Pruta på hus före eller efter bud

[imported_Byggaren]

Det finns två sätt att se på det s.k. utgångspriset.
1. Antingen har säljaren/mäklaren redan tagit hänsyn till 'skavankerna'/skicket och satt priset därefter. I så fall förväntar de sig minst ett bud i närheten av utgångspriset eller över det. Då är det oftast inte läge för att bjuda under m.h.t. skicket.
2. Säljaren ensam har bestämt det lägsta pris h*n vill ha för objektet oavsett mäklarens lägre bedömning av utgångspriset. I så fall kanske säljaren/mäklaren inte mottagit något bud alls eller t.o.m. bud under utgångspriset. Då kan man börja fundera på om man ska ligga lågt ett tag till för att inte påbörja prispressen uppåt eller lägga ett lägre bud och hoppas att få köpa objektet. Läggs det för snabbt efter utannonsering, väntar både mäklare och säljare på högre bud. Har det gått 2-3 månader är det läge att lägga ett lägre bud.

I båda fallen börjar man givetvis med att förhöra sig om vilket som är lägsta budet och gärna oxå hur många som är med och bjuder (båda uppgifterna kan mäklaren jonglera med eftersom det är omöjligt för spekulanterna att kolla sanningshalten i dem) och tar sen ställning till om man vill vara med i budgivningen och i så fall hur långt upp man är beredd att gå. Finns inget bud är det prutmån direkt. Finns bud är det knappast lönt att lägga ett lägre bud, men det är ingenting som hindrar att man gör det. Mäklaren är skyldig att redovisa samtliga inkomna bud till säljaren och det är denne ensam som har rätt att bestämma till vem och till vilket pris h*n vill sälja, vilket per automatik inte behöver innebära till den som bjuder högst. Och det kan hända att den som lagt högsta budet inte vill sluta avtal i sista rundan. Då kommer automatiskt 2:a och nästnästhögsta budet att bli intressant för säljaren.

Och som redan sagts: det är en väsentlig skillnad på att köpa bil och hus. Kostnaden för att köpa bilen (i nominellt, ej inflationsrelaterat pris) överstiger som regel alltid priset som begagnad. Men hus är det tvärtom. Byggkostnaden år XXXX är alltid lägre än det pris objektet kostar år XXXX+X utan hänsyn till event. brister och fel.

Baron tänker däremot fel. Det är inte säljaren som betalar för upprustningen av objektet med prutat pris. Det är säljaren som betalar i efterskott med prutat pris för eftersatt underhåll, slitage, osv. som om det vore gjort i tid före försäljningsdagen skulle åvilat denne. Räkna därför om utgångspriset till inflationsrensat belopp och dra ifrån kostnad för eftersatt underhåll och slitage i nuvarande belopp, så kommer priset i ett mer 'rätt' läge.

(Då får man först räkna ifrån fastigheten/tomten med ledning av taxeringsvärdet (X kronor dividerat med 0,75). Huset är bara ett tillbehör till fastigheten/tomten i juridisk mening, precis som flaggstången och annat som anbringats fast på eller i marken. Som sådant möjligt att nolla (efter rivning) till skillnad från marken.)

Att pruta efter att spekulanten kommit i förhandlingsläge (högsta bud, ex.vis) låter sig göras. Men ibland sätter mäklaren ut att priset är satt m.h.t. redovisade brister och fel och då får man söka andra brister och fel för att kunna komma med bud om lägre pris eller helt enkelt kliva av budgivningen. Inte ens om budet är skriftligt är det giltigt. Giltigt är endast påskrivet köpekontrakt, oavsett om handpenning utväxlats eller ej.

Å andra sidan kan spekulanten vara lite full i f-n och skriva in i kontraktet att priset ska justeras efter överlåtelsebesiktning och värdering av fel och brist om andra och väsentliga fel/brister upptäcks som inte nämns i säljarens/mäklarens prospekt. Vägrar mäklaren ta in den skrivningen är det alarmklockor direkt och läge att kliva av.

Fel i detta sammanhang är något som inte är som det ska vara, t.ex. trasig diskmaskin.
Brist i detta sammanhang är något som saknas men skulle ha funnits där, t.ex. ett avhängt dörrblad som inte finns.
________________
Byggaren