Banken lånar inte ut?

Om du inte tror jag inte fattar, så tror jag inte du heller fattar vad du ska förklara?
Eftersom du har åsikter i den här tråden så är det väl inte för mycket begärt att du motiverar här också?

Hur långt innan 85% regeln infördes togs de beslut om den?
Kan ju varit tufft att spara ihop 200-400000:- på den tiden beroende på hur långt innan beslutet togs.

Iband få jag känslan av att alla måste ha precis allt från början. Varför inte gör en "bostadskarriär", eller är de så att alla måste börja med en stor, helst nybyggd, villa direkt från början. Det finns andra boenden att välja under tiden. Brf, Radhus, Kedjehus. Och under den tiden kan man spara ihop till nästa steg...

FredrikR skrev:

Om du inte tror jag inte fattar, så tror jag inte du heller fattar vad du ska förklara?
Eftersom du har åsikter i den här tråden så är det väl inte för mycket begärt att du motiverar här också?

Hur långt innan 85% regeln infördes togs de beslut om den?
Kan ju varit tufft att spara ihop 200-400000:- på den tiden beroende på hur långt innan beslutet togs.

Iaf ett par år innan reglen infördes började det snackas om ngn slags åtgärd.
Ca 1 år innan reglen trädde i kraft togs beslutet har jag för mig ?
Men det spelar inte så stor roll.

Syftet med regeln är flerfalt, även om det är lite tidigt att se vilka effekter den haft:
1. Minska bankernas riskexponering
2. På sikt minska boprisernas uppgång
3. Se till att färre hamnar i en fälla dör man lånar 100% (eller mer) och sedan får svårt att betala om huspriserna faller och man står överbelånad.

Även innan regeln kom till så borde de flesta övervägt att sparat ihop till 15-25% av priset.
Från början (säg slutet av 90 talet iaf) så hade också de flesat banker rätt strikta krav på 75-85% botten lån, och max 90% belåning totalt.
En bit in på 2000-talet började detta släppa (har tom för mig att SBAB av alla gick i spetsen !).
Därmed har bankerna själva bäddat för denna regel - hade dom fortsatt styvnackat vägrat totallån över 90% så hade det kanske inte behövts.

Nu är ju frågan om dom regelbundet "trampar över" mha blancolån osv - eller om reglen faktiskt har en reel effekt...
Annars kan nya regleringar träda ikraft - det talas ju om ränteavdragsminskningar, amorteringstvång osv
/K

Nyfniken skrev:

Nu räcker det ju tyvärr inte med "ett par hundra tusen". Bor man i närheten av en storstad så är det väl inte ovanligt med huspriser på runt 3 miljoner. Kontantinsats, pantbrev, lagfart, flyttkostnader och eventuellt dubbelt boende går på 600-700 tusen. Det är faktiskt svårt att spara ihop.

Ett syfte med regeln är ju dock att iaf på sikt pressa ned priserna...
Kan man köpa en lägenhet för 1-2 mkr och ett hus för 3-4 så är det kanske inte helt orimligt, fast då måste väl tyvärr priserna ned en 20%

Med 20 kkr netto var i lön (ca 30 brutto) så borde ett par i en rel billig Brf/Hr kunna spara 10-15 kkr/mån och därmed klara en kontantinsats på 3-4 år - orimligt ?

/K

klaskarlsson skrev:

Med 20 kkr netto var i lön (ca 30 brutto) så borde ett par i en rel billig Brf/Hr kunna spara 10-15 kkr/mån och därmed klara en kontantinsats på 3-4 år - orimligt ?

Absolut inte orimligt!
På min 18tkr nettolön sparade jag 10tkr varje månad i två år, hade svurit på att spara ihop pengar till hus och tänkte på det varje gång det kändes surt med billig mat. Bytte till billigare (mindre) lägenhet för att öka på sparandet, levde på i stort sett studentbudget.
Är man två dessutom så delar man på hyran och vissa andra utgifter, så som jag ser borde trådskaparen kunna spara ihop 20.000 i månaden gemensamt med sambon, utan problem.

Men de förutsättningar som trådskaparen har, så gäller faktiskt devisen "vill man så kan man". Vi lever i många fall med begränsningar i våra liv och man måste välja antingen eller. Antingen slösa på resor, party, elektronikskrot eller vad nu normala personers pengar försvinner till, eller så sparar man stenhårt för att uppnå sin dröm.

Är det inte i väldigt många fall som man sätter lägsta nivån väldigt högt och på det viset kommer inte pengarna räcka till.
Har du/ni inte pengar till "drömhuset" så inse fakta och köp det ni har råd med!!!!

shadowfire skrev:

Går alldeles utmärkt att spara en hel del pengar om man är två/bor ihop. Halv hyra om man bor i hyresrätt t.ex. sänkta kostnader för kost/näring, halverade räkningar för övrigt boende typ el osv.

Det är en helt annan förutsättning som singel/i ensamhushåll. Det bästa ekonomiska man kan göra om man vill spara pengar är att ta kärringen och flytta in i en trång sunkig jäkla etta och försöka härda ut både relation och humör under ett par år. Sedan har man nog sin kontantinsats, ja.

Jag håller inte med där !
Måste dock slänga med brasklappen att det var ett bra tag sen jag satt som singel i min etta iof

MEN - med facit i hand: Utgifterna stiger med en familj. Som ensam så kan du själv bestämma hur du vill spendera pengarna - utan hänsyn till andra egentligen.
Om du bosätter dig i en etta/2a i billigt läge och ser till att inte gå ut så mkt och käkar billigt - nog kan du plocka undan en hel del av din lön ?
Om jag hade bott kvar i min etta (i bra läge i Solna tom) när jag började jobba som nybakad ingenjör för ca 25-27 kkr/mån brutto så hade jag haft en beondekostnad på ca 3000 kr inkl el, lägg därtill 1500 på mat och en femhundring på mobil + 700 på busskort och kanske en 1300 på övrigt-> 7000 kr/mån på sparande... Efter tre år hade jag då haft dryga 250 kkr på banken (mer om jag hade satt det i en fond troligtvis) - med 2 kkr mer i utgifter (kanske lite resande osv) så hade jag ändå kunnat spara 5kkr...

Men visst - par utan barn är nog "dom rikaste"

/K