Vem säljer takspån?
Hej, ska reparera delar av taket till sommaren och behöver få tag på takspån.
Bor i Skåne så hade naturligtvis föredragit om jag kunde hitta någon i södra sverige som säljer, men alla tips är varmt välkomna.
Om det finns någon på forumet som jobbat med stickespån så får ni gärna dela med er av erfarenheter.
Bor i Skåne så hade naturligtvis föredragit om jag kunde hitta någon i södra sverige som säljer, men alla tips är varmt välkomna.
Om det finns någon på forumet som jobbat med stickespån så får ni gärna dela med er av erfarenheter.
Kolla på www.byggnadsvard.se , i stort sett allt du behöver vet om pärt hittar du i denna skrift: http://www.dialog.raa.se/cocoon/forlag/visa.html?id=1059
Kolla med lite mindre sågar runtikring. Sedan finns en förening för sågägare som säkert kan ge dig bra tips. I somras var det en tema helg "Livat på landet" Då var det en liten sågägare där och visade upp sina maskiner, bl.al. en hyvel som hyvlade fram takspån. Det är entusiaster som har sådana maskiner, förenignen är nog en bra väg att hitta dom.
Knadriks kulturbygg i Kristianstad var vi i kontakt med när vi behövde för ett par år sedan, de hade så man kunde köpa. Annars har en del hembygdsföreningar en sån hyvel och hyvlar en gång om året för att visa och då kan man säga till innan om att man behöver.
BEVIS sida kan du också besöka för att hitta hantverkare i Skåne som kan hjälpa dig.
BEVIS sida kan du också besöka för att hitta hantverkare i Skåne som kan hjälpa dig.
Du kan kanske också fråga Folkes kulturbygg, Hanaskog. Vet inte om dom själva tillverkar spån men är om inte annat väldigt hjälpsamma.
Jag lade själv ungefär 70 m2 tak förra sommaren och kan bara säga en sak: DET TAR TID! Var helt ensam på jobbet och det kändes som att väldigt mycket tid gick åt till att flytta stegar, bära upp spån och sådant. Möjligt att det faktiskt är ett sånt jobb där det går mer än dubbelt så fort att vara två. En som bara matar på med spikning, en som gör allt annat runtomkring och när det inte är annat att göra står bredvid och lägger spånen på rätt ställe så att spikaren bara spikar. Det lär vara så proffsen jobbar har jag förstått. Jag lade ungefär fjorton dagar på mitt tak och det tog på tålamodet. Tio av dom dagarna var spikning och fyra dagar till att riva ner det gamla taket och byta ungefär hälften av läkten. Det är också viktigt att ha läkten på rätt ställe, För mig blev det lite ojämn läkt eftersom det både fanns gammal smal läkt av kluvna slanor där läktavståndet kanske inte 100 stämde med mitt spån, och senare läkt av breda okantade brädor, glest satta. Blandiingen fanns dock där, tidigare, tror att det var gjort så från början. I vilket fall la jag nog en del tid i onödan på att behöva fundera rätt mycket på vara jag skulle spika eftersom soiken riskerade komma så att den inte täcktes av nästa spånlager.
Klart blev dock till slut. Färgskiftningen beror på att det är lagt litegran i två etapper. Spånet tog slut, hade redan överlast på kärran när jag hämtade. Då var jag så försenad och andra saker började tränga på som inte kunde vänta och jag valde att täcka med pressar och tänkte att jag gör klart i lugn o ro till våren. Täckningen läckte dock och då tog jag mig i kragen, hämtade ett sista lass spån och gjorde klart. Ett sista tips är att du ser till att verkligen ha rätt spik, Jag hade 1,8 mm 60 mm obehandlad spik av rundtråd och det var nog idealiskt förutom längden, kunde ha fått varit 50 mm. Provade ett par spån med zinkad fyrkantspik och det var helt värdelöst.
Jag lade själv ungefär 70 m2 tak förra sommaren och kan bara säga en sak: DET TAR TID! Var helt ensam på jobbet och det kändes som att väldigt mycket tid gick åt till att flytta stegar, bära upp spån och sådant. Möjligt att det faktiskt är ett sånt jobb där det går mer än dubbelt så fort att vara två. En som bara matar på med spikning, en som gör allt annat runtomkring och när det inte är annat att göra står bredvid och lägger spånen på rätt ställe så att spikaren bara spikar. Det lär vara så proffsen jobbar har jag förstått. Jag lade ungefär fjorton dagar på mitt tak och det tog på tålamodet. Tio av dom dagarna var spikning och fyra dagar till att riva ner det gamla taket och byta ungefär hälften av läkten. Det är också viktigt att ha läkten på rätt ställe, För mig blev det lite ojämn läkt eftersom det både fanns gammal smal läkt av kluvna slanor där läktavståndet kanske inte 100 stämde med mitt spån, och senare läkt av breda okantade brädor, glest satta. Blandiingen fanns dock där, tidigare, tror att det var gjort så från början. I vilket fall la jag nog en del tid i onödan på att behöva fundera rätt mycket på vara jag skulle spika eftersom soiken riskerade komma så att den inte täcktes av nästa spånlager.
Klart blev dock till slut. Färgskiftningen beror på att det är lagt litegran i två etapper. Spånet tog slut, hade redan överlast på kärran när jag hämtade. Då var jag så försenad och andra saker började tränga på som inte kunde vänta och jag valde att täcka med pressar och tänkte att jag gör klart i lugn o ro till våren. Täckningen läckte dock och då tog jag mig i kragen, hämtade ett sista lass spån och gjorde klart. Ett sista tips är att du ser till att verkligen ha rätt spik, Jag hade 1,8 mm 60 mm obehandlad spik av rundtråd och det var nog idealiskt förutom längden, kunde ha fått varit 50 mm. Provade ett par spån med zinkad fyrkantspik och det var helt värdelöst.
Redigerat:
Hitta ett sågverk på nysågat som hyvla, tyvärr var det lite långt dit så det får bli reservplan.
Har fått till svar av regionmuseet Kristianstad att Osby hembygdsförening troligtvis kan hyvla.
Bor i Göinge strax utanför Kristianstad så har nära till både Folkes och Knadriks.
Tackar för alla tips. Ska ringa runt nästa vecka och se vem som kan leverera. Återkommer med pris etc om det går vägen.
Har fått till svar av regionmuseet Kristianstad att Osby hembygdsförening troligtvis kan hyvla.
Bor i Göinge strax utanför Kristianstad så har nära till både Folkes och Knadriks.
Tackar för alla tips. Ska ringa runt nästa vecka och se vem som kan leverera. Återkommer med pris etc om det går vägen.
Hej. Var det yttertak du jobba med?magnusk750 skrev:
För min del är det undertak med tegel ovanpå. Tack och lov är det bara 5-10 m2. Av någon anledning hoppa man över undertak när huset byggdes till för länge sedan. Ser inte bra ut när man kommer upp på vinden men faktum är att konstruktionen i princip inte tagit någon skada av det, därför ser jag detta som ett litet expriment. Vilket känns bra med tanke på att DET TAR TID
enligt dig. Var fick du tag på spik och varför var fyrkantspik så dålig?Kul om du kunde få bilderna att fungera.
Var nog ytterst sällan de lade spån för att sedan lägga tegel på det. Oftast var det ett spåntak som började läcka och då lade man tegel eller plåt på detta. Anledningen till att de inta lade spån är som du säger att det är en tillbyggnad.
Lägger du takpannor nog tätt och de inte går sönder så ska det inte komma in något vatten. Dock så är det såklart en riskkonstruktion. Du har förmodligen också spånisolering på vinden? Skulle det då komma några droppar vatten så är det ingen fara.
Största anledningen till att använda obehandlad spik är för den dagen det ska bytas 20-30 år så är spiken så pass rostig att man enkelt kör av den med en barkspade och får taket "rent" för att lägga nytt spån.
Lägger du takpannor nog tätt och de inte går sönder så ska det inte komma in något vatten. Dock så är det såklart en riskkonstruktion. Du har förmodligen också spånisolering på vinden? Skulle det då komma några droppar vatten så är det ingen fara.
Största anledningen till att använda obehandlad spik är för den dagen det ska bytas 20-30 år så är spiken så pass rostig att man enkelt kör av den med en barkspade och får taket "rent" för att lägga nytt spån.
Jag var tidigare av samma åsikt som du att de flesta spåntak från början varit yttertak. Börjar dock tvivla lite på det.arvid0 skrev:
När börja man använda spontade brädor i hus? Början av nittonhundratalet?
Tegel blev väl en allmän taktäckning någon gång 1850-1900 ?
Misstänker att man från börja la tegel utan undertak, kan det stämma?
Har funderat på detta flera gånger förut men aldrig blivit färdig att läsa in mig i ämnet.
Jag har inte spån på vinden men isolering med likvärdig funktion. Tyvärr är reglarna till takpannorna spikade direkt på spånet vilket gör att det samlas ganska mycket skräp mellan spån och panna.
jHmm om man säger så här då, De tak som idag har tegel har i mer än 90% (eget antagande) av fallen spån eller annat undertak. De som inte har det har ruttnat upp. Har sett undertak av sk vedtak och andra "trätak" som sedan fått tegel på sej. Vet inte om det var så vanligt med tegel utan undertak de ville nog ha något att gå på. Då skulle de ha läktat med 2"*3" det kanske har förekommit/var vanligt men jag har aldrig sett det.
enligt http://sv.wikipedia.org/wiki/Taktegel så började det bli populärt med tegeltak på 16-1700 talet.
Jo de brukade inte ha någon ströläkt på gamla tak o det blir mycke barr o skit under pannorna
enligt http://sv.wikipedia.org/wiki/Taktegel så började det bli populärt med tegeltak på 16-1700 talet.
Jo de brukade inte ha någon ströläkt på gamla tak o det blir mycke barr o skit under pannorna
Vårt nuvarande hus är byggt 1909 och det har ursprungligen haft brädor på takstolarna, dock inte spontade, och på det ett listtäckt papptak. Efter bara några år lades det på tvåkupigt tegel ovanpå pappen. Vårt andra hus på gården är byggt ca 1840 och hade spåntak som fungerat som yttertak och som först senare fick plåt (om jag har förstått rätt) Vårt förra hus var flyttat och återuppbyggt 1903 och det hade spåntak som undertak under tegel. Däremot uthuset som låg bredvid hade haft halmtak som ursprung (den gården låg i Skåne och vi bor ni i Småland) Vårt första hus var byggt i slutet av 1800-talet och hade spontade brädor med listtäckt papp på ursprungligen.
Det skiftar nog en hel del efter tillgång och smak det där med spåntaken. Och det har använts både som undertak och som yttertak i olika delar av landet. Tegeltak blir inte helt täta så man ville nog även förr ha någonting mellan det och vinden även om vinden var oinredd.
Det skiftar nog en hel del efter tillgång och smak det där med spåntaken. Och det har använts både som undertak och som yttertak i olika delar av landet. Tegeltak blir inte helt täta så man ville nog även förr ha någonting mellan det och vinden även om vinden var oinredd.
Spåntaken var nog med länge där det var god tillgång på virke. Inte tog man bort spånet när man skulle byta till tegel eller plåt, det vore slöseri. Idag är det lite mer rivningsiver när man ska förbättra/renovera. Det gjorde man inte förr. Många ytterspåntak har blivit undertak till tegel eller plåt för att det säkert var helt men skulle tjäras eller bytas ut. Det är stor skillnad på livslängd på spån jämfört med tegel eller plåt.
