Undanhålla egendom från arv
Jag har en arvsfråga som förhoppningsvis är och förblir hypotetisk, men man kan aldrig veta....
Föräldrarna i det här exemplet är skilda sedan många år. Bröstarvingar finns, inga särkullebarn. Pappan har på ålderns höst träffat nytt sällskap, men de är inte sambo utan äger var sin bostadsrättslägenhet på var sin ort. Pappan anskaffade f.ö. sin bostad tillsammans med sin förra fru, och har ägt och bott i den i över 40 år.
Det finns fog att tro att pappan inte vill att bröstarvingarna ärver något efter honom, utan att allt skall gå till det nyvunna sällskapet. Laglotten till bröstarvingarna går ju dock inte att komma runt ens med testamente.
Ponera därför att pappan går bort, och det vid bouppteckningen visar sig att lägenheten han ägt och bott i en stor del av livet sedan något/några år inte längre står på honom, utan på sällskapsdamen. Alternativt någon annan nära person (som inte heller bor där).
Vad säger lag & praxis om detta förfarande för att undanhålla bostadsrätten från ett framtida dödsbo ?
Föräldrarna i det här exemplet är skilda sedan många år. Bröstarvingar finns, inga särkullebarn. Pappan har på ålderns höst träffat nytt sällskap, men de är inte sambo utan äger var sin bostadsrättslägenhet på var sin ort. Pappan anskaffade f.ö. sin bostad tillsammans med sin förra fru, och har ägt och bott i den i över 40 år.
Det finns fog att tro att pappan inte vill att bröstarvingarna ärver något efter honom, utan att allt skall gå till det nyvunna sällskapet. Laglotten till bröstarvingarna går ju dock inte att komma runt ens med testamente.
Ponera därför att pappan går bort, och det vid bouppteckningen visar sig att lägenheten han ägt och bott i en stor del av livet sedan något/några år inte längre står på honom, utan på sällskapsdamen. Alternativt någon annan nära person (som inte heller bor där).
Vad säger lag & praxis om detta förfarande för att undanhålla bostadsrätten från ett framtida dödsbo ?
Jo, jag har för mig att det i princip är så att man kan göra vad man vill med sin egendom medan man lever (och tur är väl det, alltsomoftast).
Gör det någon skillnad att den som lägenheten skrivits över på visserligen inte är bröstarvinge men väl arvinge via testamente ?
Gör det någon skillnad att den som lägenheten skrivits över på visserligen inte är bröstarvinge men väl arvinge via testamente ?
Man kan ge bort det, mot en överenskommelse att den nya ägaren låter pappan bo kvar i lägenheten.
Men, men. Var och en av oss har rätt att göra som man vill. Hoppas man ändrar lagen så att bröstarvingar kan göras arvlösa.
Men, men. Var och en av oss har rätt att göra som man vill. Hoppas man ändrar lagen så att bröstarvingar kan göras arvlösa.
Jag tror med betoning på tror, att om den som mottagit gåvan är arvinge, alltså inte nödvändigtvis bröstarvinge. Då kan gåvan räknas som förtida arv.
OM en gåva skall räknas som förtida arv, så räknas i normalfallet värdet bort från den personens arv vid arvskiftet. Skulle värdet av gåvan vara större än arvslotten, så behöver mottagaren INTE betala något till övriga. Utan kan behålla sin för stora arvslott. Men det gäller bara om övriga arvingar får ut sin laglott. Om gåvan är så stor att laglotten för övriga bröstarvingar inte kan betalas ut så skall gåvan återföras till dödsboet och skiftas.
OM en gåva skall räknas som förtida arv, så räknas i normalfallet värdet bort från den personens arv vid arvskiftet. Skulle värdet av gåvan vara större än arvslotten, så behöver mottagaren INTE betala något till övriga. Utan kan behålla sin för stora arvslott. Men det gäller bara om övriga arvingar får ut sin laglott. Om gåvan är så stor att laglotten för övriga bröstarvingar inte kan betalas ut så skall gåvan återföras till dödsboet och skiftas.
Är man inte fattig och har flera barn men bara 1 som ska belönas, kan man "flytta" lite pengar till det barnet. Dessa pengar kan barnet använda till att köpa t.ex. fastigheten.
Och det räknas ej som förtida arv.
Många saker går att göra.
Men varför?
Och det räknas ej som förtida arv.
Många saker går att göra.
Men varför?
En bostadsrätt skall bebos av den som äger den.Ägaren kan hyra ut om styrelsen godkänner det ofta max ett år vid tex studier eller tillfälligt arbete på annan ort.
Är det däremot en egendomslägenhet alltså verkligt ägande, där man disponerar egendomen som man vill kan någon annan än ägaren nyttja bostaden./MLj
Är det däremot en egendomslägenhet alltså verkligt ägande, där man disponerar egendomen som man vill kan någon annan än ägaren nyttja bostaden./MLj
Jo det räknas som förtida arv, såvida man inte i gåvobrevet klart skriver att gåvan inte skall räknas som förtida arv. Exakt hur det då skall utformas vet jag inte.kamilenski skrev:
Jo men pengarna som flyttas diskret är ett förtida arv. Och om fastigheten säljs för billigt så kan den affären också räknas som förtida arv, reglerna om hur man skall räkna där för att avgöra om försäljningen är komplicerade. Både i fallet med penninggåvan och lågt pris på en fastighet så skall det gå att skriva in ngt i stil med att detta inte är ett förtida arv, så bryter man (oftast) regeln om förtida arv.
Jag tackar för svaren så här långt. Sannolikt är alla tillgångar diskret bortflyttade långt innan det blir aktuellt, så då uppstår det ingen diskussion 
.
Lite intressant dock det där med de allmänna reglerna m.a.p. bostadsrätt och att innehavaren skall bo där, om inte styrelsen godkänt annat (är det väl ?). Det har ju inte med arvsbiten att göra, men borde i sig göra det något komplicerat att bara "skriva över" lägenheten på en person som är boende på annan ort.
Om denne sedan dessutom är icke släkt men arvtagare via testamentet, så är det en sak för sig.
.Lite intressant dock det där med de allmänna reglerna m.a.p. bostadsrätt och att innehavaren skall bo där, om inte styrelsen godkänt annat (är det väl ?). Det har ju inte med arvsbiten att göra, men borde i sig göra det något komplicerat att bara "skriva över" lägenheten på en person som är boende på annan ort.
Om denne sedan dessutom är icke släkt men arvtagare via testamentet, så är det en sak för sig.
Redigerat:
