Ännu en källargolvsfråga
Jag sällar mig till skaran som gjuter nya källargolv i sitt gamla hus. Betong, sten, sand och gammelt bös är utburet och avjämningslager och isolering ska in.
Nu till min fråga: Jag har jagat priser på ISODRÄN och PORDRÄN. Vad jag förstått så rekommenderar isodrän att man använder deras 70kPa skiva eller hårdare om man ska gjuta på den. När jag frågade pris på pordrän så fick jag pris på deras 19-skiva som enligt specen verkar jämförbar med isodrän 60. Priset på pordrän ett riktigt rövarpris, så det är inte aktuellt. Isodrän 70 å andra sidan har jag fått hyffsade priser på, men ingen handlare jag talat med varit sugen på att ta hem 70-skivan, även om de ger pris på den (lätt att ge ett bra pris om prylarna inte finns att köpa...). Isodrän 60 är ju å andra sidan bara att åka och köpa, finns i lager på många firmor härikring.
Det är ju i rena siffror inte heller någon jätteskillnad på komprimering av isodrän 60 och 70 över tiden, men jag har hört sägas att 60 skivan är för ytmjuk och skadas lätt under gjutning av punktlaster. Men med ett övre lager av EPS S80 eller S100 så skyddas ju isodränen från punktlaster.
Hur har ni som gjutit nya källargolv på isodrän gjort? Har ni lyckats få tag i isodrän 70 eller har det fått bli 60 för att någonsin bli klara med källarn? Har någon använt 60 under ett golv? Hur har det i så fall fungerat?
Nu till min fråga: Jag har jagat priser på ISODRÄN och PORDRÄN. Vad jag förstått så rekommenderar isodrän att man använder deras 70kPa skiva eller hårdare om man ska gjuta på den. När jag frågade pris på pordrän så fick jag pris på deras 19-skiva som enligt specen verkar jämförbar med isodrän 60. Priset på pordrän ett riktigt rövarpris, så det är inte aktuellt. Isodrän 70 å andra sidan har jag fått hyffsade priser på, men ingen handlare jag talat med varit sugen på att ta hem 70-skivan, även om de ger pris på den (lätt att ge ett bra pris om prylarna inte finns att köpa...). Isodrän 60 är ju å andra sidan bara att åka och köpa, finns i lager på många firmor härikring.
Det är ju i rena siffror inte heller någon jätteskillnad på komprimering av isodrän 60 och 70 över tiden, men jag har hört sägas att 60 skivan är för ytmjuk och skadas lätt under gjutning av punktlaster. Men med ett övre lager av EPS S80 eller S100 så skyddas ju isodränen från punktlaster.
Hur har ni som gjutit nya källargolv på isodrän gjort? Har ni lyckats få tag i isodrän 70 eller har det fått bli 60 för att någonsin bli klara med källarn? Har någon använt 60 under ett golv? Hur har det i så fall fungerat?
Värmegolv - ja.
Hur det kan göras är ju tämligen väl avhandlat tidigare i forumet. Det blir i mitt fall 200mm av något slags cellplast/cellplaster, varav minst 100mm av dränerande typ.
Men vilken dränerande cellplast? Som sagt, isodrän 70 verkar ju bara finnas i katalogen...
Hur det kan göras är ju tämligen väl avhandlat tidigare i forumet. Det blir i mitt fall 200mm av något slags cellplast/cellplaster, varav minst 100mm av dränerande typ.
Men vilken dränerande cellplast? Som sagt, isodrän 70 verkar ju bara finnas i katalogen...
Hej!
Pratar man med Isodrän själv kan du få lite olika svar vilka skivor du kan använda. En av deras tekniker sa till oss att den vanliga fungerar utmärkt så länge du inte har några bärande väggar eller gjutjärnsspisar på plattan.
Men vi chansade inte. Istället gjöt vi med EPS-betong 10cm och sen cirka 6cm vanlig betong. Då blev tyngden inte så stor. Detta enligt Isodräns inrådan.
Isodrän 70 finns knappt att få fram. Lång leveranstid när jag frågade.
Pratar man med Isodrän själv kan du få lite olika svar vilka skivor du kan använda. En av deras tekniker sa till oss att den vanliga fungerar utmärkt så länge du inte har några bärande väggar eller gjutjärnsspisar på plattan.
Men vi chansade inte. Istället gjöt vi med EPS-betong 10cm och sen cirka 6cm vanlig betong. Då blev tyngden inte så stor. Detta enligt Isodräns inrådan.
Isodrän 70 finns knappt att få fram. Lång leveranstid när jag frågade.
Tack för svaret.
Undrar hur de definierar vikten av en gjutjärnsspis? Min vedspis i köket väger inte mer än vad en välgödd gäst väger...
Någon gång i framtiden är det inte omöjligt att det blir en panna och ett par accumulatortankar i det rum jag jobbar med nu. Kanske lika bra att jaga rätt på hårdare isolering då.
Undrar hur de definierar vikten av en gjutjärnsspis? Min vedspis i köket väger inte mer än vad en välgödd gäst väger...
Någon gång i framtiden är det inte omöjligt att det blir en panna och ett par accumulatortankar i det rum jag jobbar med nu. Kanske lika bra att jaga rätt på hårdare isolering då.
Då så är arbete på gång!
Det fick bli att svänga förbi Molnsätra när jag ändå hade vägarna förbi Stockholm. De hade både 70 och 95 kPa isodrän hemma.
Lite om projektet:
Huset är från 1920. Takhöjden i källaren är minst sagt låg, ca 190 cm. Huset står mellan två gamla bruksdammar, så grundvattentrycket är stort, och dräneringen verkar ligga något högt. Någon dag när andan faller på så ska det också åtgärdas, men eftersom jag idag inte har problem med inträngande vatten över golvnivå så får det vara ett tag. Grävning ner till drygt 30cm under gamla golvet gav dels kontakt med sulans underkant och dels med berg. Dessutom fick jag swimming-pool!
Något behövde göras. Längs ytterväggarna grävde jag yttligare några cm i form av ett dike. Hela det leriga helvete som då uppstod täcktes med markduk N2. I dikena la jag dräneringsrör som jag avslutat i en pumpgrop, men om den senare. Runt dräneringsrören fyllde jag med 8-11 makadam. Likaså la jag ett tunt lager 8-11 som avjämning, som tunnast ungefär 1cm. Makadamens övre yta är nu ungefär där vattnet stiger som mest om det inte pumpas undan. På detta blir det 100mm Isodärn 95 och sedan 40mm S100 cellplast. Tanken var att lägga 100mm först och få golv i nivå med gamla golvet. Men eventuellt ska rummet någon gång i framtiden inrymma några accumulatortankar, och med 6cm extra takhöjd gick de flesta tankarna på marknaden in, vilket de ej gjort annars. Så jag offrar lite isolering för funktionen. Återstår nu att lägga klart isoleringen, armera, lägga ut golvvärmeslang och gjuta.
Är det föresten någon som vet var man får tag på kortare hulling än 180mm? 100-125mm någonting skulle passa mig bra.
Innan någon säger något - röda markavloppsrör borde väl egentligen inte ligga så här långt in i ett hus, men då de endast går till en toalett så tror jag inte det är något problem. Den som släpper saker där som är över 40 grader har andra och större problem än att avloppet inte tål värmen:wow:
Pumpgropen då.
Ett 160 markavloppsrör står nerkört i makadammet. I sidan är det sågat hål där dräneringsrören kommer in. I röret finns en 12V länspump av minsta modell för båt från Biltema. Den pumpar 30l/min vilket räcker gott. Styrning och drivning sker med ett 12V nätaggregat, en nivåvakt från Kjell för tillslag och ett tidrelä för frånslag. Ännu är kabel och slangdragning något provisorisk, men funktionen är det inget fel på. Röret kommer att sticka upp över golvytan så att eventuellt utspillt vatten i framtiden inte ska ta vägen ner i dräneringen, utan rinna ner i golvbrunnen.
Det fick bli att svänga förbi Molnsätra när jag ändå hade vägarna förbi Stockholm. De hade både 70 och 95 kPa isodrän hemma.
Lite om projektet:
Huset är från 1920. Takhöjden i källaren är minst sagt låg, ca 190 cm. Huset står mellan två gamla bruksdammar, så grundvattentrycket är stort, och dräneringen verkar ligga något högt. Någon dag när andan faller på så ska det också åtgärdas, men eftersom jag idag inte har problem med inträngande vatten över golvnivå så får det vara ett tag. Grävning ner till drygt 30cm under gamla golvet gav dels kontakt med sulans underkant och dels med berg. Dessutom fick jag swimming-pool!
Något behövde göras. Längs ytterväggarna grävde jag yttligare några cm i form av ett dike. Hela det leriga helvete som då uppstod täcktes med markduk N2. I dikena la jag dräneringsrör som jag avslutat i en pumpgrop, men om den senare. Runt dräneringsrören fyllde jag med 8-11 makadam. Likaså la jag ett tunt lager 8-11 som avjämning, som tunnast ungefär 1cm. Makadamens övre yta är nu ungefär där vattnet stiger som mest om det inte pumpas undan. På detta blir det 100mm Isodärn 95 och sedan 40mm S100 cellplast. Tanken var att lägga 100mm först och få golv i nivå med gamla golvet. Men eventuellt ska rummet någon gång i framtiden inrymma några accumulatortankar, och med 6cm extra takhöjd gick de flesta tankarna på marknaden in, vilket de ej gjort annars. Så jag offrar lite isolering för funktionen. Återstår nu att lägga klart isoleringen, armera, lägga ut golvvärmeslang och gjuta.
Är det föresten någon som vet var man får tag på kortare hulling än 180mm? 100-125mm någonting skulle passa mig bra.
Innan någon säger något - röda markavloppsrör borde väl egentligen inte ligga så här långt in i ett hus, men då de endast går till en toalett så tror jag inte det är något problem. Den som släpper saker där som är över 40 grader har andra och större problem än att avloppet inte tål värmen:wow:
Pumpgropen då.
Ett 160 markavloppsrör står nerkört i makadammet. I sidan är det sågat hål där dräneringsrören kommer in. I röret finns en 12V länspump av minsta modell för båt från Biltema. Den pumpar 30l/min vilket räcker gott. Styrning och drivning sker med ett 12V nätaggregat, en nivåvakt från Kjell för tillslag och ett tidrelä för frånslag. Ännu är kabel och slangdragning något provisorisk, men funktionen är det inget fel på. Röret kommer att sticka upp över golvytan så att eventuellt utspillt vatten i framtiden inte ska ta vägen ner i dräneringen, utan rinna ner i golvbrunnen.
Redigerat:
Medlem
· västra götalandslän
· 24 inlägg
Låter mycket intressant. Kommer ha ett likande problem ang tak höjd och drännerings djup när jag sätter igång nu. Enda skillnaden jag kommer att få ha kvar min pump om det blir så. Kommunens ledning ligger för lågt.
Akta dig så att inte pumpen går torr bara. Men den är ju billig.
Akta dig så att inte pumpen går torr bara. Men den är ju billig.
Tidreläet är inställt så att det alltid är en skvätt kvar i brunnen när pumpen stannar. Men annars tror jag dessa pumpar är ganska okänsliga för "torrkörning". De blir ju aldrig riktigt torra, eftersom de inte kan suga upp det sista vattnet. Denna fick gå mycket "torr" innan jag fick automatiken klar, och verkar inte ha tagit skada av det. Jag har en pump av liknande konstruktion i båten som inte heller verkar ta skada av torrkörning.
Jag lär också få ha kvar min pump. Isodränen tål ju förvisso vatten, men den isolerande funktionen blir ju bristfällig. Och jag vet inte hur högt vattnet kan stiga en regnig höst, eller om min utsides därnering kan komma ner på rätt nivå. Det kan ju vara berg eller annat som ställt till det på utsidan.
Tanken är att sommartid leda pumpens vatten till en tank i trädgården och använda för bevattning. Vintertid får det gå med dagvattnet.
Jag lär också få ha kvar min pump. Isodränen tål ju förvisso vatten, men den isolerande funktionen blir ju bristfällig. Och jag vet inte hur högt vattnet kan stiga en regnig höst, eller om min utsides därnering kan komma ner på rätt nivå. Det kan ju vara berg eller annat som ställt till det på utsidan.
Tanken är att sommartid leda pumpens vatten till en tank i trädgården och använda för bevattning. Vintertid får det gå med dagvattnet.
Medlem
· västra götalandslän
· 24 inlägg
Nu har jag också en swimming-pool. Utgrävningen har starta och gått bra. Kommer att grusa upp till den nivå som grundvattnet står i nu = högt. Kommer då att kunna lägga 20 cm med isolering. Men det kommer bli ett pump rör iallafall. En golvbrunn med sidoinlopp kommer sitta en meter ifrån denna så att jag kan gjuta in ett rör i mellan pumpen och golvbrunnen. Sen sticker jag in slangen från pumpen till golvbrunnen. Sen kommer jag även gjuta in el också. Där av inga slangar eller kablar ur toppen = lock på. Har köpt en pump på biltema men det är bra en färskvatten pump a 79 kr vi får sen om den håller. Vad har du för nivå vakt? Vippa är jag inte så sugen på. Skulle vara någon stav liknade variant med start och stopp. Hur är grundvattnet nu tok högt eller? Går pumpen bra?
Jag var inne på en liknande lösning med lock och golvbrunn jag med, men jag beslöt mig för att det var en dålig ide att riskera att få ner avloppsvatten under golvet om det blir stopp i golvbrunnen.
Nivågivare hade jag helst velat ha en med ställbart till och frånslag, jag behöver ungefär 8cm hysteres. Någon sådan givare till vettigt pris kunde jag inte hitta, så det fick bli en annan lösning. Jag hittade små nivågivare på Kjell&Co, nr 36036, som jag använder för tillslag. Givaren har en M8 gänga i ändan. Jag har svetsat fast en M8 mutter i en bit 16mm rostfritt rör och gängat in givaren i. Kabeln går upp genom röret. Röret fästs i brunnens sida med en rörklämma i plast. På så vis blir tillslagsnivån något justerbar. Sedan tog jag helt enkelt tid på hur lång tid det tog att pumpa bort vattnet och kopplade in ett tidrelä som kör pumpen under så lång tid efter tillslag.
(det rostfria röret var tillfälligtvis en stump VP-rör och rörklämman en tving och en kloss på bilderna.)
Just nu efter allt regnande verkar det vara högt grundvatten, men pumpen klarar det bra.
Nivågivare hade jag helst velat ha en med ställbart till och frånslag, jag behöver ungefär 8cm hysteres. Någon sådan givare till vettigt pris kunde jag inte hitta, så det fick bli en annan lösning. Jag hittade små nivågivare på Kjell&Co, nr 36036, som jag använder för tillslag. Givaren har en M8 gänga i ändan. Jag har svetsat fast en M8 mutter i en bit 16mm rostfritt rör och gängat in givaren i. Kabeln går upp genom röret. Röret fästs i brunnens sida med en rörklämma i plast. På så vis blir tillslagsnivån något justerbar. Sedan tog jag helt enkelt tid på hur lång tid det tog att pumpa bort vattnet och kopplade in ett tidrelä som kör pumpen under så lång tid efter tillslag.
(det rostfria röret var tillfälligtvis en stump VP-rör och rörklämman en tving och en kloss på bilderna.)
Just nu efter allt regnande verkar det vara högt grundvatten, men pumpen klarar det bra.
Hej PNO,
Intressant projekt jag kommer att börja gräva i källare V28 har ett hus från 1934 och undrar om du har grävt bara i ett rum eller hela källare på engång?
har hört om rasrisk?
Jätte tacksam och lycka till med projektet
Intressant projekt jag kommer att börja gräva i källare V28 har ett hus från 1934 och undrar om du har grävt bara i ett rum eller hela källare på engång?
har hört om rasrisk?
Jätte tacksam och lycka till med projektet
För min del så var det bara ett rum på sådär 23m2som var aktuellt just nu. Men läser du andra trådar så finns det ju de som gjort jätteprojekt på hela källare på en gång. Rasrisk har jag hört om, ja, men bedömde den som låg då jag inte var under sulans underkant och har lågt marktryck, dvs källaren går inte ner så djup i marken, endast ca 1,5m. Jag tror det är svårt att säga något generellt om detta, man måste nog bedömma varje källare för sig.Maxpayne skrev:
De riktiga entusiasterna har ju gjutit ny mur under befintlig sula och liknande. Då ska man nog börja vara riktigt försiktig...
