Visa inlägg gillade av PNO
  • 7 gillanden

  • 2014-08-10 00:01
    I slutet på 90-talet jobbade jag på en verkstad specialiserad på rostfritt och gjorde en och annan diskbänk.

    Den stora skillnaden är mellan helpressade och svetsade diskbänkar. Det går utmärkt att beställa en svetsad diskbänk idag också och den kommer vara precis lika bra som en gammal svetsad bänk. I en svetsad diskbänk är hoarna pressade för sig och själva bänken är gjord av en plåt som bockas till de mått och kanttyper som önskas. Sedan sömsvetsas hoarna i bänken. Det är praktiskt svårt att bocka och svetsa bänkar av alltför tunn plåt så det vanligaste är att man använder 1,25mm plåt i svetsade bänkar.

    Helpressade bänkar innebär att man tar en plåt och pressar hoar och kanter och alltihop ur samma plåt. Det medför att plåttjockleken kommer variera en del mellan olika delar av bänken. Förr medförde det att man var tvungen att ha ganska tjock plåt från början för att materialet så att säga skulle räcka till överallt, och hoarna blev ganska runda i botten. Presstekniken har gått mycket framåt och man kan nu utgå från tunnare plåt och göra hoar med skarpare hörn. Därför är det stor skillnad i plåttjocklek på gamla och nya pressade diskbänkar.

    Vad materialet beträffar så finns det ingen anledning att inte göra dom av SS2333. Det är ett nickellegerat austinitiskt rostfritt stål framtaget för god formbarhet och god svetsbarhet med tillräckligt korrosionsmotstånd för användning i exempelvis kök. Enda gången jag har gjort syrafasta diskbänkar har varit till laboratorier.
    Möjligen kan det tänkas finnas något särskilt stål för djupdragning som jag inte känner till. Austinitiska rostfria stål kallhårdnar väldigt vid bearbetning så de måste vara tuffa att djupdra (dvs den metod som används för helpressade bänkar). Men det bör inte finnas någon anledning att de har sämre korrosionsmotstånd för det. Men handlar allt om att hålla nere priset så finns det säkert billigare material i en del bänkar. Visa inlägg
  • 4 gillanden

  • 2012-07-06 18:07
    Svar
    94
    visningar
    12 766
    Ett tips om du kommer dithän att du behöver en transformator för att få ordning på spänningen från detta elverk:
    (vilket är ganska troligt)
    Åk till närmsta skrothandlare och se om de har några större, skrotade CNC-maskiner. Dessa maskiner har nästan alltid en rejäl transformator i botten på elskåpet för att kunna kopplas in på all världens olika elsystem. Transformatorer med många uttag på varje lindning för att kunna anpassa olika spänningar till varandera.
    För att få något som funkar bör du dock försöka få tag på någon som kan industriel till hjälp. Det är inte givet att din lokale kulo-spikare är så hemma på transformatorer. Visa inlägg
  • 2014-08-07 19:57
    Svar
    8
    visningar
    854
    Stopp nu innan du har en brunnen tvättmaskin! Blå kan mycket väl vara en fas i din gamla dosa.

    Kolla först huv många säkringar det står tvättmaskin på i centralen. Är det tre så är det förmodligen tre faser utan nolla till den gamla. Är det en eller två så är det förmodligen en eller två faser. Men lita inte på detta - det kan ha ändrats sedan din gruppförteckning skrevs.

    För att vara säker, leta reda på en spänningsmätare, typ en multimeter eller liknande och någon som vet hur den fungerar.
    Mät först mellan blå och gröngul. Är det ca 230V där så är blå endera en fas i en trefasanslutning utan nolla eller så har du någon märklig koppling som bör ses över. (du kan ju alltid fortsätta att mäta blå-brun och blå-svart i detta fallet och kommer förmodligen få ca 400V mellan dessa, men det hjälper dig ju inte med in nya tvättmaskin)

    Är blå till gröngul ca 0V så är blå kanske en nolla. Fortsätt då med att mäta blå-svart respektive blå-brun. Någon eller båda respektive är förhoppningsvis ca 230V. Mät också brun-gröngul och svart-gröngul. Någon av eller båda dessa ska också vara ca 230V. När du identifierat vilken av brun eller svart som är fas (dvs är 230V mot både blå och gröngul), koppla tvättmaskinens bruna kabel till den, blå till blå och gröngul till gröngul. Är både brun och svart fas kan du välja vilken du vill. Isolera den andra oavsett. Visa inlägg
  • 3 gillanden

  • 2014-08-09 09:57
    Svar
    9
    visningar
    560
    Vilken gips du ska använda beror på vilket resultat du önskar och hur mycket jobb du vill lägga ner.

    6mm gips är vanligen relativt böjbar och har oftast ett lite hårdare ytskikt som gör att skruvarna inte går igenom så lätt. Det gör att det inte är så kritiskt att underlaget är plant. Nackdelen är att väggen kommer se ut som en bulig masonit-vägg.

    13mm gips är omvänt betydligt formstabilare, men det är väldigt lätt att dra igenom skruvar om det inte är stumt bakom där man skruvar.

    Jag har en 20-talskåk med väggar av 2" eller 2"½ spontad plank, samt en del innerväggar i gammal råspont. Där jag inte av någon annan anledning valt att regla ut väggarna så har jag skruvat gips direkt på de gamla underlagen. Jag har provat både 6 och 13mm gips, men använder nu nästan bara 13mm eftersom det blir snyggare. Jag har då gått tillväga på följande vis:

    Plankväggar: Börja med att spika eller skruva fast eventuellt lössittade plank. Dra sedan ur alla gamla spikar som hållit masoniten och annat onödigt järnskrot. Gå sedan över väggen med snickaryxa och en kraftig hyvel, typ rubank, och ta bort alla utstående knölar ner till något slags "medelnivå".Jag har även ett par gånger bytt några plankor som slagit sig flera centimeter som jag inte orkat yxa plana. Slutligen, försök att identifiera var skruvraderna i gipsen kommer att hamna och fyll ut eventuella svackor där med träkilar, masonitremsor eller några lager tjockt papper. Det behöver inte bli perfekt, men med 13mm gips är det bra om det inte är gropar på mer än ett par mm, annars far skruvarna igenom. Långa, mjuka böjar, typ att det blir en glipa på 5-10mm på mitten av ett 1,2m vattenpass gör inte så mycket, så pass böjlig är även en 13mm gipsskiva, det är mer en utseendefråga hur pass plan vägg du vill ha till slut och hur mycket jobb du vill lägga ner.

    Råspontsväggar: egentligen lika som plank, men här är det oftast enklare att byta dåliga brädor än att hålla på och jämna till dom. Är det spikat med klippspik behövs det ofta kompletteras med mycket ny spik då klippspikarna är koniska och därmed släpper när virket torkar. Då råsponten i mitt hus över lag är horisontell och ganska rulig så är det svårare att jämna till för skruvradena. Lösningen brukar vara att göra en massa små masonitbitar som skjuts in vid behov mellan råsponten och gipsen när en skruv hamnar där det är en grop bakom. Funkar givetvis bara i skarvarna, men om en skruv går rätt igenom när man skruvar mitt i skivan så är det ju inte värre än att man drar en ny strax ovanför eller under. Visa inlägg
  • 2013-05-14 23:31
    Hydroforen drar ingen ström alls. Det är bara en tank med vatten och luft i. Någon stans i närheten av hydroforen sitter en pressostat. Det är en tryckstyrd strömbrytare som styr pumpen så att den startar när trycket i hydroforen blir för lågt och stoppar igen när trycket är tillräckligt högt. Pressostaten ser oftast ut som en svart eller genomskinlig plastburk, sådär 10 cm hög med en kabel in och en ut.
    Pumpen sitter förmodligen inte i närheten av hydroforen, då skulle ni se den och höra den. Mer troligt sitter er pump i brunnen.

    Som svar på ursprungsfrågan - ja, det går bra att stänga av strömmen när ni är borta. Men om eran pump drar ström när ni inte använder vatten så är det något som är fel. Och drar den så mycket så det märks så är det nog ett allvarligare fel än att det är dåligt med luft i hydroforen.

    Testa att stänga alla kranar i huset. Gå ut till hydroforen. Leta upp en manometer någon stans på hydroforen (tryckmätare alltså, ser ut som en klocka). Kolla så den står på ett stabilt värde. Borde vara sådär 4-6 bar. Öppna en kran och se att trycket sjunker. Lyssna efter ett klick från pressostaten. Nu startar pumpen. Trycket ska nu stiga igen. Lyssna efter ett nytt klick - pumpen stoppas. Trycket ska nu stabiliseras och sedan åter sjunka om du fortfarande har kranen öppen.

    -Om det är dåligt med luft i hydroforen kommer det klicka ideligen i pressostaten om du gör ovanstående test.
    -Om det är en läcka på ledningen mellan pump och hydrofor kommer pressostaten kanske inte klicka alls eftersom trycket aldrig blir högt nog - pumpen går för jämnan. Samma sak om pumpen är så sliten så den inte orkar bygga upp tillräckligt tryck för att pressostaen ska slå ifrån. Om du öppnar många kranar kommer förmodligen trycket att bli mycket lågt om det är något av dessa fel. Manometern går förmodligen inte heller upp till mer än några bar.
    -Om pressostaten är trasig så att pumpen aldrig stängs av trots att trycket är högt så kommer pumpen också att gå för jämnan. Manometern visar förmodligen ett högt värde alltid kanske runt 8 bar. Visa inlägg
  • 2012-07-15 15:48
    Svar
    16
    visningar
    1 502
    Ska du lägga ett snyggt golv lär du behöva stödlinjer i vilket fall. Börja aldrig sätta från en vägg, det är bara att be om problem med en ful smal rad mot någon annan vägg, eller i värsta fall en smal och dessutom kilformad rad. Alla run är inte så vinkelräta som man skulle önska...
    Betänk även att många typer av klinker är ganska ojämna i formatet. Så kolla alltid hur mycket plattorna skiljer i mått inbördes, ta till fogbredd så du klarar även två relativt stora plattor intill varandera. Börja med att lägg ut plattor i det mönster du önskar och räkna ut hur du ska skära mot väggarna. Aldrig mindre än en halv platta någonstanns är en bra utgångspunkt som dock är svår att följa i rum med mer än fyra hörn. Slå sedan upp en linje med snörslå tvärs över rummet någonstanns där en plattskarv ska ligga och slå sedan uppen linje vinkelrät mot denna vid en plattskarv på andra hållet. Är det ett stort rum slår du upp flera linjer. Dra ut fix i en ruta i taget och var noga med att inte täcka linjerna. Sätt plattor från linjen in mot väggen och skär sista plattan mot väggen. På detta vis slipper du både snören, kryss och annat. Ett gott ögonmått är dock bra att ha. Är plattorna ojämna i formatet är det för övrigt det enda som funkar.

    Vägg görs på samma vis. Särskillt i rum med fall är det viktigt att inte sätta från golvet utan från en horisontell linje och skära mot golvet. Den gång man kan behöva sätta något mellan plattor på vägg är om man misslyckats med konsistensen på fixet så att plattorna glider. Små bitar av kartong från kakelpaket vikta två eller tre gånger instoppade mellan plattorna löser det problemet och finns alltid till hands. Visa inlägg
  • 2 gillanden

  • 2012-08-04 15:32
    Svar
    6
    visningar
    1 387
    Och rent praktiskt går det som corre tipsat om till så här:
    1. Stäng av inkommande vatten.
    2. Lossa hela kranens övre del, det som kallas kranbröst, genom att vrida på den sexkantiga delen under kranens vred. Det kommer bli ganska blött när du gör detta eftersom du är i källaren och allt vatten i huset kommer rinna ut genom kranen.
    3. Lyft ur kranbröstet och titta på packningen längst ner. Troligen är det en mässingspinne med en hatt på med en gummipackning runt kanten. Den kallas kägla och oftast byter man hela. Exempel på krankägla, se http://www.rinkabyror.se/artikel/fmm-krankagla-3-8/.
    4. Titta ner i hålet där kranbröstet satt. Käglan ska täta mot en mässingsyta som kallas säte. Den ska vara slät och jämn. Det kan bildas spår i sätet om kranen droppat länge. Är det spår så måste sätet brotchas med specialverktyg. I så fall är det som sagt enklare att byta kran.
    Montera ihop allt i omvänd ordning om det räckte att byta käglan. Visa inlägg
  • 2013-03-27 19:47
    Svar
    23
    visningar
    2 676
    Om syftet med släckaren är att kunna bekämpa brand i bjälklag så ska du i första hand ha en skumsläckare och i andra hand vatten i någon form (släckare, slang, hink osv). Pulver eller koldioxid fungerar inte alls på en sådan brand.

    Varför inte då då?
    Jo - både pulver och koldioxid verkar i gasfasen, dvs den zon där brännbara gaser från bränslet reagerar med luftens syre. Kort och gott det som vi i dagligt tal kallar lågor. Pulverkornen respektive koldioxidgasen tar så mycket värme från lågorna att de inte förmår värma upp bränslet tillräckligt för att producera mer brännbara gaser. Vissa pulversorter lämnar även en hinna efter sig som är det tänkt ska släcka glöd i exempelvis trä också. Tillräckligt mycket koldioxid skulle även kväva en brand, men branden kommer att ha slocknat långt innan den kvävs på grund av nerkylningen.

    Detta var som sagt en brand i ett öppet utrymme. Vad händer då nere i ett bjälklag?
    Jo, där pågår vad som kallas en glödbrand. En sådan brinner utan öppna lågor. Alltså finns det inga lågor att kyla ner. För att yttligare ställa till det så kräver en glödbrand sådär 0,1% syre för att hållas vid liv och så lite syre finns till och med bundet i exempelvis trä. Det går alltså inte att kväva en glödbrand! Det enda som fungerar är att endera lämpa ut det som kan brinna eller att blöta ner det tillräckligt. Och för det är ytspänningssänkt vatten absolut bäst.

    Nio liter vatten är ett mycket litet problem om man med det lyckats släcka en bjälklagsbrand. Brandkårens metod att släcka bränder i bjälklag är att såga upp golvet med motorsåg och sedan släcka med vatten och skumvätska. Ingen vacker metod, men alternativet är ett totalförstört hus. För när denna typ av bränder väl brinner igenom någonstanns och får tillgång till syre då går det undan.

    Misstänker ni att ni har en brand som gått ner i ett golv eller på annat vis ut i väggar eller bjälklag, ring alltid till brandkåren. De har möjlighet att kontrollera om det glöder inne i byggnadskonstruktionen med värmekamera utan att skada huset. Ge er aldrig på att ta hål och titta på egen hand. Får en glödbrand syre och flammar upp så krävs det ett mycket snabbt och kraftfullt ingripande. Men att som TS är inne på försöka få in vatten är aldrig fel. Och har man inte en skumsläckare så har vanligt vatten med en skvätt diskmedel precis samma goda inträngande effekt. Visa inlägg
  • 2013-12-15 17:58
    Svar
    21
    visningar
    1 919
    Bränder relaterade till undermåliga genomföringar av modulskorstenar är tyvärr ett allt vanligare fenomen i takt med fler modulskorstenar och mer tilläggsisolering av husen. Tankefelet man gör är att det inte ska bli mer än 80 grader på ytan - och det blir det inte heller så länge skorstenen går i ett utrymme med någorlunda luftomsättning. Men om man bygger in skorstenen tätt runtikring då kyls inte manteln längre och temperaturen stiger så sakteliga upp mot rökgasernas temperatur vid långvarig eldning. Din panel utgör kanske ingen fara om det är luftat ovanför och under. Är det tätt och isolerat ovanför så är det en inte försumbar brandrisk.

    Det blir lätt tokigt om man använder annektdotisk bevisning när det gäller sådant här. Eftersom de flesta är intresserade av noll bränder i sitt hem så är det inte vad någon inte sett som är intressant, utan vad någon sett. Och för den som vill se några talande exempel på varför man ska vara noga med genomföringarna så räcker det att titta i Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps tidning Tjugofyra7.

    Exempel:
    För kort avstånd till brännbart material:
    http://www.tjugofyra7.se/msb/Avdelni...nd-i-bjalklag/

    Alla avstånd följda - ändå brann det:
    http://www.tjugofyra7.se/msb/Avdelni...-overhettades/

    Ha en trevlig vinter där ute och elda lugnt så slipper jag eller någon av min kollegor komma och såga upp ett jättehål runt era skorstenar. För att återgå till frågan så skulle jag då använda en kedjesåg eller en motorkap. Fort går det, men det blir nog inte så snyggt... Visa inlägg
  • 1 gillanden

  • 2012-04-24 20:30
    Svar
    12
    visningar
    2 100
    Då så är arbete på gång!
    Det fick bli att svänga förbi Molnsätra när jag ändå hade vägarna förbi Stockholm. De hade både 70 och 95 kPa isodrän hemma.

    Lite om projektet:

    Huset är från 1920. Takhöjden i källaren är minst sagt låg, ca 190 cm. Huset står mellan två gamla bruksdammar, så grundvattentrycket är stort, och dräneringen verkar ligga något högt. Någon dag när andan faller på så ska det också åtgärdas, men eftersom jag idag inte har problem med inträngande vatten över golvnivå så får det vara ett tag. Grävning ner till drygt 30cm under gamla golvet gav dels kontakt med sulans underkant och dels med berg. Dessutom fick jag swimming-pool!

    Något behövde göras. Längs ytterväggarna grävde jag yttligare några cm i form av ett dike. Hela det leriga helvete som då uppstod täcktes med markduk N2. I dikena la jag dräneringsrör som jag avslutat i en pumpgrop, men om den senare. Runt dräneringsrören fyllde jag med 8-11 makadam. Likaså la jag ett tunt lager 8-11 som avjämning, som tunnast ungefär 1cm. Makadamens övre yta är nu ungefär där vattnet stiger som mest om det inte pumpas undan. På detta blir det 100mm Isodärn 95 och sedan 40mm S100 cellplast. Tanken var att lägga 100mm först och få golv i nivå med gamla golvet. Men eventuellt ska rummet någon gång i framtiden inrymma några accumulatortankar, och med 6cm extra takhöjd gick de flesta tankarna på marknaden in, vilket de ej gjort annars. Så jag offrar lite isolering för funktionen. Återstår nu att lägga klart isoleringen, armera, lägga ut golvvärmeslang och gjuta.

    Är det föresten någon som vet var man får tag på kortare hulling än 180mm? 100-125mm någonting skulle passa mig bra.

    Innan någon säger något - röda markavloppsrör borde väl egentligen inte ligga så här långt in i ett hus, men då de endast går till en toalett så tror jag inte det är något problem. Den som släpper saker där som är över 40 grader har andra och större problem än att avloppet inte tål värmen

    Pumpgropen då.
    Ett 160 markavloppsrör står nerkört i makadammet. I sidan är det sågat hål där dräneringsrören kommer in. I röret finns en 12V länspump av minsta modell för båt från Biltema. Den pumpar 30l/min vilket räcker gott. Styrning och drivning sker med ett 12V nätaggregat, en nivåvakt från Kjell för tillslag och ett tidrelä för frånslag. Ännu är kabel och slangdragning något provisorisk, men funktionen är det inget fel på. Röret kommer att sticka upp över golvytan så att eventuellt utspillt vatten i framtiden inte ska ta vägen ner i dräneringen, utan rinna ner i golvbrunnen. Visa inlägg
  • 2012-10-24 22:58
    Är det en gammal murad skorsten så ser ut som om den som installerade kaminen missade en del som kallas inmurningsstos. Det är helt enkelt en rörstump som är en till två centimeter större i diameter än kaminröret och ungefär 10 cm lång. Stosen muras fast i murstocken och sedan stoppas kaminröret in i stosen och slutligen tätas skarven med glasfibersnöre. Då blir det en skarv som kan ta upp kaminrörets rörelser.
    Inmurningsstosar finns att köpa på exempelvis eldabutiken eller liknande kaminaffärer. De kan säkert även hjälpa dig att få en stos på plats. Annars är det inte särskilt svårt själv heller. Bila ur ett hål stort nog för stosen, plus någon centimeter, i murstocken, samt ta bort allt eventuellt spruket bruk. Vattna hålet noga och mura fast stosen i hålet med murbruk C.

    Är det någon slags modulskorsten så får du som tidigare sagts försöka leta upp en installationsanvisning för just den skorstenen. Visa inlägg
  • 2012-11-03 11:28
    En besiktning måste ske mot ett regelverk eller en standard. Vilket borde vara lätt eftersom elinstallation är en av de saker som genom tiderna varit relativt hårt reglerat. De flesta regler gäller ju dock inte retroaktivt, varför en besiktning i så fall måste ske mot de regler som gällde när installationen gjordes. Problemet är att det är i princip omöjligt att avgöra när något är gjort och om det således är gjort efter det regelverk som gällde då. Å andra sidan så är en installation gjord på åttiotalet enligt sextiotalets regler inte sämre än en installation gjord på sextiotalet, men den är fel eftersom den är gjord efter fel regelbok. Yttligare en komplikation är att en riktigt gammal anläggning kan ju förvisso vara gjord enligt konstens alla regler, för sin tid, men ändå totalt livsfarlig på grund av ålder.

    Det andra alternativet är elbesiktning som fungerar ungefär som alla andra husbesiktningar där någon går runt och tittar lite och säger vad han tycker. Frågan är vad det är värt. Det finns ju otaliga trådar här på forumet om folk som trott att deras badrum varit oanvändbara för att någon detalj i en golvbrunn inte sitter riktigt rätt enligt dagens regler, men uppenbarligen har fungerat utmärkt i många år. Eller besiktningsmän som har så vida friskrivningar att de egentligen aldrig skulle behöva besöka huset. På samma vis så kan en elbesiktning som baseras på tyckande leda till mycket besvär. Jag ser framför mig trådar på forumet där någon fått nerslag på en tändtråd med fel färg och tror att huset ska brinna ner vilken dag som helst på grund av detta.

    Så ska en besiktning vara obligatorisk så måste det sammanfattningsvis vara mycket hårt reglerat vad man besiktigar mot. Visa inlägg
  • 2012-12-04 18:33

    Ämne: Akut el-hjälp!

    av PNO
    Svar
    15
    visningar
    1 854
    Kolla huvudsäkringarna! Förmodligen har säkringen på en fas gått där. Visa inlägg
  • 2013-04-14 12:47

    Ämne: Vedhantering

    av PNO
    Svar
    514
    visningar
    70 439
    Eldar förvisso inte i panna utan i några kaminer som komplement till bergvärme. Gör av med 3-4m3 per säsong. Ved får jag hämta kring den skidanläggning jag är med och sköter. En vinter som denna finns det mer än nog med ikullfallna träd på spåren. Kör hem med skoter och timmerdoning vintertid eller med släpvagn sommartid. Kapar med elmotorsåg. Mycket smidigare än med bensinsåg när man är stationär som på vedbacken. Klyver med yxa. Försöker att inte släpa hem grövre ved än vad dessa verktyg klarar. Förvarar veden i vedbod och på pallar. Tid är svårt att säga, hugger ofta lite på kvällarna efter jobbet när det är finväder. En halv m3 per kväll är rimligt om det är bra format på stockarna. Visa inlägg
  • 2013-08-05 17:20
    Svar
    8
    visningar
    1 179
    Mura på ett eller flera varv sten till lär inte vara något problem. Tegel är ju vad murstocken är byggd av idag. Men varför vill du över huvudtaget flytta fram väggen? Är det inte enklare att bila ur och mura om rökrörsanslutningen så att den kommer ut där du vill ha den? Förutsätter givetvis att det inte finns någon annan kanal till vänster i bild som påverkas och att det inte blir så krokigt att det inte går att rengöra. Då kanske du rent av kan ta bort de där utstickande, oputsade tegelstenarna helt och hållet, få en slät vägg och putsa hela väggen/murstocken i den färg du önskar.

    En sida med bra skisser på rökkanaler etc:
    http://umesotning.se/?page_id=75 Visa inlägg
  • 2013-11-24 21:44
    Svar
    7
    visningar
    652
    Du ska låta den vara eftersom du inte har en aning om hur ett lokalt batteri påverkar resten av anläggningen. Är du orolig över funktionen, skaffa en till vanlig, batteridriven brandvarnare också.

    Vi du testa denna brandvarnares funktion på ett enkelt sätt, tag ett stearinljus, låt det brinna en liten stund och blås ut det under brandvarnaren. Brandvarnaren ska larma för röken som kommer från ljuset efter att det blåsts ut. Ibland kan man få prova några gånger, det är lätt att så lite rök tar någon annan väg genom luften än in i brandvarnaren.

    Testa inte med hårsprej etc. Risken finns att den inte slutar pipa då... Visa inlägg
  • 2014-01-08 22:31
    Svar
    16
    visningar
    2 052
    Stor risk att ditt problem är intermitensen, dvs hur stor del av en 10-minutersperiod som du kan svetsa. För dessa små 230V invertersvetsar så brukar intermitensen vid maxström ligga på sådär 10% (kolla databladet på svetsen), dvs du kan svetsa en minut i taget... Sedan blir elektroniken för varm och svetsen styr ner strömmen.

    När jag svetsar med 230V maskiner använder jag max 2,5mm elektroder om jag vill jobba effektivt. Visa inlägg
  • 2014-07-25 10:43
    Svar
    10
    visningar
    719
    Hur mycket man kan elda i en eldstad respektive skorsten står i bruksanvisningen till respektive sak. Och det är i allmänhet mycket mindre än man kan tro. Typiskt max 2-3kg ved i timmen i max tre timmar för moderna kaminer och modulskorstenar.

    Vad kaminerna i sig beträffar så är nog det enda som händer om man eldar mycket mer än så att diverse slitdelar tar slut fortare, men alla avstånd till brännbart material osv som också står i manualen är också beräknade för att kaminen eldas enligt anvisningarna. Eldar man mer riskerar man farligt höga temperaturer på angränsande byggnadsdelar.

    Värst är det dock med skorstenarna. Isoleringen på skorstenen stoppar inte värmen, den rör sig bara långsammare. Så med några hundra grader varma rökgaser i skorstenen så kommer omgivningen utanför skorstenen också att bli några hundra grader varm efter en tid om man eldar tillräckligt länge, och det är dåligt luftomsättning runt skorstenen som det ofta är i bjälklagsgenomgångar etc. Det är därför det finns begränsningar i hur länge man får elda åt gången.

    Och, ja det här är inte bara ett teoretiskt resonemang, utan ett reellt problem som orsakar flera bränder varje år i Sverige.

    Så läs manualen och ta det lugnt där ute så slipper vi ses...

    /PNO
    Brandman Visa inlägg
  • 2012-07-09 22:19
    Svar
    84
    visningar
    69 768
    En skymmningsbild på vårens pyssel:
    Bifogad fil
    Willabs Euro Serre Mural. Byggd på en grundmur av lecablock. Golvet är sänkt ungefär 35cm under markytan vilket gav väldigt mycket extra rymd, utan att behöva köpa till dyra förhöjningssatser eller tvinga boden bakom att bli för hög. Dessutom blev det lätt att göra bra förhöjda odlingsbänkar på så vis.

    Och jo, jag hade inte bara flyt att växhuset passar så exakt på boden. Den är byggd för just det växthuset. Visa inlägg
  • 2012-07-09 23:50
    Svar
    20
    visningar
    4 850
    Jag har inget att komma med vad gäller det juridiska, utan kan bara konstatera att det problem du drabbats av säkert inte är ovanligt.
    Det är tyvärr ganska vanligt att vatten hittar nya vägar genom skogen efter en avverkning. Inte på grund av de borttagna träden i sig, utan snarare för att körspår ändrar de tidigare naturliga barriärerna och flödesvägarna. Jag sköter en större mängd skidspår som det då och då avverkas intill och i stort sett varje gång det tagits ett nytt hygge måste man ut och gräva lite nya diken och lägga ner några trummor för något nytt vattendrag som letar sig fram över hygget. Å andra sidan kan en riktig surmosse någon annanstans helt plötsligt blivit snustorr.

    Ska du lösa problemet så blir det nog till att dika mot skogen. Visa inlägg
  • 2012-11-04 13:41
    Svar
    38
    visningar
    2 938
    Om jag får problem med putsväggar brukar jag göra på något av följande vis:

    1. Borra med en för liten borr - hålet blir ändå alltid för stort. 5mm brukar fungera för 6mm plugg, 6mm borr för 8mm plugg osv.
    2. "Limma" i pluggen. Borra rätt storlek på hålet. Blås rent hålet och fyll det med sandspackel, murbruk eller vad för smet du råkar ha tillgängligt och tryck i pluggen. Låt torka. Skruva i skruven.
    3. Långa skruvar. Putsen sitter alltid fast på något - är det trä, borra in till träet och använd långa träskruvar. Är det tegel, borra så att hela pluggen ryms i teglet, pilla in pluggen så hela är i teglet och använd tillräckligt långa skruvar för att expandera pluggen korrekt på sin plats inne i väggen.

    Ingen av dessa metoder är by-the-book, men de fungerar utmärkt för lättare infästning, kabelklammer od.

    Är det en tegelvägg och man ska fästa något med en horisontell skruvrad kan man ju också ge sig fan på att man hamnar just i bruket mellan två rader tegelstenar. Att flytta hålraden ett par centimeter upp eller ner löser det problemet. Visa inlägg
  • 2012-12-16 17:03
    Svar
    4
    visningar
    1 270
    Diabas då kanske - finns ju i svart. Oavsett så måste skivan tåla hastig uppvärmning och nerkylning.

    Annars, om bänkarna inte är längre än 60cm så kan en 60x60cm klinkerplatta vara en lösning med bra pris/prestanda-förhållande jämfört med sten. Dessutom lättskött och tål värme.

    I bilden nedan så är bänkskivan en klinkerplatta.
    Bifogad fil Visa inlägg
  • 2013-08-08 18:31
    Enklast för en så liten gjutning är att använda färdig grovbetong på säck. Annars cement och gjutgrus. Blir samma sak men man får blanda själv. Form gör du av någon plywood eller annan träskiva eller av plankor. Det blir ganska tungt även vid små gjutningar...

    Innan du gjuter så borrar du några hål i den befintliga plinten, häller i lite ren cement upplöst i vatten till halvseg konsistens och kör in armeringsjärn i hålen. Pensla sedan hela sidan på den gamla plinten med cement löst i vatten. På så vis blir plinten till en enhet. Givetvis ska den gamla plinten vara helt ren från jord och annat bös innan gjutning. Visa inlägg
  • 2013-12-05 10:59
    Svar
    15
    visningar
    1 831
    En bänkslipmaskin utrustar man väll med de skivor eller andra tillbehör man finner lämpligt? Ingen köper väll en borrmaskin och bara använder de medföljande borrarna?

    Det enda som styr vad som går att montera på en bänkslipmaskin är håldiameter och i någon mån spindlarnas längd, dvs skivorna eller verktygens tjocklek, samt naturligtvis att det man vill montera tål varvtalet. Det finns också anpassningsbrickor och hylsor om man vill montera skivor med annan håldiameter eller väldigt tunna skivor.

    Vill man köra stålborste så ska du dock inte ha en vanlig bänkslip, de är för högvarviga. Välj istället en polermaskin och en lite större stålborste. Betydligt säkrare att arbeta med. Visa inlägg
  • 2014-01-26 22:25
    Ok, lite mer grundläggande ändå då:
    Stålrör = det du har innan "ballofixerna". Grova grejer tillverkade av just stål. Skarvas med gängor. Få, ens rörmokare, har prylar för att böja dessa idag.
    Kopparrör = rör av koppar, ibland förkromade. Skarvas med klämringskopplingar, lödning eller presskopplingar. "Lätta" att böja, om än det krävs verktyg.

    Eftersom dina "ballofixer" redan är av en typ som är gjord för att anslutas mot kopparrör, 15mm skulle jag tro, och det verkar som om du får en halvbökig rördragning så skulle jag varje dag gå på med kopparör ner till elementet, även om det ser spinkigt ut. Ett tips för att få det snyggt kan ju vara att måla rören i samma färg som rören i taket eller elementet.
    Vad gäller elementinkopplingen så fungerar förvisso de delar jag tipsade om även vid montage uppåt, men det kan kanske bli snyggare ändå om du väljer att använda raka anslutningar både uppe och nere och en vinklad termostatventil istället. Prata med kompisen rörbockaren om åt vilket håll han vill ha anslutningarna innan du köper något... Visa inlägg
  • 2014-07-27 12:12
    Svar
    7
    visningar
    1 078
    Drömhus2012 skrev Visa original
    Retar man sig på nivåskillnaden i dörröppningen då?
    Normalt sett inte. Det finns ett trappsteg.

    Växthuset är så litet att jag inte behöver ta in en skottkärra när jag byter jord, det går bra att ställa den i dörröppningen och skotta i jorden, även om det innebär att jag behöver ta ett steg om jag gräver längst bort. Där står dessutom en vinranka, så den jorden byts ju inte. Visa inlägg
  • 2012-07-09 20:05
    Svar
    3 369
    visningar
    803 731
    yxis skrev Visa original
    En såndär svarvad "propp" kan dessutom med fördel ha ett 4mm-hål borrat i sig så att man kan ta bort glaset på en propphuv och stoppa in en kabel med banankontakt


    (Nej, DET har jag faktiskt aldrig sett nån göra, däremot har jag sett proppar ihop med propphuv som modifierats för att få ut den ström som finns på fasskenan under proppen. Man skruvar ur proppen till en grupp man inte behöver ha ström på, skruvar i den där proppen med en uthängande kabel, och drar fast nolla+skyddsjord med ringkabelsko i proppskåpets skal. BURR...)
    Ett gammalt byggarknep är ju annars att helt enkelt bara ta bort glaset ur tre propphuvar, skala sådär en centimeter på fasledarna i en mångtrådig kabel och trä in, tryck dit säkringarna och skruva i. Funkar utmärkt till cementblandaren, den behöver ju varesig nolla eller jord för att snurra... Anslutningen blir ju till och med avsäkrad.
    Och allt material finns på plats på bygget.
    Hua, allt var inte bättre förr...

    Fan vet om man vågar skriva om sådant här egentligen - risken är väll att någon får för sig att prova. Visa inlägg
  • 2012-09-09 20:24
    Svar
    27
    visningar
    4 640
    Gjutjärn svetsas med speciella elektroder med högt nickelinnehåll, exempelvis ESAB OK 92.18. Det är i sig inte särskilt svårt, men man kan orsaka nya sprickor om man inte håller koll på värmespänningarna under svetsningen.

    Leta upp någon bra svetsverkstad som verkligen kan sådant här. Plockar dom fram MIG-svetsen så gå någon annan stans. Visa inlägg
  • 2012-11-04 20:10
    Svar
    38
    visningar
    2 938
    "Limma" i pluggen är den metod jag oftast använder när jag alltför sent upptäcker att materialet där jag behövde fästa en skruv bara blev damm så fort jag satte dit borrmaskinen. Kan jag då inte borra ett nytt hål så finns det inte så många alternativ - det är ju redan ett på tok för stort hål där jag vill skruva. Då brukar jag fylla hålet med spackel eller bruk av något slag. Jag tar helt enkelt vad jag har till hands. Murbruk brukar bli bäst, men det funkar med det mesta. Sedan trycker jag i pluggen i det mjuka bruket/spacklet/... och låter det torka. Sedan är det bara att skruva.

    Om detta håller för ditt ändamål - ingen aning. Jag bor i ett tjugotalshus med mycket porösa väggar här och var så jag har oftast inte så mycket val. Går det så går det och går det inte så gör jag om. Men så har jag heller hittills aldrig behövt fästa upp något som någon riskerar att få i huvudet.

    Det finns förvisso en produkt till som jag använt med viss framgång och som borde kunna funka i ditt fall, och det är spikplugg. De greppar ganska långt in i väggen och det räcker att slå in dem. Det gör alltså inget om pluggen inte kan hindras från att rotera till att börja med. Det tråkiga med spikplugg är ju att det ser för taskigt ut, men ska det ändå döljas under ett tak så gör det ju inget. Visa inlägg
  • 2013-08-03 00:45
    Tretex som sagt. Jag satte renoveringsgips över det när jag började renovera min kåk, men numera så river jag ner skiten och sätter upp vanlig gips direkt på den råspont som vanligen sitter under tretexen. Problemet med renovoveringsgips på tretex är dels att det gärna blir lite vågigt och dels att skruvarna har en väldig tendens att gå rätt igenom skivan på grund av det mjuka underlaget. Dessutom så passar smygarna oftast bra om man byter till vanlig gips då tretexen är ungefär lika tjock som en gipsskiva.

    Förresten, attberopå tretex och brand - tretex är ett ganska vanligt material att klä väggarna med och elda i brandkårernas övningsanläggningar när man fort vill ha det väldigt varmt... Visa inlägg
  • 2013-08-09 16:23
    Svar
    11
    visningar
    1 458
    Transportband lär jag behöva i vilket fall. Varesig minigrävare, brokk eller polack är ju något vidare på att flytta massor. Vad jag främst funderar på maskinell hjälp till är alltså att riva upp den sten- och plankarmerade blåleran som nuvarande källargolv är gjutet på. I den del jag redan gjort fick jag hacka upp hela ytan med fyllhammare och spett. Det gick inte att gräva med spade. Det var knappt så det gick att lasta det upphackade med spade heller.

    Billig arbetskraft går bort. Om jag väljer att inte göra ett jobb för att jag tycker att det är för tungt så tycker jag inte att det är ok att någon annan ska behöva göra det heller, och då särskilt inte billigt.

    Har i vart fall fått pris på 1500 kr per dygn för en brokk 40 och har sett samma pris för en brokk 90 på blocket. Tycker det verkar ganska överkomligt för en sådan maskin. Jämför med en så simpel pryl som ett transportband som verkar starta på minst 500kr per dygn i hyra. Kan jag riva upp massorna fortare så slipper jag hyra band så länge.

    Tack till er som tagit er tid att svara.

    En sista fråga: har någon sett en "tjälkrok" till dylika maskiner. Jag tror det kommer behövas... Visa inlägg
  • 2014-01-26 17:50

    Ämne: Hackspett

    av PNO
    Svar
    15
    visningar
    1 053
    Hackspettar trummar på telefonstolpar och dylikt för att markera revir. De är alltså inte ute efter att det ska bli hål utan letar upp saker som låter mycket. Det är ett helt annat ljud när de hackar ut bohål eller hackar fram mat. Visa inlägg