Det är ju inte helt felaktigt vad jag anförde i mitt inlägg
... byggförvaltningen kan på begäran kalla parterna till ett samrådssamtal och är den som skall inkalla parterna när det bedöms som lämpligt och då det finns frvillighet mellan parterna i ett sådant möte.
Det var bra att E&E uppmärksammade och påpekade. Tack för det.
Anders
... det borde emellertid ha formulerats på ett annat sätt.Anders L skrev:
... byggförvaltningen kan på begäran kalla parterna till ett samrådssamtal och är den som skall inkalla parterna när det bedöms som lämpligt och då det finns frvillighet mellan parterna i ett sådant möte.
Det var bra att E&E uppmärksammade och påpekade. Tack för det.
Anders
Trots allt svårt att hålla sig borta... 
Problemet är dock att kommunen redan avgjort ärendet och skiljt det ifrån sig.
Att kommunen skall kommunicera med parterna före beslut råder det ju naturligtvis ingen tvekan om.
Problemet är dock att kommunen redan avgjort ärendet och skiljt det ifrån sig.
Att kommunen skall kommunicera med parterna före beslut råder det ju naturligtvis ingen tvekan om.
Det var väl något i lomman som pockade på, kan man tro.
Nix, min vän, inte generellt. Beslutets motivering, inte bygglovet i sig, kan göras öppet för information och samtal med parterna, speciellt om en av parterna står i begrepp att överklaga. Beslutets motivering skall ge vägledning till vad som eventuellt skall kunna överklagas.
Anders
Nix, min vän, inte generellt. Beslutets motivering, inte bygglovet i sig, kan göras öppet för information och samtal med parterna, speciellt om en av parterna står i begrepp att överklaga. Beslutets motivering skall ge vägledning till vad som eventuellt skall kunna överklagas.
Anders
Besluten skall vara så välmotiverade att en person med svenska som modersmål, normala språkkunskaper och sedvanlig allmänbildning skall kunna läsa beslutet. Om denne i samband med sitt ställningstagande inför ett ev. överklagande inte förstår vad beslutet har för konsekvenser skall det inte vara beslutsinstansen som skall förklarar sitt beslut (ev. på begäran av motparten) utan det blir då en sak för ett ombud. Att besluten sedan många gånger inte är så välmotiverade är en annan sak men det förändrar inte utgångspunkten.
Det kan inte nog betonas hur betydelsefull beslutsmotiveringen är. Jag vill mena att det är nyckeln till medborgarinflytande och rättssäkerhet. Om en lovsökande eller någon annan hörd part i ärendet inte får som han eller hon vill ska BN ange skälen till beslutet (20 § FL). Bestämmelsen har stor betydelse från rättssäkerhetssynpunkt. Genom att motivering ges får en enskild som berörs av beslutet en möjlighet att kontrollera vilka överväganden som gjorts och att dessa är lagligen grundade. Annars är risken stor att beslutet överklagas.
På grund av att motivering har saknats har överprövande myndigheter överhopats av överklagningar, som t.ex. vad länsstyrelsen uttalat i det senast aktuella fallet med sjöbodarna i Mellerud. När skälen inte övertygar ger beslutsmotiveringen vägledning för vilken argumentation som är av betydelse i en eller annan fråga vid ett överklagande (relevans). Har en myndighet inte alls motiverat ska det motiveras så snart någon som är part begär det.
Myndigheter ska använda ett begripligt språk och ge den enskilde råd och hjälp för att han eller hon ska kunna ta tillvara sina rättigheter. Om beslutet får överklagas ska en skriftlig upplysning följa med om hur man överklagar det. Den upplysningen brukar kallas besvärshänvisning. Någon som vill överklaga ett beslut ska, utöver besvärshänvisningen, kunna få vägledning, muntliga råd och upplysningar av myndigheten om hur man överklagar. Beslutet vinner laga kraft mot varje berörd part först när det inte längre kan överklagas av parten.
När vi talar om språket är det viktigt att den som utfärdar beslut alltid använder lagens termer för att visa vad man menar. Om så behövs kan man tillägga något som på enkel svenska förklarar uttrycket, men detta förklarande får aldrig ersätta lagens terminologi i ett beslut. Det finns en händelse som blivit en anekdot i språksammanhangen. I Huddinge kommun tillät stadsbyggnadschefen inte att man använde ordet "föreläggande" när man med stöd av 8 kap. 20 § PBL krävde in kompletterande handlingar i lovärenden. Ansökningar som inte kompletterats kunde därför inte avvisas med stöd av samma paragraf. Länsstyrelsen upphävde nämndens beslut om avvisande eftersom nämnden uttryckligen aldrig gett något "föreläggande" (Göran Wahlberg, Byggnadsnämndens lovhantering s.71).
Anders
Källor: PBL, FL, Didón, Magnusson, Wahlberg, m.fl.
På grund av att motivering har saknats har överprövande myndigheter överhopats av överklagningar, som t.ex. vad länsstyrelsen uttalat i det senast aktuella fallet med sjöbodarna i Mellerud. När skälen inte övertygar ger beslutsmotiveringen vägledning för vilken argumentation som är av betydelse i en eller annan fråga vid ett överklagande (relevans). Har en myndighet inte alls motiverat ska det motiveras så snart någon som är part begär det.
Myndigheter ska använda ett begripligt språk och ge den enskilde råd och hjälp för att han eller hon ska kunna ta tillvara sina rättigheter. Om beslutet får överklagas ska en skriftlig upplysning följa med om hur man överklagar det. Den upplysningen brukar kallas besvärshänvisning. Någon som vill överklaga ett beslut ska, utöver besvärshänvisningen, kunna få vägledning, muntliga råd och upplysningar av myndigheten om hur man överklagar. Beslutet vinner laga kraft mot varje berörd part först när det inte längre kan överklagas av parten.
När vi talar om språket är det viktigt att den som utfärdar beslut alltid använder lagens termer för att visa vad man menar. Om så behövs kan man tillägga något som på enkel svenska förklarar uttrycket, men detta förklarande får aldrig ersätta lagens terminologi i ett beslut. Det finns en händelse som blivit en anekdot i språksammanhangen. I Huddinge kommun tillät stadsbyggnadschefen inte att man använde ordet "föreläggande" när man med stöd av 8 kap. 20 § PBL krävde in kompletterande handlingar i lovärenden. Ansökningar som inte kompletterats kunde därför inte avvisas med stöd av samma paragraf. Länsstyrelsen upphävde nämndens beslut om avvisande eftersom nämnden uttryckligen aldrig gett något "föreläggande" (Göran Wahlberg, Byggnadsnämndens lovhantering s.71).
Anders
Källor: PBL, FL, Didón, Magnusson, Wahlberg, m.fl.
Håller helt och hållet med dig Anders L; motiveringen skall läggas i beslutet och inte ske vid underhandskontakter efteråt, som du först angav.
Det jag avsåg med efterhandskontakter med samrådssamtal, som förslag till maam och osäkerhetskänslan, var att diskutera innehållet i beslutsmotiveringen in i minsta detalj öppet och respektfullt sakligt med alla parter närvarande. Aktivt och konstruktivt.
Anders
Anders
Besluten skall vara fullständiga och klara; det framhåller du också i andra trådar. Där är vi överens.
Vad som skiljer oss åt är att du förespråkar efterhandskontakter mellan beslutsmyndigheten och sakägare (eller som du skriver "alla parter"). Förutom svårigheten att få alla sakägare på plats, vad garanterar t. ex. att beslutsmyndigheten inte "råkar" lämna en sakägare råd och tips till annan sakägares nackdel?
Visserligen inte samma sak men något som bör tas i beaktande när man diskuterar hur motiveringarna skall lämnas, är förbudet mot domstolens ledamöter att yppa vad som förevarit vid rättens överläggningarna inför sitt ställningstagande. Därför har man i dessa sammanhang som part att vända sig och stödja sig på den motivering som finns i rättens avgörande.
Kan ha fel; men tror att du är ganska ensam om att ha uppfattningen att beslutsmyndighetens motiveringar skall diskuteras och förtydligas av denne vid senare möten, särskilt under överklagandetiden. Naturligtvis kan viss vägledning lämnas för gamla beslut där tiden gjort dem svårtolkade men det är inte det du förespråkar.
Det är dock bra att du har ett inlägg i debatten. Alla förslag är viktiga för ett levande samhällsliv även de mindre genomtänkta.
Vad som skiljer oss åt är att du förespråkar efterhandskontakter mellan beslutsmyndigheten och sakägare (eller som du skriver "alla parter"). Förutom svårigheten att få alla sakägare på plats, vad garanterar t. ex. att beslutsmyndigheten inte "råkar" lämna en sakägare råd och tips till annan sakägares nackdel?
Visserligen inte samma sak men något som bör tas i beaktande när man diskuterar hur motiveringarna skall lämnas, är förbudet mot domstolens ledamöter att yppa vad som förevarit vid rättens överläggningarna inför sitt ställningstagande. Därför har man i dessa sammanhang som part att vända sig och stödja sig på den motivering som finns i rättens avgörande.
Kan ha fel; men tror att du är ganska ensam om att ha uppfattningen att beslutsmyndighetens motiveringar skall diskuteras och förtydligas av denne vid senare möten, särskilt under överklagandetiden. Naturligtvis kan viss vägledning lämnas för gamla beslut där tiden gjort dem svårtolkade men det är inte det du förespråkar.
Det är dock bra att du har ett inlägg i debatten. Alla förslag är viktiga för ett levande samhällsliv även de mindre genomtänkta.
Den gordiska knuten är beslutfattarens kunskap och opartiska förhållningssätt. Besluten skall vara sakliga och välmotiverade. Det är vi helt överens om.
Det har höjts röster som frågar vad och vem skall denna efterhandskontakt gagna. Parterna kan ha ett uttalat behov att få beslutens saklighet förklarad på ett för dem begripligt sätt. Det är inte uteslutet att den som berörs av ett beslut kan begära omprövning av beslutet med syfte att myndigheten ska motivera sina beslut tydligare. Jag blir djupt bedrövad när jag tar del av ärenden där grannrelationen havererar beroende på parts avsikt, prövning och utgång med beslut i en eller annan riktning och hur känslosvallen blir uttryckta av den ena eller den andra parten. Jag vill tro, lika starkt som jag tror på medborgarinflytandets innehåll, att vägen ur osäkerhet och upplevelser av till synes orimligt myndighetsutövande är att söka efter kunskap och underordnad information kring fakta.
Jag tror också att tiden redan har kommit för ett aktivare och mer meningsfullt informationsutbyte mellan enskilda och myndigheter. Jag ser medborgarens möjligheter att begära samrådssamtal, eller informationssamtal, kring redan fattade beslut som konstruktiva och utvecklingsbara. Detta för att mildra eller till och med motverka konflikter genom kunskapsöverförande och för att vi som människor ska kunna leva väl tillsammans i vårt samhälle med ett respektfullt förhållande till varandra även om åsikterna kan gå i sär.
Anders
Det har höjts röster som frågar vad och vem skall denna efterhandskontakt gagna. Parterna kan ha ett uttalat behov att få beslutens saklighet förklarad på ett för dem begripligt sätt. Det är inte uteslutet att den som berörs av ett beslut kan begära omprövning av beslutet med syfte att myndigheten ska motivera sina beslut tydligare. Jag blir djupt bedrövad när jag tar del av ärenden där grannrelationen havererar beroende på parts avsikt, prövning och utgång med beslut i en eller annan riktning och hur känslosvallen blir uttryckta av den ena eller den andra parten. Jag vill tro, lika starkt som jag tror på medborgarinflytandets innehåll, att vägen ur osäkerhet och upplevelser av till synes orimligt myndighetsutövande är att söka efter kunskap och underordnad information kring fakta.
Jag tror också att tiden redan har kommit för ett aktivare och mer meningsfullt informationsutbyte mellan enskilda och myndigheter. Jag ser medborgarens möjligheter att begära samrådssamtal, eller informationssamtal, kring redan fattade beslut som konstruktiva och utvecklingsbara. Detta för att mildra eller till och med motverka konflikter genom kunskapsöverförande och för att vi som människor ska kunna leva väl tillsammans i vårt samhälle med ett respektfullt förhållande till varandra även om åsikterna kan gå i sär.
Anders
Problemet är dock att det finns en intressekonflikt som inte försvinner bara för att beslutsmyndigheten ger samma motivering än så många gånger. Sedan kan följande kommenteras;
Som skrivits tidigare skall beslutens saklighet och motivering finnas med redan från början på ett begripligt sätt. Om part sedan trots detta inte förstår eller för den delen - vill förstå - vad som skrivs är det närmast en uppgift för ett ombud som skall tillvarata partens intressen, att förklara innebörden och bedriva terapisamtal och inte myndigheter som bekostas av allmänna medel.Anders L skrev:
Skall omprövning av beslut ske enbart för att besluten skall bli tydligare??? Nä, de skall vara tydliga från början och om så inte är fallet och det återkommer i ett antal fall är det tillsynsmyndighetens uppgift att komma tillrätta med problemet, vilket du föredömligt har informerat om i en annan tråd.Anders L skrev:
Som jag har skrivit tidigare, när det finns intressemotsättningar går det inte att uppnå ett Shangri-La, genom att om än hålla tusen samrådssamtal med en part. Det enda denne vill är ju att beslutet får en annan utgång och det är väl inte det du menar att samrådssamtalen skall utmynna i??Anders L skrev:
Eftersom två grannar har haft synpunkter på den planerade byggnationen så är det naturligtvis ingen "positiv rättskraft" för dem om deras inte synpunkter har uppfyllts till fullo. De(och även andra som kan anses berörda) kan således överklaga bygglovet och vid ett överklagande skall byggnadnämnden se om de skall ompröva beslutet innan de skickar det vidare till länsstyrelsen. Du kan inte generalisera på det sättet, varken du eller jag vet om det vid ett ev. överklagande kommer fram nya uppgifter som föranleder en omprövning av beslutet.Familjen_Bygg skrev:
Och som tidigare sagts så kan ju alltid alla som anses berörda överklaga bygglovet, kommunerna skickar ju inte(som du säkert vet) alla beslut(och redogörelser för hur man överklagar) med delgivningskvitto till samtliga berörda, och således vinner aldrig ett bygglov laga kraft.
Gynnande beslut kan inte ändras av beslutsmyndigheten om det inte finns särskilda skäl. Exempelvis om du får beslut om ersättning från Försäkringskassan kan de inte dra in ersättningen hur som helst. Lika är det med bygglov, har du fått bygglov kan inte kommunen hur som helst ändra bygglovet.
Men självklart, precis som du skriver, kan prövningsinstansen ändra beslutet. Däremot är utrymmet mycket litet för beslutsmyndigheten att ompröva ett beslut till någon enskilds nackdel.
Men självklart, precis som du skriver, kan prövningsinstansen ändra beslutet. Däremot är utrymmet mycket litet för beslutsmyndigheten att ompröva ett beslut till någon enskilds nackdel.