Men så som du beskriver låter det ju mer som att det var frågan om en felinstallation om man får luktproblem och hela grejen med återluft låter ju vettigt.
Är det så enkelt som att man:
1. Separerar fråluften från hygienutrymmen och sätter dit extra frånluftsdon runt om i huset. T.ex. i hallen, allrum, vardagsrum etc.
2. Kopplar in en kanalfläkt mellan "frisk" frånluft (återluft) och tilluftskanalen från FTX aggregatet. Antar att man även bör ha någon form av backventil så att man kan stänga av kanalfläkten när den inte behövs?
3. Placerar vattenbatterierna efter sammankoppling av återluft.
Låter ju inte så komplicerat egentligen? Eller blir det krångligt med styrningen?
Normalt har man väl bara frånluftsdon i våtutrymmen (och kök men köksfläkten räknar man väl inte med?). Men för oss blir det då väldigt många fler tilluftsdon än frånluftsdon. Speciellt på övervåningen där det är 4 sovrum och ett allrum till ett badrum. Låter vettigt att lägga till fler frånluftsdon.
Effektmässigt höjer det ribban rejält, en kraftig kanalfläkt från Östbergs (tillverkare av Heru systemet) kan ju ge ett luftflöde på nära 200 l/s och om man nu behöver så kan man ju dessutom blåsa på FTX aggregatet och få riktigt höga luftflöden. Frågan är ju dock hur mycket man kan ha innan det börjar låta illa? På vintern blir det ju någon form av balans mellan luftflöde och tilluftstemperatur.
-------------
Jag är med på din beskrivning av kyleffekten, och att det går åt mycket mer energi för att kyla än vad den upplevda kyleffekten blir i slutänden, men det har inte så stor betydelse när man har tillgång till frikyla. FTX fläkten drar 400 W och cirkulationspumpen till köldbäraren max 87 W. Elförbrukningen blir alltså max 487 W för att ge en tillförd kyleffekt på 2 kW (eller om det nu blir 1,2 kW upplevd som du säger). Utan kylvattenbatteriet hade ventilationen dessutom givit en tillförd värmeeffekt på 600 W (om räknar med luftflöde 70 l/s). Sänker man luftflödet så vädras dock inte huset ut lika snabbt och solinstrålningen hinner värma luften mer. Sen måste man också räkna in att kylvattenbatteriet avfuktar luften vilket också ger en positiv effekt på inneklimatet.
Det blir en rätt komplicerad ekvation om man skall räkna med alla faktorer men jag tycker mycket talar för att det är en bra idé att köra högt luftflöde samt sänka tilluftstemperaturen och avfukta luften med ett kylvattenbatteri.
Ok, men varför gick man ifrån det här med återluft om det nu fungerade bra? Istället har FLVP blivit nära standard och det är ju kass, både energimässigt och komfortmässigt. Diskuterade det här med återluft på ett annat forum och varnades för att man tidigare haft mycket problem med det, t.ex. med lukt. Men så som du beskriver låter det ju mer som att det var frågan om en felinstallation om man får luktproblem och hela grejen med återluft låter ju vettigt.
Är det så enkelt som att man:
1. Separerar fråluften från hygienutrymmen och sätter dit extra frånluftsdon runt om i huset. T.ex. i hallen, allrum, vardagsrum etc.
2. Kopplar in en kanalfläkt mellan "frisk" frånluft (återluft) och tilluftskanalen från FTX aggregatet. Antar att man även bör ha någon form av backventil så att man kan stänga av kanalfläkten när den inte behövs?
3. Placerar vattenbatterierna efter sammankoppling av återluft.
Låter ju inte så komplicerat egentligen? Eller blir det krångligt med styrningen?
Normalt har man väl bara frånluftsdon i våtutrymmen (och kök men köksfläkten räknar man väl inte med?). Men för oss blir det då väldigt många fler tilluftsdon än frånluftsdon. Speciellt på övervåningen där det är 4 sovrum och ett allrum till ett badrum. Låter vettigt att lägga till fler frånluftsdon.
Effektmässigt höjer det ribban rejält, en kraftig kanalfläkt från Östbergs (tillverkare av Heru systemet) kan ju ge ett luftflöde på nära 200 l/s och om man nu behöver så kan man ju dessutom blåsa på FTX aggregatet och få riktigt höga luftflöden. Frågan är ju dock hur mycket man kan ha innan det börjar låta illa? På vintern blir det ju någon form av balans mellan luftflöde och tilluftstemperatur.
-------------
Jag är med på din beskrivning av kyleffekten, och att det går åt mycket mer energi för att kyla än vad den upplevda kyleffekten blir i slutänden, men det har inte så stor betydelse när man har tillgång till frikyla. FTX fläkten drar 400 W och cirkulationspumpen till köldbäraren max 87 W. Elförbrukningen blir alltså max 487 W för att ge en tillförd kyleffekt på 2 kW (eller om det nu blir 1,2 kW upplevd som du säger). Utan kylvattenbatteriet hade ventilationen dessutom givit en tillförd värmeeffekt på 600 W (om räknar med luftflöde 70 l/s). Sänker man luftflödet så vädras dock inte huset ut lika snabbt och solinstrålningen hinner värma luften mer. Sen måste man också räkna in att kylvattenbatteriet avfuktar luften vilket också ger en positiv effekt på inneklimatet.
Det blir en rätt komplicerad ekvation om man skall räkna med alla faktorer men jag tycker mycket talar för att det är en bra idé att köra högt luftflöde samt sänka tilluftstemperaturen och avfukta luften med ett kylvattenbatteri.
Du är inne på rätt spår, även om kan tänka lite baklänges mot dig. Så dom flesta husen med "luftburenvärme" är gjorda.
1) Ett återluftsaggregat som tar t.ex. återluft i hallen, filter, fläkt, värmebatteri -> tilluftsdon i allautrymme för att fördela värmen.
2) Ett vanligt FTX-aggregat som suger frånluft i alla våtutrymme rakt ut (inte återluft på det)
3) Tilluften från FTX-aggregatet blåser man inte i egna don utan direkt in i återluftsaggregatet.
Alltså precis som du beskrev fast tänk "från andra hållet".
Att många av dessa anläggningar fått så mycket dålig kritik under åren är att dom kräver en hel del underhåll och kunskap från brukare. T.ex:
*) Problem filterna i återluftsaggregatet
*) Dom flesta var konstruerade med el-batteri, dyrt och ibland fungerade inte styrningen och värmen var på hela tiden.
Här omkring finns en del hus med luftburenvärme från 80-talet som fungerar bra och har låg förbrukning, men det beror lika mycket på att husen är välisolerade och "duktiga brukare".
Ett problem med höga luftflöde kan också va att få plats med kanalsystemet.
Vid 60 l/s kan huvudkanalen va 160mm, skall du 200 l/s behöver den va 250mm (går att lösa med flera kanaler och på olika sätt men tar lite plats).
Skulle jag gå i dessa tankar som du gör skulle jag hålla mig till ett "vanligt" FTX-aggregat och komplettera med någon form av återluftsystem/lokala fläktkonvektorer.
Men bara min tanke.
1) Ett återluftsaggregat som tar t.ex. återluft i hallen, filter, fläkt, värmebatteri -> tilluftsdon i allautrymme för att fördela värmen.
2) Ett vanligt FTX-aggregat som suger frånluft i alla våtutrymme rakt ut (inte återluft på det)
3) Tilluften från FTX-aggregatet blåser man inte i egna don utan direkt in i återluftsaggregatet.
Alltså precis som du beskrev fast tänk "från andra hållet".
Att många av dessa anläggningar fått så mycket dålig kritik under åren är att dom kräver en hel del underhåll och kunskap från brukare. T.ex:
*) Problem filterna i återluftsaggregatet
*) Dom flesta var konstruerade med el-batteri, dyrt och ibland fungerade inte styrningen och värmen var på hela tiden.
Här omkring finns en del hus med luftburenvärme från 80-talet som fungerar bra och har låg förbrukning, men det beror lika mycket på att husen är välisolerade och "duktiga brukare".
Ett problem med höga luftflöde kan också va att få plats med kanalsystemet.
Vid 60 l/s kan huvudkanalen va 160mm, skall du 200 l/s behöver den va 250mm (går att lösa med flera kanaler och på olika sätt men tar lite plats).
Skulle jag gå i dessa tankar som du gör skulle jag hålla mig till ett "vanligt" FTX-aggregat och komplettera med någon form av återluftsystem/lokala fläktkonvektorer.
Men bara min tanke.
Ok, tror jag är med. Östbergs har ett tilluftsaggregat vid namn SAU 250 E med inbyggt vattenbatteri, är det en sån du menar att man kan använda? Man kopplar den alltså direkt på tilluften från FTX aggregatet och sedan kopplas frånluftskanalen som skall återluftas in mellan FTX och SAU aggregaten? Inga spjäll eller dylikt behövs? FTX aggregatet sköter då friskluftintaget och tilluftsaggregatet fungerar egentligen som en central fläktkonvektor?
Nackdelen med detta är väl att det blir två aggregat med fläktar som drar ström och filter som skall bytas. Och även om man inte tar återluft från hygienutrymmena så kan ju fortfarande lukter som förekommer utanför dessa utrymmen sprida sig i huset. Systemet blir mer komplicerat och jag tror det slutar i att systemet trar mer ström?
Här är ett räkneexempel: Om vi antar att medeltemperaturen ute är 0 grader från september till april och att vi i snitt har ett ventilationsflöde på 150 l/s samt håller en innetemperatur på 23 grader så förbrukar FTX aggregatets fläktmotor 1400 kWh och värmeförlusten blir 4500 kWh. Värmeförlusten tar man dock med bergvärmen som har COP 5 så det går bara åt 900 kWh elenergi för att täcka värmeförlusten. Lägger vi på ett extra aggregat på detta är nog risken stor att aggregaten tillsammans drar mer energi än vad som motsvaras av den minskade värmeförlusten (ca 600 kWh).
Man kan få ut mer än tillräcklig tillskottsvärme även utan SAU aggregatet. Bergvärmepumpen kan leverera upp till 50 gradigt vatten till värmesystemet så tilluftstemperaturer upp mot 35-40 grader bör inte vara några problem. Temperaturdelta på 17 grader motsvarar ett värmetillskott på ca 4 kW. D.v.s. dubbelt så mycket tillskottsvärme som Nibe F750 klarar ge vid samma förutsättningar (-20 grader ute, 23 grader inne). Skall man jämföra med frånluftsvärmepumpen så klarar FTX aggregatet att leverera samma tillskottsvärme redan vid ett luftflöde på 100 l/s.
På sommaren ser jag ingen poäng med återluft eftersom det aldrig är några problem att komma ner till 15 grader på tilluften med vattenbatteriet, frikyla är gratis.
Nackdelen med detta är väl att det blir två aggregat med fläktar som drar ström och filter som skall bytas. Och även om man inte tar återluft från hygienutrymmena så kan ju fortfarande lukter som förekommer utanför dessa utrymmen sprida sig i huset. Systemet blir mer komplicerat och jag tror det slutar i att systemet trar mer ström?
Här är ett räkneexempel: Om vi antar att medeltemperaturen ute är 0 grader från september till april och att vi i snitt har ett ventilationsflöde på 150 l/s samt håller en innetemperatur på 23 grader så förbrukar FTX aggregatets fläktmotor 1400 kWh och värmeförlusten blir 4500 kWh. Värmeförlusten tar man dock med bergvärmen som har COP 5 så det går bara åt 900 kWh elenergi för att täcka värmeförlusten. Lägger vi på ett extra aggregat på detta är nog risken stor att aggregaten tillsammans drar mer energi än vad som motsvaras av den minskade värmeförlusten (ca 600 kWh).
Man kan få ut mer än tillräcklig tillskottsvärme även utan SAU aggregatet. Bergvärmepumpen kan leverera upp till 50 gradigt vatten till värmesystemet så tilluftstemperaturer upp mot 35-40 grader bör inte vara några problem. Temperaturdelta på 17 grader motsvarar ett värmetillskott på ca 4 kW. D.v.s. dubbelt så mycket tillskottsvärme som Nibe F750 klarar ge vid samma förutsättningar (-20 grader ute, 23 grader inne). Skall man jämföra med frånluftsvärmepumpen så klarar FTX aggregatet att leverera samma tillskottsvärme redan vid ett luftflöde på 100 l/s.
På sommaren ser jag ingen poäng med återluft eftersom det aldrig är några problem att komma ner till 15 grader på tilluften med vattenbatteriet, frikyla är gratis.
Tror inte det blir så stor skillnad i effekten på fläktarna om man väljer "stor FTX" eller Återluft + "liten FTX".
Man kan sitta och räkna på det i evigheter men dina siffror verkar rätt ok.
I tanken känns det bara lite fel att för att få varmt inne en vinterdag tar jag kall ute luft, värmeåtervinner (säg 80%) och sedan värmer upp tilluften för att få varmt i huset.
Jag tror att anledningarna till att vi inte ser "luftvärme" lika mycket idag är att man styr hela husets temperatur på ett ställe och problemen med underhåll av filter/fläktar.
Man kan sitta och räkna på det i evigheter men dina siffror verkar rätt ok.
I tanken känns det bara lite fel att för att få varmt inne en vinterdag tar jag kall ute luft, värmeåtervinner (säg 80%) och sedan värmer upp tilluften för att få varmt i huset.
Jag tror att anledningarna till att vi inte ser "luftvärme" lika mycket idag är att man styr hela husets temperatur på ett ställe och problemen med underhåll av filter/fläktar.
Du har rätt, 70 l/s på FTX aggregatet och 200 l/s på SAU aggregatet så förbrukar fläktarna tillsammans 400 W. Detta är lika mycket som FTX aggretaget förbrukar ensamt vid 200 l/s. Så man får lite lägre elförbrukning om än marginellt.
Investeringskostnaden ser också ut att bli ungefär densamma.
Heru 130 S EC: 25 000 kr
SAU 250 E: 13 790 kr*
Kylvattenbatteri: 7 750 kr
Summa: 46 540 kr
*SAU 250 E finns inte med i prislistan men SAU 200 som är storleken under med elvärmare kostar 9 300 kr. Det skiljer ca 4490 kr på en kanalvärmare med el och vatten så därav 13 790 kr.
180 S EC: 29 575 kr
varmvattenbatteri: 8 550 kr
Kylvattenbatteri: 7 750 kr
Summa: 45 875 kr
Men sen blir ju kanalsystemet något dyrare eftersom det krävs fler frånluftsdon med separata kanaler etc. Rengöring av filter och fläktar några gånger om året ser jag inte som något problem, håller ju inneluften ren så man tjänar in jobbet på mindre dammsugning. Frågan är ju dock hur jämn temperaturen blir i huset? Så länge temperaturen är jämn så ser jag ingen nackdel med att man ställer in temperaturen centralt för hela huset.
Investeringskostnaden ser också ut att bli ungefär densamma.
Heru 130 S EC: 25 000 kr
SAU 250 E: 13 790 kr*
Kylvattenbatteri: 7 750 kr
Summa: 46 540 kr
*SAU 250 E finns inte med i prislistan men SAU 200 som är storleken under med elvärmare kostar 9 300 kr. Det skiljer ca 4490 kr på en kanalvärmare med el och vatten så därav 13 790 kr.
180 S EC: 29 575 kr
varmvattenbatteri: 8 550 kr
Kylvattenbatteri: 7 750 kr
Summa: 45 875 kr
Men sen blir ju kanalsystemet något dyrare eftersom det krävs fler frånluftsdon med separata kanaler etc. Rengöring av filter och fläktar några gånger om året ser jag inte som något problem, håller ju inneluften ren så man tjänar in jobbet på mindre dammsugning. Frågan är ju dock hur jämn temperaturen blir i huset? Så länge temperaturen är jämn så ser jag ingen nackdel med att man ställer in temperaturen centralt för hela huset.
Tänk också på att du kommer inte få ut 200 l/s med HERU180 och två vattenbatterier (värme + kyl).
Du får nog runt 200Pa i tryckförluster totalt och då ger aggregatet bara 150 l/s.
Du får nog runt 200Pa i tryckförluster totalt och då ger aggregatet bara 150 l/s.
Vid 200 l/s ger varmvattenbatteriet ett tryckfall på 40 kPa och kylvattenbatteriet 60 kPa så totalt 100 kPa. Hur stort blir tryckfallet totalt om man räknar med alla kanaler och luftdon?
Vid 200 kPa totalt tryckfall får man ett luftflöde på 175 l/s från Heru 180 S.
Vid 200 kPa totalt tryckfall får man ett luftflöde på 175 l/s från Heru 180 S.
Du kan nog räkna med 200Pa (inte kPa, för då har vi nästan tryckluft) totalt.
100Pa för batterierna och 100Pa för don, kanaler, intag/avluft.
180S ger cirka 170 l/s men 180S EC ger bara 140 l/s. Detta vid fullfart, tänk på att aggregaten avger rätt mycket ljud vid fullfart.
Det är mycket att tänka på.
100Pa för batterierna och 100Pa för don, kanaler, intag/avluft.
180S ger cirka 170 l/s men 180S EC ger bara 140 l/s. Detta vid fullfart, tänk på att aggregaten avger rätt mycket ljud vid fullfart.
Det är mycket att tänka på.
Ah, Pa ska det var ju.
Så man kan bara räkna med att få ut 140 l/s, det blir ju lite snålt om man skall köra luftvärme fullt ut. Låter som att ditt förslag att koppla en SAU 250 efter aggregatet och köra återluft inte är så dumt då trots allt. Mer luftflöde för pengarna. Mycket att tänka på som sagt.
Nästa fråga är hur mycket det kommer låta och eller snarare hur man skall göra för att det inte skall låta så mycket trots högt luftflöde? Detta kanske är bäst man tar direkt med installatören av systemet iofs. Någon erfarenhet av Alig Ventilation AB eller vem borde man prata med om installation av grejerna? Vi skall bygga med Myresjöhus så nästa steg är först och främst att tala med deras värme- och ventilations expert för att se vad dom säger om det.
Så man kan bara räkna med att få ut 140 l/s, det blir ju lite snålt om man skall köra luftvärme fullt ut. Låter som att ditt förslag att koppla en SAU 250 efter aggregatet och köra återluft inte är så dumt då trots allt. Mer luftflöde för pengarna. Mycket att tänka på som sagt.
Nästa fråga är hur mycket det kommer låta och eller snarare hur man skall göra för att det inte skall låta så mycket trots högt luftflöde? Detta kanske är bäst man tar direkt med installatören av systemet iofs. Någon erfarenhet av Alig Ventilation AB eller vem borde man prata med om installation av grejerna? Vi skall bygga med Myresjöhus så nästa steg är först och främst att tala med deras värme- och ventilations expert för att se vad dom säger om det.
För att hålla nere ljudnivån är det samma tänk som vid vanlig ventilation.
1) välj en bra placering av aggregatet/fläktar för att slipa direktljud.
2) se till att montera tillräckligt med ljuddämpare på alla kanaler.
Kan ibland kräva lite extra tänkande för att lösa det smidigt och bra.
1) välj en bra placering av aggregatet/fläktar för att slipa direktljud.
2) se till att montera tillräckligt med ljuddämpare på alla kanaler.
Kan ibland kräva lite extra tänkande för att lösa det smidigt och bra.