Senior medlem
Medlem: Sep 2009
Län: Halland
Inlägg: 1 278
Eftersom jag jobbar med att producera båda produkterna känner jag att jag har på fötterna att lägga mig i diskussionen.
Håldäck, beroende på vilken höjd plattan har klarar spännvidder upp till ca 18 meter. Vårat samverkansbjälklag, här efter RD/FD (som alltså i praktiken är ett förspänt filigranbjälklag, men vi kallar det inte för det för filigran eftersom det namnet är förknippat med just slakarmerade plattor) klarar spännvidder upp till ca 9 meter.
Vid montage av HD/F är dessa fritt upplagda och behövs inte stämpas upp. RD/FD måste stämpas om spännvidden överstiger 7 meter. Slakarmerade filigran behöver alltid stämpas.
Med HD/F får man ett innertak som är svagt överhöjt. Med RD/FD försvinner denna överhöjning när överdelen av bjälklaget gjuts på.
HD/F har en standard/maxbredd på 1200mm, RD/FD 2400mm så man får mindre skarvar i taket med RD/FD. Det blir alltså även hälften så många lyft på montage vilket sparar pengar på den delen.
Jag har inga prisuppgifter på vad slakarmerade filigran kostar men om man jämför ett bostadsbjälklag med håldäck eller våran RD/FD så kostar HD/F varianten ca 550 kr/m2 (monterat) och RD/FD kostar 650 kr/m2. Slakarmerade filigran är troligen lite billigare då spännlina är ganska dyrt.
Med HD/F finns även en annan möjlighet och det är att utnyttja kanalerna i plattorna till värmetransport, ett så kallat termodäck. Det här är en teknik som används i passivhus där man låter betongens värmelagrande egenskaper fungera som såväl uppvärmningskälla som nedkylningskälla.
Varför vissa förespråkar filigran är nog mest för att de tillverkar just sådana. Att tillverka HD/F kräver stora investeringar i gjutmaskiner, sågar, gjutbanor med mera, att tillverka filigranplattor, framförallt slakarmerade sådana kan i princip vem som helst med ett gjutbord och en betongblandare klara av....
Plattbärlag är inget annat än ett platsgjutet valv men ställer man krav på finish och ledtider är det outstanding med plattbärlag. Med finish menar jag att ytan är klass A vilket betyder att det går att måla alternativt gränga med endast mindre spackling. För kuriosan och tydlighetens skull använder man exakt samma beräkningsmodell för både platsgjutet och plattbärlag (FEM-design). Höjden på bjälklaget brukar ligga på minst 240 eller 250 mm och av den enkla anledningen att man måste få fall på vattenrören samt om man behöver 125 spiron pga ventdimensioneringen (plattbärlaget är ca 45-50 mm så det är lätt att räkna baklänges hur mycket pågjutning som behövs inkl täckskikt till armeringen). Sedan är det väl en smaksak om man väljer HD/F eller slakarmerade plattbärlag. Enda anledningen som är klar skillnad är önskemålet om fria spännvidder - där golvar HD/F:en plattbärlagen med råge. Annars är plattbärlag en gammal tysk produkt (därav "filigran") tror det började på 60-talet (rätta mig om jag har fel). Det levereras idag över en miljon kvadratmeter av denna produkt i Sverige per år vilket omräknat i lägenheter skulle motsvara över 10-12 000 st vilket skulle betyda att hälften av alla lägenheter som varje år bygg skulle "hamna i en riskzon" enligt funderingarna ovan. Men det är klart, det behöver ju inte entreprenörerna tänka på då de oftast lämnar över byggnaderna till BRF:ar som förvaltar dessa vidare in i framtiden...
Såg inte jhenrikj:s inlägg innan jag skrev mitt så jag vill bara kommentera ditt påstående om att " i princip vemsom helst med gjutbord och betongblandare klara av.." Visst kan man göra detta på en formplyfa i trädgården en solig dag om man så vill, men att du skulle få en rationellt lönsam produkt av detta verkar ditt påstående helt galet. Nä, det är nog så att om man tittar på de båda produkterna så behövs nog en stark investerare i båda fallen om man vill starta någon av produktionsapparaterna!!