Fritidshus / villa = skillnaden?

Tror inte det är nån skillnad. Jag har flera bekanta som flyttat ut permanent till sina fd fritidshus. Som nu alltså inte är fritidshus längre, utan villor...

Jag har dock hört talas om att det kan vara skillnad i service i renodlade fritidshusområden, t.ex. ingen sophämtning under vintern eller liknande. Att om kommunen har beslutat ett område som fritidshusområde så kan alltså den kommunala servicen i vissa delar vara sämre/mindre omfattande än i ett året-runt-område. Stämmer detta?

Undrar om inte det där är en kvarleva från förr, då det krävdes att man uppfyllde byggnormerna för att få statliga lån od. Småabyggen och liknande. Jag minns t ex att det var väldigt noggranna kontroller av byggnadsinspektören på hela konstruktionen. Det kunde handla om antal spik/meter regel od.
Men tar man ett vanligt banklån och bygger en stuga och bosätter sig i, tror jag inte nån kan invända mot det. Jag får väl bo i ett tält eller en husvagn om jag vill?

Det finns i gällande plan- och bygglagen inget som heter "åretrunthus", "fritidshus" eller "sommarstuga". Termen lyder "bostadsändamål" oavsett du bor där året om eller använder stället som endast utflyktsstuga. Om det står något om "fritidsändamål" i er plan är detta en rest från en annan tids lagstiftning.

Det finns inga förbud att bosätta sig var du vill. Det vållar visserligen problem när kommunen ska hämta sopor och skjutsa skolungar. Därför vill kommunerna givetvis styra boendet så gott de kan.

Ett sätt att försvåra åretruntboende är att begränsa byggrätten kraftigt. Få människor vill bo så trångt som på 60 kvm. En annan metod är att ställa hårda krav på avloppsrening för att över huvud taget bevilja bygglov. Ni kan dessutom vara säkra på att exakt samma krav gäller på handikapptillgänglighet.

Summan av dessa åtgärder blir att många gamla sommarstugor förblir just stugor bebodda bara på sommaren.

billy_baver skrev:

Det finns i gällande plan- och bygglagen inget som heter "åretrunthus", "fritidshus" eller "sommarstuga". *Termen lyder "bostadsändamål" oavsett du bor där året om eller använder stället som endast utflyktsstuga. *Om det står något om "fritidsändamål" i er plan är detta en rest från en annan tids lagstiftning.

Det finns inga förbud att bosätta sig var du vill. *Det vållar visserligen problem när kommunen ska hämta sopor och skjutsa skolungar. *Därför vill kommunerna givetvis styra boendet så gott de kan. *

Ett sätt att försvåra åretruntboende är att begränsa byggrätten kraftigt. *Få människor vill bo så trångt som på 60 kvm. *En annan metod är att ställa hårda krav på avloppsrening för att över huvud taget bevilja bygglov. *Ni kan dessutom vara säkra på att exakt samma krav gäller på handikapptillgänglighet.

Summan av dessa åtgärder blir att många gamla sommarstugor förblir just stugor bebodda bara på sommaren.

Hoppas inte handikapptillgängligheten gäller tomten också.....Vi bor på ett berg.
När jag sökte bygglov på mitt fritidshus var det ingen som frågade efter handikappanpassat toalettutrymme ed (Norrtälje kommun). Om jag nu vill bosätta mej där, vad händer då?

Ingen hindrar dig att mantalsskriva dig i stugan året om. Bara du klarar dig med stugan precis som den är utan att behöva begära bygglov.

Om du en dag blir rörelsehämmad är det faktiskt kommunens ansvar att din bostad blir anpassad efter ditt handikapp. Detta ansvar innefattar inte bara själva våningsytan, utan också möjligheten att med rullstol ta sig till och från hemmet med egen bil och allmänna färdmedel (om så vore ut till en kobbe i havet).

Därför skulle du sannolikt inte lika lätt få samma bygglov i dagens läge. Kommunerna passar nämligen på att vältra över sitt ansvar på byggherren så snart du måste begära bygglov för det ena eller andra.

viltfjall skrev:

"Kommunens ansvar genemot oss i framtiden (permanentboende) men i "fritidshus" med avseende på väghållning, sophämtning och annat som kanske inte är det första att tänka på."




Jodå! *Du kan lugnt räkna med att samhället belönar dig med egen soptunna. *Den är om möjligt ännu mer obligatorisk än din brevlåda. *Och i likhet med Posten har Gatukontoret massor av synpunkter på var tunnan ska stå.

Vem som har ansvar för väghållningen är till stor del ett avklarat kapitel i och med att du har en fastighet bildad för syftet att använda den för bostadsändamål. *Om vägen intill tomtgräns INTE är allmän är den enskild, och isåfall är det du själv som (i en eller annan ordning) har tekniskt ansvar för vägen. *

Somliga enskilda vägar som är gemensamma för många hushåll sköter brukarna genom vägförening. *Många sådana vägar får bidrag från staten med motprestation att vägen hålles öppen för allmänhetens motortrafik. *Bidragslösa vägar räknas som de boendes ensak. *Vilket kan bli en rätt dyr historia, om du har otur...

Enligt vår kommun är det enklare att bygga fritidshus då det inte ställs lika höga krav på dem när det gäller energihushållning, handikappanpassning osv. Vår bygglovshandläggare föreslog att vi skulle skriva fritidshus istället för permanentbostad då det skulle bli enklare (och billigare) för oss. Å andra sidan hade nog banken haft invändingar, då en villa ger högre taxeringsvärde och värdering än ett fritidshus. Därför valde vi att bygga ett permanenthus då vi senare vill kunnan sälja det som en villa inte ett fritisdhus med permanentstandard.

Min pappa bor i ett fritidshusområde (ca 70 % bor permanent i sina fritidshus i detta område) de har problem när det gäller väghållning och annan kommunal service då kommunen inte vill att detta område omvandlas till ett område med permanentboende...