1 982 läst ·
1 svar
2k läst
1 svar
Lamda Värde
Hallå!
Sitter i planen att börja inreda min övervång och därav kollar runt lite på isolering har hittat ett märke med lamda 0,37 för 120kr m2 och en med lamda 0,39 för 79kr m2
Är det riskfritt att köra med den med värde 0,39? Vad är rekomenderat?
Tack på förhand
Sitter i planen att börja inreda min övervång och därav kollar runt lite på isolering har hittat ett märke med lamda 0,37 för 120kr m2 och en med lamda 0,39 för 79kr m2
Är det riskfritt att köra med den med värde 0,39? Vad är rekomenderat?
Tack på förhand
Hej
Först av allt så är inte lamda-värdet hela sanningen. Du skall räkna med att det uppstår förluster av olika slag.
-luft som tränger in i isolering (tex. ull) pga. tryckskillnader, vind, maskinell ventilation osv. kommer att vandra ut och in och för med sig värme, som inte synns i lamda-värdet givet bara på själva materialet och ev. uppmätt i ideella förhållanden
-springor mellan isolering och stomme är ibland lite svåra, Med ull kan man ju anta att klara springorna med att pressa ihop ullen, men då försämras isoleringsförmågan genast för att du pressar ut det luft som egentligen är det isolerande ämnet i ullet. Med Polyuretan kan du täta springor med sprutbar polyuretan som expanderar och på så sätt fyller tomrummet
-fukt som tränger in i materialet (delvis av samma orsaker som ovan) försämrar i regel isoleringsförmågan avsevärt. I regel vandrar fukt altid innifrån utåt, även vid kusten för att det i regel är varmare inne och varm luft kan binda mera fukt än kall. Olika materialer suger i sig fukt på olika vis. I tex. polystyren (frigolit) och ull kan kan fukten vandra mot kallare skikt och då kan det inte upptas av omkring varande luft eftersom temperaturen är lägre. Vidare nås daggpunkten och kondensering sker. Game over.
Jag föreslår att du väljer isoleringsmaterialet så att du själv klarar av att bemästra ovan nämda utmaningar. Det du skall se till är att få ordentlig vindskydd, så att det inte blåser in i isoleringen, och strax innaför indre ytan (panel, gips, osv.) skall du ha ett fungerande fuktskydd. Undvik kallbryggor, genomgående värmeledare, långa spikar eller skruvar, enhellig betong, osv.
Finska miljöministeriet har publiserat en lista över de vanligaste isoleringar
(http://www.finlex.fi/sv/viranomaiset/normi/700001/1931) (på svenska) där det framgår "Praktiskt tillämpbar värmekonduktivitet" för olika materialer. Ladda ner pdf:n och se sida 10-11. Tidigare i dokumentet framgår det även en hel del om hur man räknar. Notera att det teoretiska lamda och det praktiska (där man beaktar de förluster som nämdes ovan) skiljer sig väldigt mycket i vissa materialer,
Till din fråga, risken ligger inte så mycket i lamda-värdet som i de andra faktorerna, de två du nämner skiljer sig inte nämnvärt från varandra. Det som är rekommenderat är konstruktionens u-värde enl. vad utrymmet skall användas till. u-värdet räknas ut enl. lamda i alla de olika materialer som hela väggen består av.
Lite lägre lamda -> lite tjockare skikt, eller lite lägre u. Åter igen finska bestämmelser om u-värdet i olika utrymmen får du här: http://www.finlex.fi/sv/viranomaiset/normi/700001/34163 men säkert hittar du också inhemska motsvarande.
Lycka till.
Först av allt så är inte lamda-värdet hela sanningen. Du skall räkna med att det uppstår förluster av olika slag.
-luft som tränger in i isolering (tex. ull) pga. tryckskillnader, vind, maskinell ventilation osv. kommer att vandra ut och in och för med sig värme, som inte synns i lamda-värdet givet bara på själva materialet och ev. uppmätt i ideella förhållanden
-springor mellan isolering och stomme är ibland lite svåra, Med ull kan man ju anta att klara springorna med att pressa ihop ullen, men då försämras isoleringsförmågan genast för att du pressar ut det luft som egentligen är det isolerande ämnet i ullet. Med Polyuretan kan du täta springor med sprutbar polyuretan som expanderar och på så sätt fyller tomrummet
-fukt som tränger in i materialet (delvis av samma orsaker som ovan) försämrar i regel isoleringsförmågan avsevärt. I regel vandrar fukt altid innifrån utåt, även vid kusten för att det i regel är varmare inne och varm luft kan binda mera fukt än kall. Olika materialer suger i sig fukt på olika vis. I tex. polystyren (frigolit) och ull kan kan fukten vandra mot kallare skikt och då kan det inte upptas av omkring varande luft eftersom temperaturen är lägre. Vidare nås daggpunkten och kondensering sker. Game over.
Jag föreslår att du väljer isoleringsmaterialet så att du själv klarar av att bemästra ovan nämda utmaningar. Det du skall se till är att få ordentlig vindskydd, så att det inte blåser in i isoleringen, och strax innaför indre ytan (panel, gips, osv.) skall du ha ett fungerande fuktskydd. Undvik kallbryggor, genomgående värmeledare, långa spikar eller skruvar, enhellig betong, osv.
Finska miljöministeriet har publiserat en lista över de vanligaste isoleringar
(http://www.finlex.fi/sv/viranomaiset/normi/700001/1931) (på svenska) där det framgår "Praktiskt tillämpbar värmekonduktivitet" för olika materialer. Ladda ner pdf:n och se sida 10-11. Tidigare i dokumentet framgår det även en hel del om hur man räknar. Notera att det teoretiska lamda och det praktiska (där man beaktar de förluster som nämdes ovan) skiljer sig väldigt mycket i vissa materialer,
Till din fråga, risken ligger inte så mycket i lamda-värdet som i de andra faktorerna, de två du nämner skiljer sig inte nämnvärt från varandra. Det som är rekommenderat är konstruktionens u-värde enl. vad utrymmet skall användas till. u-värdet räknas ut enl. lamda i alla de olika materialer som hela väggen består av.
Lite lägre lamda -> lite tjockare skikt, eller lite lägre u. Åter igen finska bestämmelser om u-värdet i olika utrymmen får du här: http://www.finlex.fi/sv/viranomaiset/normi/700001/34163 men säkert hittar du också inhemska motsvarande.
Lycka till.
Klicka här för att svara