Servitut - "Rätt till utfart", får man parkera där?
Vi har servitut: att för rätt till utfart nyttja område "v" se bilden (vår tomt är i nedre högra hörnet).
Till saken hör att vägen som gå på servitutområde "v" slutar c:a 40 meter från vår tomt och de senaste ägarna har parkerat där vägen går in på tomten till vänster (minst 30 år).
Nu anser stamfastigheten att vi inte skall få parkera där utan endast hatr rätt till utfart, vad betyder det?
Att anlägga väg den sträckan innebär att spränga berg och hantera en höjdskillnad på c:a 7 meter över halva sträckan.
Vad gäller? Om det i servitutet står rätt till utfart, men det har parkerats där i minst 30 år och att vägen tar slut där. Dessutom att området (c:a 18 meter i nord-västra delen och c:a 7 meter upp mot vår tomt) är stort nog att parkera ett flertal bilar (och båtar).
/R
Till saken hör att vägen som gå på servitutområde "v" slutar c:a 40 meter från vår tomt och de senaste ägarna har parkerat där vägen går in på tomten till vänster (minst 30 år).
Nu anser stamfastigheten att vi inte skall få parkera där utan endast hatr rätt till utfart, vad betyder det?
Att anlägga väg den sträckan innebär att spränga berg och hantera en höjdskillnad på c:a 7 meter över halva sträckan.
Vad gäller? Om det i servitutet står rätt till utfart, men det har parkerats där i minst 30 år och att vägen tar slut där. Dessutom att området (c:a 18 meter i nord-västra delen och c:a 7 meter upp mot vår tomt) är stort nog att parkera ett flertal bilar (och båtar).
/R
Enl. andra inlägg här så innebär ett servitut inte rätt att parkera bilar eller annan uppställning. Såvida det inte specifikt står i servitutet att det gäller parkering.
Det borde gå att förhandla med stamfastigheten. Om du skall bygga en väg med 7m stigning på deras tomt så innebär det rimligen att de får räkna med en lång och hög ramp över sin tomt. Då kanske en begränsad parkering i ena hörnet trots allt är bättre för dem.
Det borde gå att förhandla med stamfastigheten. Om du skall bygga en väg med 7m stigning på deras tomt så innebär det rimligen att de får räkna med en lång och hög ramp över sin tomt. Då kanske en begränsad parkering i ena hörnet trots allt är bättre för dem.
Jo, visst är det så generellt.
Men vi är undrar om det var tanken vid lantmäteriförättningen. Området i fråga ligger som sagt på stamfastigheten, där områdena österom och norr om området är obebyggt. Dessutom är tomten väster om området en obebygd tomt som styckades av från stamfastigheten 1969 och ägs fortfarande av stamfastigheten (för övrigt har den obebyggda tomten åt väster samma servitutsrätt som vår fastighet.).
Men vi är undrar om det var tanken vid lantmäteriförättningen. Området i fråga ligger som sagt på stamfastigheten, där områdena österom och norr om området är obebyggt. Dessutom är tomten väster om området en obebygd tomt som styckades av från stamfastigheten 1969 och ägs fortfarande av stamfastigheten (för övrigt har den obebyggda tomten åt väster samma servitutsrätt som vår fastighet.).
Som svar på din fråga
Om det enbart står "utfart" i servitutet så innebär det att du INTE får parkera där. Finns inget om eller men, det är detta som gäller.
Kan faktiskt ta ett exempel där jag drev ett ärende mot en fastighetsägare.
Jag skrev ett nyttjanderättsavtal med en fastighetsägare att de skulle få använda vår infart på fastigheten för att sopbilen skulle kunna hämta soporna till restaurangen.
I avtalet stod det klart och tydligt "... att invändas som in- och utfart för sopbilen."
Detta fungerade bra i ca 3 månader, sen började fastighetsägaren bli lat och ställde sina soptunnor på vår fastighet, så han slapp se skiten helt enkelt, det gjorde att soptunnorna hamnade hyffsat nära vår byggnad och förutom lukt-bekymmer så fanns det även en brandrisk med detta.
Jag tog strid ang detta, men fastighetsägaren gav inte med sig. Det hela slutade med att jag drev det hela vägen och fick utslag på att man ENBART fick köra där och varken förvara soptunnor eller parkera bilar.
Ger man någon lillfingert så försöker de snart ta hela handen.
Jag hade dock ett nyttjanderättsavtal och inget servitut, så jag sade upp avtalet och numera skrattar jag gott varje gång jag tänker på den fastigheten
//Anders
Om det enbart står "utfart" i servitutet så innebär det att du INTE får parkera där. Finns inget om eller men, det är detta som gäller.
Kan faktiskt ta ett exempel där jag drev ett ärende mot en fastighetsägare.
Jag skrev ett nyttjanderättsavtal med en fastighetsägare att de skulle få använda vår infart på fastigheten för att sopbilen skulle kunna hämta soporna till restaurangen.
I avtalet stod det klart och tydligt "... att invändas som in- och utfart för sopbilen."
Detta fungerade bra i ca 3 månader, sen började fastighetsägaren bli lat och ställde sina soptunnor på vår fastighet, så han slapp se skiten helt enkelt, det gjorde att soptunnorna hamnade hyffsat nära vår byggnad och förutom lukt-bekymmer så fanns det även en brandrisk med detta.
Jag tog strid ang detta, men fastighetsägaren gav inte med sig. Det hela slutade med att jag drev det hela vägen och fick utslag på att man ENBART fick köra där och varken förvara soptunnor eller parkera bilar.
Ger man någon lillfingert så försöker de snart ta hela handen.
Jag hade dock ett nyttjanderättsavtal och inget servitut, så jag sade upp avtalet och numera skrattar jag gott varje gång jag tänker på den fastigheten
//Anders
Lustigt att du bara har rätt till utfart. Frågan är var du kör in någonstans ;-). Min fastighet är belastad med ett officialsservitut som säger att grannen på markerat område, anlagt som väg, har rätt till in OCH utfart samt att nedlägga och serva vatten och avloppsledningar. Även i mitt fall har det varit konflikter då grannen och dennes besökare nyttjar servitutet för parkering. Både jag och förre ägaren har påtalat felet i att parkera på servitutet och även fått detta skriftligen bekräftat från lantmäteriet där de explicit säger att parkering inte är tillåten. Då kan man fråga sig varför grannen inte skulle få parkera på servitutet. Helt enkelt därför att jag inte uppskattar att ha bilar parkerade i min trädgård. Det är illa nog att ha trafik igenom den, vilket man dock självklart får räkna med när det är en skaftväg, men att ställa fordon som både förfular och belägrar yta som annars mina barn leker på är helt uteslutet. Kanske Justerbos granne har samma skäl för att inte vilja ha parkerade bilar på sin fastighet. Sen verkar det krångligt med det fysiska utrymmet i detta fall. Är det alltså idag inte ens möjligt att köra in på din fastighet och parkera där? Utan att det i sådana fall krävs markarbeten. Verkar i sådana fall ogenomtänkt när sevitutet upprättades. Är det avtals eller officialsservitut? Bästa rådet är i vilket fall att kontakta lantmäterienheten och diskutera fallet och få deras utlåtande och ev råd för möjlig förändring.
Du får se det från den positiva sidan. Du har i 30 år sluppit bekosta en infartsväg till din tomt. Nu är det dock dags (om du inte kan göra en frivillig överenskommelse med din granne,en tusenlapp eller två per år för parkeringen)?
Nej, TS kan inte hävda rätten att göra något annat än det som uttryckligen nämns i servitutshandlingen.
MEN frågan inställer sig ändå hur man ska tolka "område V". På bifogad karta saknar ytan begränsningslinje i söder (där jag antar att vägen slutar). Mitt intryck är att man servitutet håller möjligheten öppen att utnyttja behövlig mark att förlänga vägen sista biten fram till härskande fastighet. Man ser inte hela kartan. Men troligen avgränsas "område V" av den tunnare strecklinjen öster om grannfastigheten i norr.
TS antyder att ett sådant vägbygge är svårt och dyrt. Jag kan tänka mig (precis som hempularen antyder) att också tjänande fastighets ägare skulle ogilla följderna av ett sådant vägbygge (stora mängder fyllnadsmaterial och missklädande brottytor i berg). Detta öppnar isåfall ett gemensamt intresse för alternativ lösning.
Vad göra? Jag själv skulle först kontakt lantmäterimyndigheten för att bekräfta min tolkning om rätten att förlänga vägen. Därefter skulle jag undersökt vad vägbygget faktiskt skulle komma att kosta. Blir lösningen "oskäligt" dyr kan man (möjligen) tvinga fram att servitutet utvidgas så att det ger stöd för härskande fastighets parkering på den yta som för närvarande måste anses vara reserverad för vägbygge. Allt för att säkra servitutets egentliga syfte; "rätt till utfart" från härskande fastighet.
MEN frågan inställer sig ändå hur man ska tolka "område V". På bifogad karta saknar ytan begränsningslinje i söder (där jag antar att vägen slutar). Mitt intryck är att man servitutet håller möjligheten öppen att utnyttja behövlig mark att förlänga vägen sista biten fram till härskande fastighet. Man ser inte hela kartan. Men troligen avgränsas "område V" av den tunnare strecklinjen öster om grannfastigheten i norr.
TS antyder att ett sådant vägbygge är svårt och dyrt. Jag kan tänka mig (precis som hempularen antyder) att också tjänande fastighets ägare skulle ogilla följderna av ett sådant vägbygge (stora mängder fyllnadsmaterial och missklädande brottytor i berg). Detta öppnar isåfall ett gemensamt intresse för alternativ lösning.
Vad göra? Jag själv skulle först kontakt lantmäterimyndigheten för att bekräfta min tolkning om rätten att förlänga vägen. Därefter skulle jag undersökt vad vägbygget faktiskt skulle komma att kosta. Blir lösningen "oskäligt" dyr kan man (möjligen) tvinga fram att servitutet utvidgas så att det ger stöd för härskande fastighets parkering på den yta som för närvarande måste anses vara reserverad för vägbygge. Allt för att säkra servitutets egentliga syfte; "rätt till utfart" från härskande fastighet.
Redigerat:
