Reservkraftsintag

yxis skrev:

Jag är fortfarande skeptisk till om det verkligen är tillåtet att använda N (och/eller PE) i CEE-donet för att mata PEN.

Visst, om intaget endast används just för reservkraftaggregatet så fungerar det, men intaget inbjuder till matning dels från t.ex. en grannes CEE-uttag eller från byggcentral om det görs något arbete där befintlig mätartavla flyttas och man av någon anledning får igång ny mätartavla (eller av någon anledning "bygg-el") före permanent dragning till befintlig installation är ordnad.

Du behöver inte vara skeptisk, förutsatt CEE-donet ingår i en avsedd intagsutrustning tex en RK-omkopplare med intag är det ok. TS lösning med handskar för permsnent matning hoppas jag är övergiven nu. Det är N som ska användas för anslutningen till fast PEN via donet och PE endast som skyddsjord till elverket vid TNC inkoppling, det är inget konstigt med det. Du får se det som att det ordnas en egen systemjordning via lokaljordtaget, dit ansluts matningskällornas neutraler och sen sker ev uppdelning PE-N eller fortsätter PEN beroende på uppbyggnad av nätet. Det är så det sker i ordinarie trafo eller generatormatade nät, bara allt är fackmässigt utfört och skött finns inga problem med detta. Huvudtumregeln är att se till att PE aldrig kan bli normalt strömbelastad och att lokalt jordtag med utjämningsledare anslutna är i funktion och skick.

Jag har sett inkopplingsanvisningar där N och PE är sammankopplade vid generatordrift även för TN-S-nät, detta för att undvika belastningsströmmar i nätets PE. Är det nödvändigt om aggregatet ger TN-S och har en jordfelsbrytare?

Hur ser den kopplingen ut Bo? Aggregatets jordfelsskydd kommer ju lösa ut normalt sett.

Se bl.a Vattenfalls installationsregler.
Jag antar att man i detta fall måste koppla bort aggregatets JFB precis som vid matning av en TN-C-anläggning.

Ok, det visas ingen inkoppling av ett agg med korrekt TN-S så man anger inkoppling enl TNC även där anläggningen i övrigt är TN-S. Enda skillnaden är den fyrpoliga omkopplaren, och det är ju även mer generellt säkert och ok när man inte vet hur aggregatet som används är utfört. Viktigast är som nämnts tidigare att man inte lägger samman N och PE på generatorns nollpunkt som kanske skulle kunna verka ok för någon vid TN-S.

Ett riktigt utförande är i så fall med en impedans mellan N och PE och jordfelsskydd för agg som du visade på någon tidigare skiss. Men ett sånt är nog inte så vanligt bland alla traktoragg osv så TNC inkoppling är rimlig i vilket fall vid reservkraft oberoende av omkopplartyp.

kraus & naimer har en reservkraftsomkopplare för din-montage.

Det finns en del att tänka på vid reservkraft, en sak är att nätleverantören måste godkänna detta och att man gör en anmälan om att man ska ha ett reservkraftsaggregat, denna anmälan gör elektrikern.

GK100:

Finns det alltså en klar och tydlig regel från elsäkerhetsverket eller motsvarande som säger att man faktiskt får köra PEN i N-anslutningen på CEE-don, i just reservkraftmatningsfall?

(Jag hoppas att regeln är hårt begränsad till var den får användas, annars inbjuder den ju till att göra fulkablar av sina gamla bra-att-ha-fyrledar-REV/REVE/RDO/RDOE som varit till platta handskar, och låta N i hanen gå till både N+PE i honan... *burr*)

Det finns mycket klara regler rörande PEN som säger att den inte får brytas eller kopplas via kontaktdon osv. Men i fallet vi diskuterar här rör det sig inte om PEN utan om N dvs normalt strömbelastad neutralledare från i dessa fall någon form av generator för reservkraft. Det är alltså aldrig tillåtet med PEN via kontaktdon och det ska heller inte behöva förekomma vid inkoppling av mobila aggregat på ett korrekt sätt. Däremot är det vanligt och rimligt att använda standard fullkopplade kablar med 5-pol CEE-don tex 6h 416, 432 osv.

Råd och anvisningar för detta kan du tex finna i de vanliga Elinstallationsreglerna, publikationer utgivna av Svensk Energi, motsvarande handbok från SEK mm. Vid tiden efter stormarna Gudrun och Per såg jag personligen många olika mycket dåliga och farliga inkopplingar av diverse RK av varierande storlek. Det visade sig som jag upplevde det även svårt att övertyga de som utfört jobbet om farorna, det rörde sig om amatörer såväl som "fackmän", efter några veckor såg man sig väl som i nödläge, men man bör försöka ha huvudet med sig ändå.

Huvudregeln är som sagt att aldrig bakmata elnätet eller strömbelasta PE vid något normalt driftfall. Detta löser man genom att strömkällans N förbinds med det lokala jordtaget, detta får vara sammankopplat med nätets PE eller PEN. Från denna punkt kan man sen gå vidare med sina PEN vid TN-C eller PE och N vid TN-S, i fallet TN-S kopplas nätets och reservkällans N via valomkopplaren. I aggregatet ska ingen direkt koppling ske mellan N och PE utan PE är ren skyddsjord för chassie osv, denna PE kan vara del av den vanliga polen i CEE-donet, men bör kompletteras med lös förbindning mellan avsedda punkter.

Allt detta ska ju utföras av kompetenta personer och även anmälas till nätägaren i de fall man ersätter ordinarie nätmatning till anläggningen. Förhoppningsvis inget den vanlige hempularen ska behöva ge sig in på.

Just ja, bra tänkt!

PE "uppstår" såklart via jordspettet.

Bonusfrågan då är om det är okej att använda ett CEE-don för anslutning av reservgeneratorn (som sagt med tanke på att man i princip kan lägga ut en lång skarvsladd från grannens trefasuttag eller liknande).

Ett reservkraftsintag är ett CEE-don som är avsedd för att ansluta ett generatoraggregat, dvs
intag = vanligen ett CEE-don eller möjligen plint för riktigt stora aggregat,
avsedd = att användas för vad det är avsett för, inget annat.

Tänk på att elektronik oftast inte gillar spänningen från vanliga elverk.
Skall du driva elektronik så bör man använda ett inverterelverk eftersom de ger en bättre spänningskurva än ett vanligt elverk.
Tyvärr så är inverterelverken betydligt dyrare än vanliga elverk.