Större renoveringar. Hur har ni löst det med pengarna?

Håller med Anna om att delbetalningar är ohyggligt stort och vanligt nu. I många fall uppgår det totala kreditengagemanget som man säger på bankspråk till flera hundra tusen kr genom allt från bensinkort till delbetalningar hos elektronikfirmor eller annat.

Familjen Duktig har ett amorteringsfritt bolån. Eftersom familjen har låga utgifter (pga amorteringsfritt lån t.ex.) så sparar Familjen Duktig en summa pengar varje månad. Summan råkar vara lika stor som amorteringen hade varit om de hade amorterat. En tid senare tycker familjen Duktig att de varit så duktiga att spara så de åker till Thailand över jul och nyår för sina sparpengar. De får i sedan frågan på flygplatsen av DN om de har lånat på bostaden till konsumtion, -"Nej, det skulle vi aldrig göra, det är ju bara korkat" svarar Familjen Duktig och blir en vacker liten siffra i statistiken hos Synovate.

Familjen Slarvig däremot, de har också ett bolån. Men de amorterar på sitt bolån. De amorterar faktiskt lika mycket som familjen Duktig sparar varje månad. Men efter ett tag kommer Familjen Duktig och frågar om inte Familjen Slarvig vill hänga med till Thailand över jul och nyår. - "Visst" säger familjen Slarvig och går till banken och lånar upp en summa pengar och drar i väg till Thailand och firar jul och nyår tillsammans med Familjen Duktig.

På samma fråga som DN ställer på flygplatsen svarar Familjen Slarvig, "Ja, vi har lånat på vårt hus till konsumtion".

Är det egentligen någon skillnad på Familjen Duktig och Familjen Slarvig?

Helt sant.

Man pratar om värdeökningar hela tiden, va f-n, jag skiter väl i om mitt hus är värt 5 eller 28 miljoner om 10 år. Jag har köpt ett hus på ett ställe där jag vill bo! Mina barn är födda här, jag själv är uppvuxen i området, och boendet är något av det tryggaste vi har under våran uppväxt. Att "sälja av" om jag blir av med jobbet eller av annat skäl finns inte ens på kartan. Det verkar som att många av "låna-upp-till-nock-pannorna-och-skit-i-att-amortera-förespråkarna" lever efter devicen "skiter det sig så säljer jag skiten"! Man pratar om avundsjuka mot dessa människor, hur f-n resonerar man då? Jag skulle inte vilja byta kalsonger en enda sekund i veckan med en människa i den situationen!
Man pratar om att maxa lånen och istället för att amortera ska man köpa aktier! Det kan i princip gör då är att man använder lånade pengar till riskkapital... Jag säger bara GRATTIS!

Jag tycker det är ganska fjantigt att behöva försvara sin ekonomi på ett forum, men eftersom ovan nämnda människor tycks ha en snedvriden verklighetsuppfattning, så okej. Jag vet inte exakt vad min belångsgrad är i förhållande till värdet på huset, kanske 20%, trots ORENOVERAT KÖK!
På uppfarten står bilar för 300, i trädgården står en båt för samma belopp. På kontot finns pengar för att renovera köket 2ggr om. ÄNDÅ så väljer jag att leva efter principen "1 krona till amortering, 1 till renoveringskontot, 1 till sparande" osv. Det kanske snarare är så att det är detta som sticker i ögonen på dom med nytt kök som har belånat kåken upp till skorstenstoppen? Nä så är det självfallet inte, men man behöver inte vara vare sig dum, korkad eller fattig för att man hellre har en säkerhet på banken än att låna-låna-låna för att ha det allra senaste i villan.

Man brukar ofta prata om rikedom och lycka, pengars värde för lyckan. Gråter hellre rik i en rolls än i en VW... eller hur det nu heter. Jag bor hellre kvar i mitt hus med lite lägre standard än tvingas leva på knäckebröd eller i värsta fall tvingas flytta om min ekonomi förändras. Korkat eller sunt, tja det är upp till var och en att bedöma.

Men om avkastningen på placeringarna råkar vara negativ, vad ska man göra då?

cust3000 skrev:

Amortera mindre...

Ja, man blir ju tvungen, man har ju förlorat amorteringspengar på börsen.

Så rådet är att i min situation, med beaktande av inkomst, husvärde, nuvarande skuldsättning, att jag ska gå till banken och låna 2-2,5 mille för att placera på börsen?
Jag vet en duktig kille på aktier som gjorde så. Han hade en inkomst motsvarande dubbelt upp mot medelsvensson. Max-belånade kåken, köpte-sålde aktier, det gick skitbra, han tjänade mer pengar på sina aktier än på sitt arbete, som var (som sagt) väldigt välbetalt. Sedan kom det en liten svacka i konjunkturen, vissa kallar det ekonomisk kris, han blev av med arbetet, luften gick ur börsen, räntan tog ett (glädje)-skutt, bostadspriserna störtdök. Ja resten är som man säger historia, kronofogden, exekutiv auktion, personlig konkurs, skuldsanering...

Jag vet inte med er andra men på nått litet vänster så känns det säkrare att placera pengarna på sparkontot, amortera, och veta att man kan bo kvar även om det skiter sig på nått plan. Misstänker att många i USA tänker ungefär lite så idag, efter Lehman-kraschen och det som följde;-)

cust3000 skrev:

Sant, men i negativ trend står man likvid.
Sedan amorterar man mer i positiv.

Negativ trend ligger oftast kortare tid en positiv, (historiskt sett) sedan gäller det ju att hänga med vad som händer i affärsvärlden.

Hoppsan, nu blev det teknisk analys också, långt,långt,långt ifrån min egen syn på aktieägande. Jag köper hellre en del av ett företag och tro att jag köper något som tjänar pengar och ger avkastning på lång sikt istället för att köpa ett "papper" som varierar i pris beroende på vad den manodepressiva Mr Market har för humörsvängingar för tillfället.