Byggnadsvård
Marcussjogren: Det går alla tiders, men eftersom man ska måla tunt så kan det krävas en eller två strykningar extra om man går från svart till ljus.
Ragnar_AT: 8- eller 16-kupiga stora eternitplattor var rätt vanliga ca. 1965-1985. Jag tycker att det är det fulaste takmaterial i hela världen! Plattorna finns fortfarande att köpa (utan asbest).
smurfen72: Exakt så jag menar och med 20 mm list och ett litet vinkel fel blir inte glipan stor men den blir naturligtvis mindre med 12 mm list. På en taklist som kanske bygger 75 mm bli felet stort om man inte täljer in. Jag brukar ha en vinkel i fickan och är hörnet litet fel så ställer man lite ur vinkel på ger sågen och sen är det klart.
KnockOnWood: Att lossa och rikta karmen efter dörrens form är nog det enklaste. Vi hade lite skevhet vid vår dörr, och det räckte med lite kompletterande tätningslister. OBS: Det måste vara tätningslister i silikongummi då. Andra lister är inte tillräckligt mjuka och följsamma. Silikonlister finns nog inte i alla "billighetsaffärer" typ Biltema, utan du får gå till K-Rauta eller Beijer bygg och
KnockOnWood: [citat] Att byggår anges till 1909 betyder oftast "Ålder: okänd" så huset är förmodligen byggt långt tidigare. Så det kanske redan har stått i 150 år. Har det varit några verkliga fuktproblem hittils? Ditt resonemang om att hålla skorstengrunden torrare och därmed kunna elda mer energieffektivt förstår jag överhuvud tagit inte. Menar du att skorstensstocken suger upp så mycket
Sommartorparn: Mitt råd: Gå med i Föreningen Skånska gårdar. Många kunniga om gamla skånelängor! Underbart hus med så mycket historia!
Blwrgrl: Att isolera ut mot kanterna och sen mot marken(som höjs rätt högt m kapillärbrytande grus/lecakulor och sen ha isolering & fukt/ångspärr ovanpå är d jag förstått man kan göra - inget har direktkontakt med golvbjälklaget. Och att täta igen är inget man ska lägga energi på, den naturliga ventilationen med lite otätheter kan man låta vara kvar. Helt tätt gör man i krypgrunder om
Krypstocken: Tack för värdefull input, jag skall göra precis som du säger. riva ner "tretex och gips" för att frilägga konstruktionen. Den är synlig redan idag i en av "skrubbarna" som de säger i Göteborg och jag räknar väl inte med att hitta några större överraskningar. Ev taklyft blir en senare fråga utan jag kommer att installera en luftspalt inifrån, isolera med eller utan ångspärr
Fotografen: Det där är vanlig stålplåt, "svart" material som är kromat eller förnicklat. Ska ytan återställas måste det kromas eller förnicklas om.
MissAnpassad: Kopparvredet sålt.
heimlaga: Du har helt rätt Thomas! Både stavning och stil luktar sent 1800-tal.
Enannananna: Jag jobbar med kök och hade dessutom Carraramarmor i min förra lägenhet. Mitt råd till kökskunder är alltid att vill man ha bänkskivor i marmor/kalksten får man lära sig leva med fläckarna, annars ska man välja annat material. Fläckar går inte att undvika, det behöver heller inte vara citron eller vin utan det räcker med att skala en potatis och lägga på bänkskivan. Vem tror att
ozean: Jo det är kanske sant, men det finns olika storlekar så det borde inge vara något problem. Sedan kan man vinkla den ner i ojämnheter och slå med kanterna på den. Nu snackar vi tankar och måste provas. Dock så vet jag att en hammare med slät yta gör jobbet då jag knackat bort cementen på en grundsten med bra resultat. Om man kan använda en krysshammare i samma storlek med små
shieldfire: På frågan vad museet vet om åldern, kan meddelas att åldern har satt utifrån skrivna källor till "omkring 1780". Det finns ingen byggnadsinventering gjord i området.
shieldfire: [citat] Grattis! Det är rätt "coolt" att bo i ett "R" (vi gör det också). Var ligger det - du kan skicka PM så behöver inte hela världen veta. Bronsålder var mitt ämne för två uppsatser i arkeologi...
KungAnka: Vi har en liten veranda byggd 1922 som ser ut som på bilden. Underliggaren är 2 brädor,en på var sida om spjälorna. Dessa underliggare är avfasade ca 45 grader på ovansidan. Underliggarna är kilade mot golvet och troligen skråspikade i stolpen. [bild]
Microkatten: Svenska byggnadsvårdsföreningen kan också vara ett tips, de har regionala avdelningar. Föreningen Halländska hus och gårdar fanns tidigare, men de verkar var avsomnade nu? I Skåne finns föreningen Skånska gårdar, samt Bevis, en sammanslutning av företag med iniktning på byggnadsvård. Sedan kan man höra med lokala byggnadsvårdsbutiker, de brukar kunna förmedla kontakter till
Marcussjogren: Jag kan för övrigt konfirmera att ättika verkar fungera utmärkt. Stor skillnad i literpris kontra murtvätt iaf :) Nu har jag bara testat på natursten och med kalkbruk - men det bör fungera lika bra på tegel. Nedan är en bild där jag var allt för ivrig med att riva bort överblivet bruk samtidigt som penseln inte hade torkat riktigt ordentligt än. En bred 8-10cm yta på var sida om
AXS: Hej och vad kul! Jag och min sambo ska precis börja med exakt samma sak, ska svara längre en gång kvällen inte är så sen.
sir_daniel: Skulle säga dött, eventuellt bortskänkes till någons sommarstuga
heimlaga: Tack för ett väldigt bra initiativ! Nu skall vi bara komma ihåg att tapeter är ett relativt modernt fenomen utom hus storborgarna och adeln. I vanliga bondgårdar här i trakten (svenskösterbotten) kom papperstapeter i bruk på allvar i vanliga bondgårdar kring 1890-1900. Innan dess var det vanligt att klistra tidningspapper på väggarna och måla det. Ibland lerklinade man timmerväggarna
MissAnpassad: Hur många pannor är det frågan om? För en keramiker kan täta hål i pannor genom att lägga på vattenupplöst lera och sedan bränna om de. Det är ju egentligen det rätta sättet att laga hålen. Hör med den lokala keramikern är mitt tips.
heimlaga: Näver håller nästan dubbelt längre än syllpapp i krävande förhållanden. Dessutom verkar det ge bättre skydd åt träet bakom. Jag har sett tillräckligt många gamla mullbänksgrunder på det fuktiga plattlandet i Österbotten för att veta det här. Å andra sidan är det mycket arbete att riva näver av en björk och torka det. Tid är pengar och både tid och pengar är bristvaror.
ullberg: 20-talet avhandlas primärt på sidorna 59-74 (varje decennium har runt 15 sidor), några sidor text men mycket illustrationer. just fönster är i princip ett uppslag med typkonstruktions genomskärning och en del beskrivningar. I andra halvan av boken (de sista 100 sidorna) går man istället igenom i) konstruktioner, ii) interiörer/tapeter samt iii) uppmätningar av olika detaljer. Under
heimlaga: De där gångjärnen kan ibland förekomma men de var aldrig vanliga i bondgårdarna här i Österbotten. Jag skulle tro att de är vanligare i borgargårdar och herrgårdar. Alla jag har sett har varit handsmidda och gissningsvis från mitten på 1800-talet. Knopparna är sänksmidda med speciella sänken. Undersänket hade en tapp som passade i hålet i städet. Översänket hade ett träskaft
