Isolering utanpå Tretex?
Mitt fasadpanel är på sina ställen rejält risig. Planen är därför att riva, sätta ny fasad och även ta ett varv med Isovers fasadskiva.
Som det ser ut nu så är fasaden spikat direkt mot tretex utan någon luftspalt. Det jag lurar på är om jag ska plocka bort Tretexen eller inte. Finns det någon nackdel med att låta Tretexen sitta kvar och sedan sätta isoleringen mot den?
Som det ser ut nu så är fasaden spikat direkt mot tretex utan någon luftspalt. Det jag lurar på är om jag ska plocka bort Tretexen eller inte. Finns det någon nackdel med att låta Tretexen sitta kvar och sedan sätta isoleringen mot den?
För lite info om väggens konstruktion men är det ett gammalt hus med plankstomme.Oavsett så är tretex inget bra isolermaterial det finns bättre. Det bästa är om man rensar in till stommen för då kan du ersätta med tjockare och bättre isolering, dessutom så skall man beakta så väggen inte bygger för mycket i förhållande till takets utstick utanför fasaden.Den nya fasaden skall dessutom ha en luftsalt pga den kondens som bildas bakom panelbräder som är målade med en tät färg som de flesta fasadfärger är idag. Luftspalten behöver inte vara mer en vad som kan åstadkommas med tjock oljehärdad masonit.Tar du dessutom bort tretexen så kan du inspektera stommen som ofta är skadad under fönster och dörrar på framför allt söder sidan och kanske även åt väster.
Man blir lite undrande över läget, med den knappa info Du lämnar. Eftersom jag aldrig hört eller sett att man använt tretex utåt, så undras om du är säker på att det är tretex där, ett klart olämpligt material att ha utåt mot ytterpanel, då det suger fukt Är det inte asfaboard Du menar, som är svart, medan tretex är gul brun. Hur gammalt är huset/vad är det för konstruktion på väggarna, en bild kunde vara bra.
Jag har också tretex, både på utsidan och insidan. Har dock en 17 mm läkt mellan tretex och panelen. När jag bytte fönster i somras så såg man att skivan bakom panelen var alldeles vågig av fukten. Den åker definitivt till sommaren när jag tilläggsisolerar med cellplastskivor.
Jag blir något fundersam över detta med tretex, men det kanske var så att det fanns/finns behandlad tretex för utsida, jag vet inte. Förr hade man för vana att sätta diffitionspapp(dagens vindpapp) överallt som vette utåt. Har själv satt det på mitt nybygge, framför utegipsen, i luftspalten innan ytterpanel, tar upp den fukt som eventuellt vandrar genom fasadpanelen. Kanske lite överkurs, men som sagt, har alltid sett det på äldre hus, kallades kanske även för tjärpapp.jeppeknaster skrev:
Det finns eller fans en skiva som liknar tretex men är grön och användes som blindbotten på hus med krypgrund.
Förr använde man vindpapp som var en asfaltbehandlad papp som var tålig mot vind och fukt, den finns fortfarande att köpa i bygghandeln.
Utegips använder man för att få en tåligare yta framför allt när man har tegel eller någon annan fasad som inte är så lätt bytt.Den klarar även tex skadedjur etc. bättre en den vindskyddspapp som är vanligast idag vid småhusbyggen. Vet man att man har mycket möss i närheten där man bygger så använder man med fördel utegips och använd skarvprofiler till skivorna för att säkerställa vindskyddet som skydd, men glöm inte att montera något i luftspalten nertill som skydd mot möss om man har lockpanel.
Förr använde man vindpapp som var en asfaltbehandlad papp som var tålig mot vind och fukt, den finns fortfarande att köpa i bygghandeln.
Utegips använder man för att få en tåligare yta framför allt när man har tegel eller någon annan fasad som inte är så lätt bytt.Den klarar även tex skadedjur etc. bättre en den vindskyddspapp som är vanligast idag vid småhusbyggen. Vet man att man har mycket möss i närheten där man bygger så använder man med fördel utegips och använd skarvprofiler till skivorna för att säkerställa vindskyddet som skydd, men glöm inte att montera något i luftspalten nertill som skydd mot möss om man har lockpanel.
Att kategoriskt påstå att " Oavsett så är tretex inget bra isolermaterial det finns bättre." skulle vara fel! tycker jag är fel,men du kanske har en annan mer vetenskaplig uträkning en den som följer . 13 mm tjock, U-värdet för tretexen hamnar på ca 3.8 W/(m2K) vilket är rätt så klent. Som jämförlelse så har 10 cm mineralull som isolering ett U-värde på ca 0,4 W/(m2K).
Som grädde på moset har man även fyllt luftspalten bakom panelen med sk. Karbamidskum. Helt värdelöst...
Vad som är rättvist kan man alltid ifrågasätta, men om du vill räkna på värmeledningsförmåga så att du kan jämföra skillnader på olika byggmaterial så kolla listan.
Byggnader
Tabell - Värmeledningsförmåga och U-värden för olika material
För beräkning av transmissionsförluster från byggnader används värmeledningsförmåga och U-värden för olika material. Exempel på värmeledningsförmåga för olika material hämtat från Swedisol:
Material
λ - värde
Material
λ - värde
Mineralull
0,037
Cellplast
0,037
Trä
0,14
Plywood
0,14
Betong
1,7
Lättbetong
0,12
Gipsskiva
0,25
Spånskiva
0,14
Golvspånskiva
0,18
Träfiberskiva
0,14
Stål
50
Rostfritt stål
17
Puts
1,0
Fasadtegel
0,60
Beräknade U-värden för olika byggnadsdelar ger en bra uppfattning om var åtgärder kan sättas in. Följande tabell är hämtad från Bygg 06:1 och avser rekommenderade tjocklekar på mineralullsisolering beräknade enligt LCC-metoden
Konstruktion
Klimatzon
Klimatzon
Söder
Norr
mm
Ui
mm
Ui
Yttervägg, lätt fasad eller tegel
300
0,13
350
0,12
Yttervägg, putsad
270
0,14
300
0,13
Vindsbjälklag
500
0,07
650
0,06
Låglutande tak och industritak
240
0,15
260
0,13
Krypgrund
340
0,10
400
0,08
Platta på mark
200
0,16
240
0,14
Platta på mark,
golvvärme
300
0,12
350
0,10
Byggnader
Tabell - Värmeledningsförmåga och U-värden för olika material
För beräkning av transmissionsförluster från byggnader används värmeledningsförmåga och U-värden för olika material. Exempel på värmeledningsförmåga för olika material hämtat från Swedisol:
Material
λ - värde
Material
λ - värde
Mineralull
0,037
Cellplast
0,037
Trä
0,14
Plywood
0,14
Betong
1,7
Lättbetong
0,12
Gipsskiva
0,25
Spånskiva
0,14
Golvspånskiva
0,18
Träfiberskiva
0,14
Stål
50
Rostfritt stål
17
Puts
1,0
Fasadtegel
0,60
Beräknade U-värden för olika byggnadsdelar ger en bra uppfattning om var åtgärder kan sättas in. Följande tabell är hämtad från Bygg 06:1 och avser rekommenderade tjocklekar på mineralullsisolering beräknade enligt LCC-metoden
Konstruktion
Klimatzon
Klimatzon
Söder
Norr
mm
Ui
mm
Ui
Yttervägg, lätt fasad eller tegel
300
0,13
350
0,12
Yttervägg, putsad
270
0,14
300
0,13
Vindsbjälklag
500
0,07
650
0,06
Låglutande tak och industritak
240
0,15
260
0,13
Krypgrund
340
0,10
400
0,08
Platta på mark
200
0,16
240
0,14
Platta på mark,
golvvärme
300
0,12
350
0,10
