När binda räntan - historisk analys

Förhoppningsvis syns det lite bättre här.

Hey P!
Kan du ladda upp dom någon annanstans och länka dit härifrån?

Mycket intressant! Vore som sagt kul om du kunde lägga upp diagrammen någonstans så man kunde titta lite närmare eller maila dem?

Hur är det med prutmån? Har det generellt sätt varit lättare att få rabatt på rörliga lån än fasta?

Du räknade alltså i princip så här: Med t ex 1 års bindning jämför du den bundna 1-års räntan vid tidpunkten 1 med genomsnittet för kommande fyra kvartal på tremånadersräntan dvs (r1 + r2 + r3 + r4)/4? Din jämförelse förutsätter då att om amortering skett så har dess poster varit jämnt fördelade under bindningsperioden.

Enligt ekonomisk teori är ju bunden ränta en försäkring mot högre ränta och den kommer därför i princip alltid att vara dyrare eftersom den innehåller en riskpremie som du betalar för ovanpå den rörliga räntan. Men priset på riskpremien varierar förstås över tiden beroende på marknadens förväntningar om framtiden under bindningstiden.

Att binda räntan på kort sikt (1-2 år) kan löna sig när räntan är i botten och i början av en uppgång. Det är under den period då marknaden fortfarande tvivlar på om en bestående vändning upp verkligen kommer inom bindningstiden. Riskpremien blir då låg. Det gäller förstås att pricka in den perioden och binda. Längre bindningstider än 2-3 år är i princip aldrig någonsin lönsamma då sannolikheten att uppgången kommer inom bindningstiden ökar med längre bindningstid. Men samma princip bör fortfarande gälla, att pricka in räntebottnarna och binda.

Det är också ganska tydligt att se dessa mönster i dina diagram. Grön linje går under lila linje vid de stora räntebottnarna och i början av de uppgångar som följer. Ju längre bidningstid desto mindre blir dessa perioder och desto svårare att pricka in dem. Med SBAB räntorna går det inte alls med 5-åringen, inte ens i de djupaste räntebottnarna.

Som du skriver funkar inte diagrammen de sista x åren från dagens datum eftersom du inte vet den framtida rörliga räntan. Du bör ju därför sluta den lila linjen x år före dagens datum för att diagrammen inte ska bli missvisande. T ex 5-åringens lila linje slutar vid 2006

Annars kul räkneuppgift

Magnus Ladulås skrev:

Att binda räntan på kort sikt (1-2 år) kan löna sig när räntan är i botten och i början av en uppgång. Det är under den period då marknaden fortfarande tvivlar på om en bestående vändning upp verkligen kommer inom bindningstiden.

Idag ligger ettårsräntan ett par punkter högre än den rörliga. Menar du att marknaden verkligen tvivlar på att den rörliga räntan kommer ligger högre än så (i snitt) det kommande året?

Ja annars hade den fasta legat högre. Ingen bank är så korkad att de räknar med förlust på en fast räntesats (räknat över hela perioden.)

Hubbe2 skrev:

Ja annars hade den fasta legat högre. Ingen bank är så korkad att de räknar med förlust på en fast räntesats (räknat över hela perioden.)

Det här är intressant tycker jag. Jag band på ett år i början av Januari, då låg 1-årsräntan något lägre än 3-månaders. Mycket märkligt tycker jag då allt pekade på högre räntor under året och det ser vi idag även bevis på. Vad kan ligga bakom detta? Det lär ju knappast vara så att ränteanalytikerna missat reporäntebanan och liknande.

Hubbe2 skrev:

Ja annars hade den fasta legat högre. Ingen bank är så korkad att de räknar med förlust på en fast räntesats (räknat över hela perioden.)

Ja, om det nu vore så att banken sitter och räknar. Det gör de inte. De lånar upp pengarna och lägger på en marginal. Mer än så har jag tyvärr inte förstått. Med lite tur så kommer PCLarsson och förklarar hur upplåningen går till.

Nyfniken skrev:

Idag ligger ettårsräntan ett par punkter högre än den rörliga. Menar du att marknaden verkligen tvivlar på att den rörliga räntan kommer ligger högre än så (i snitt) det kommande året?

Ja eller rättare sagt, bankernas ettårsräntor speglas av marknadens förväntningar för det närmaste året, vilka i sin tur förstås beror starkt på vad marknaden tror om t ex reporäntan och Stibor inom det närmaste året.

Sen är det alltid vanskligt att jämföra räntor över tid eftersom marknadsförutsättningarna ändras. Det som rådde i början av diagrammen kring 92-94 var t ex något enastående och likaså det som rått sedan 2008 och dess påverkan sedan dess på upplåningskostnaderna osv.

Man får också ta hänsyn till vilka bankers räntor man jämför (vilket man också snart ser när man jämför diagrammen för de olika bankerna ovan). Jag vet tex att SBAB förr åtminstone brukade koppla sin 3-månaders med en markup väldigt tajt till STIBOR räntan medan andra banker kunde ha en markup mer eller mindre på sina upplåningskostnader osv.

En annan viktig faktor är också att varje bank i vissa situationer tittar på vad andra banker gör när den sätter sina räntor. Man kan ju misstänka att de ibland också pratar med varandra om saken... lite för mycket kanske? Fortfarande är det förstås generellt så att ettårsräntorna speglas av marknadens förväntningar för det närmaste året.

Nyfniken skrev:

Ja, om det nu vore så att banken sitter och räknar. Det gör de inte. De lånar upp pengarna och lägger på en marginal. Mer än så har jag tyvärr inte förstått. Med lite tur så kommer PCLarsson och förklarar hur upplåningen går till.

Det är ganska ointressant vad banken gör och inte gör. NÅGON aktör räknar och sätter priser på de olika räntorna.