Originalgolvet, hur är det behandlat?

Hej

Vi har en gammal kåk från åren kring 1900. Troligtvis strax före sekelskiftet.
Det är ett klassiskt västsvenskt dubbelhus, ståtimrat, och rumsindelningen är fortfarande relativt intakt. Hur som helst, i köket har vi nu i ett hörn börjat riva undan korkoplasten (från 60- eller 70-talet, gissar jag), som visserligen var i hyfsat skick, men som inte är något vidare vacker.

Under denna låg spånskiva, och under skivan fanns det gamla brädgolvet kvar. Det jag funderar på är hur det varit behandlat, då det har en lite svårtolkad yta nu, efter alla år under skiva...

Det är flammigt grått, matt, ej heltäckande, och färgen försvinner en hel del vid våttorkning. Är det en såpskurning som blivit fruktansvärt dammig, eller är det en linoljemålning som bara har pigmentet (det grå) kvar efter alla år?

Funderingar, erfarenheter? Såpskurning är ju rimligast att anta, men den grå färgen förvillar mig. Spånskivan över hade inga spår av grått, så det kommer inte från den.

Möjligtvis kan det ha legat ett annat golv före det att skivan och korkoplasten lades, som i sin tur lämnat dessa spår på bräderna? En linoleummatta kanske?

För övrigt måste jag säga att det här verkar vara ett trevligt forum för en byggnadsvårdsnörd som jag, som har ungefär tusen projekt för huset just nu!

Rester efter linoleummatta tror jag inte, de hade nog oftast svart eller mörkt brun undersida - åtminstone har de jag vänt på haft detta.
Tror inte heller att det är linoljefärg som pulvriserats, den är nog lite för seg för det. Om det varit målat är det väl rimligast att tänka sig att det är slitet på sina ställen och mest välbevarat intill väggarna - det får du kolla!
Om du får golvet hyfsat rent med en skurning, tror jag det är bara smuts. Vart det sedan kommit från vete fåglarna....
Jaha, det blev många tror och nog - säker är jag INTE!

Posta en bild så blir det enklare. En bild säger mer än...

Det hänger lite på golvet. Är det ojämna brädor eller med lite väl stora glipor etc. Dvs man har inte brytt sig jättemycket om utseendet. I så fall har det förmodligen varit bara ett undergolv. Vi har också ett hus kring därifrån någon gång, och våra golv är ganska olika i olika rum. I vårt vardagsrum som idag består av två fd rum (tidigare ägare har öppnat upp) är det två helt olika golv. Där tror åtminstone vi att det ena golvet skulle nog vara framme, fina brädor, lika breda. Det andra golvet är långt ifrån lika fint, där tror vi att det legat linoleum över en gång i tiden.

Ja, en bild hade varit bra! Dock strular den fototekniska utrustningen för tillfället, och det är nog dessutom svårt att fånga det hela på bild på ett bra sätt - skall försöka ändå så fort kameran hämtat sig.

karin_h: Ja, jag trodde också på smuts först, men det kändes så inarbetat i träet, det låg liksom inte bara på ytan.

AstaS: våra golv är också väldigt olika. I kökskammaren och den intilliggande salen ligger två golv varav åtminstone det ena absolut är original, och menat att synas. Köksgolvet har smalare bräder, men de få jag ser hittills ligger relativt tätt och de verkar vara jämnbreda.

Dock är det tydligt att golvet varit framme iaf någon gång, eftersom golvlisten går hela vägen ner till brädgolvet. De som lade in spån och korkoplast har alltså lagt dessa framför golvlisten och inte brytt sig om att byta den.
Listen är helt rak, utan krusiduller, och dryga decimetern hög. Nu vitmålad, men ser ut att ha varit gulbrun i original. Vet ej om den är ursprunglig eller kommit in på 30-40-talet.
Jag vill ha det till att en ursprunlig golvlist borde haft profilering.

(Värt att notera i sammanhanget är att fundamentet för vedspisen är uppmurat uppe på spånskivan! Vedspisen själv är en Bolinder 55:a, troligen insatt på 60- eller 70-talet, men då begagnad, tror att den är från 40-talet (svart emalj).)


I lilla kammaren hittade jag spår av ett riktigt gammalt golv, drygt 20 centimeter brett, som det tyvärr bara är några bräder kvar av, men som antagligen tagits med från den tidigare mangårdsbyggnaden.

Asta, är dina golv maskinsågade?

Tror också att den ursprungliga listen var prorfilerad på något sätt. Jag skulle ändå tro att där du har smala brädor (kanske med många kvistar?) har det varit linoleummatta på från början. Sedan har det ju varit inne i omgångar att plocka fram även sådana golv. Här i vårt hus var alla trägolven framme när vi flyttade in.

Gillar spekulationer och blir kanhända lite träig för endel men...
...som AstaS säger, smala golv, med tiljor ned på kanske 5cm är/var avsedda som undergolv för linoleum/korkmatta. Något många inte tänker på är att korkmattan funnits tillgängligt på marknaden från slutet på 1800-talet... Så vid sekelskiftet byggdes det många kåkar med mattan som 1:a golv. Mitt hus är från ca 1887-1902 (troligvis 1899 om jag utgår från den daterade kakelugnen). Något jag kan spåra på mina golv (inte smala tiljor, ca 15cm) är att det någon gång under tidens gång lagts in korkmattor i köket (tips runt 1925 daterat efter en tidigare renoveringsomgång jag daterat efter ett upptag av golv i "salen"). Här kan jag se spikhålen efter var man lagt mattan på golvet, 1:a renoveringen av befintliga golvet gjordes nämligen lite "ovårdat" med kilbit mot vedspisfundamentet (man lade även ned gjutjärnsavloppsrör nån gång men är inte alls på det klara om det gjordes samtidigt, troligen inte låter så tidigt). Att detta inte är ursprungligt har jag konstaterat eftersom byggherren även bebodde huset, och var respektabel snickare (ok, vet skomakarversen). Han var död vid 1925 och huset beboddes då av änkan som huset förövrigt är döpt efter.

Någon gång kanske så sent som på 1990-talet har golvet tagits fram igen, mattan farit all världens väg, och tiljorna är nu betsade, troligtvis har dessa varit betsade tidigare då jag har spillbitar på ovanvåningen som lappats med övrigt golv. (kanhända från hallen där nytt golv lagts, samt riktats upp någon gång kring 1995-1996). Dessa är betsade i en bärnstensliknande färg. Kanske en gammal bets som inte underhållits, flammigheten bör då innebära att gångstråken blir gråare?

Gråhet i golv kan man även få vid lutning av golv, kan hända även flammighet. kanske är det kalkskurat??? Kan för lite om kalkning men skulle det kunna tänkas att man även kalkade innan matta lades in, en matta som inte behöver vara limmad?

Det jag vill komma fram till är även något om listerna. Under årens lopp då ändringar gjorts har så mycket som möjligt återanvänts. Det gällde även när huset byggdes, därför finns väldigt enkla lister (svårdaterade men troligen cirka 1800) som kan hört till en backstuga som funnits i närheten, härliga rokokolister (har ingen aning om varför och varifrån dessa kommer), typiska sena 1800-talslister så väl som funkislister... Ett urval finns med ungefärligt utseende på bild.

Anders_Roslagen skrev:

Gillar spekulationer och blir kanhända lite träig för endel men...
...som AstaS säger, smala golv, med tiljor ned på kanske 5cm är/var avsedda som undergolv för linoleum/korkmatta. Något många inte tänker på är att korkmattan funnits tillgängligt på marknaden från slutet på 1800-talet...

Så smala golvbrädor trodde jag faktiskt inte ens att det fanns. Det smalaste jag sett är 4" som i det här huset lagts in ca 1950 då man grävde källare och gjöt platta under delar av huset.

Jag vet inte hur många gånger jag varit hemma hos folk som köpt äldre lägenheter där innehavarna berömt det rustika golvet som helt uppenbart aldrig varit tänkt för åsyn. Lika uppenbart är att man aldrig varit lika noggrann med att torka de golven utan lagt in dem ändå.

Just det, skulle ju kommentera dina listprofiler också. Den andra från vänster är väldigt lik profilen i ett par tre av våra rum, och de har suttit där sen 1870. Troligen var de nya då, för de sitter i det som kallades salen förr. Den längst till höger är vanligt förekommande i huset både som golvlist och fönsterfoder.

Skall se om jag har någon bild från denna flygelbyggnad till en större gård strax utanför norrtälje (som jag var spekulant på) med dessa smala tiljor och mycket kvistiga golv, framtagna för ett som du säger rustikt utseende...

Ja, tror att de 2 första lister varit vanliga under lång tid. Särskilt på landsbygd. Skulle kanske kunna dra mig till att säga att första listen är lite äldre snitt... Det är även den jag kör vidare på enkel och snor inte uppmärksamhet. Den sista går faktiskt att få tag på, jag har låtit hyvla upp sådana men även hittat på en såg inte allt för långt ifrån mig. Den är den jag kör vidare på vid avsaknad av befintliga lister...

Jo gården ligger på landet, så det stämmer nog.

Där det saknas lister lär vi också köra med den sista, eller snarlikt, dvs. kopia av den vi har redan.