Inget bygglov trots tidigare godkänd avvikelse

Hej,
En märklig sak har inträffat för oss. Vi har sedan 1988 en carport med ett godkänt bygglov där en "mindre avvikelse" som avser placering av carport på prickmark godkändes. I deras eget underlag för beslutet angavs att den prickade marken är den enda plats som går att använda för uppställning av bilar. Arean som ligger på prickmark är ca 33 kvm.
Vi ansökte nyligen om att få ersätta carporten med ett helt planenligt utformat garage på exakt samma plats, vilket tjänstemännen avrådde nämnden från och det blev också ett nej som beslut. Till saken här att garagets yta på den prickade marken skulle minska från ca 33 kvm till ca 24 kvm. Den nya byggnaden ska ha identisk funktion som den gamla men den innebär alltså en mindre avvikelse i absoluta tal räknat.
I beslutet hänvisas till den prickade marken, för nära till tomtgräns och att åtgärden är olämplig utan närmare skriftlig precisering. Vi har nu överklagat beslutet om att inte få ersätta byggnaden med en annan (helt planenlig) byggnad. Vi hänvisar till 8 kap 11 § 2b där PBL säger att en avvikelse som godkänts vid tidigare bygglovsprövning enligt denna lag inte ska prövas på nytt. Avvikelsen är alltså placeringen.
Jag har bara funnit några få rättsfall från Kammarrätten där de också sagt att tidigare godkända avvikelser inte kräver "en samlad bedömning" om ingen ny avvikelse tillförs.
Har någon av er alla varit med om något liknande?
Det skulle i så fall vara oerhört intressant att få ta del av det.

Jag har drabbats av korrupt byggnadsnämd som prickat mark samt fungerat som mellanhand åt rent kriminella intressen länsstyrelsen agerar inte ..
I ert fall verkar det som man har något långsiktigt intresse som gör att man kan vilja slippa en ordinarie byggnad.
En vägbreddning?
Många korrupta komuner har börjat bygga borätter på villatomter och tjänar mutpengar på det utan att polis och åklagare gör vitten!

Paragrafen du hittat är ju iofs. intressant. man jag tror (fast är absolut ingen expert) att den skall tolkas som att det handlar om att man vill göra bygglovspliktiga ändringar på ett existerande hus. Jag misstänker att man tolkar din ansökan som rivning av en carport och nybyggnad av garage. Om du kan få planerna till att vara en ombyggnad så borde PBL paragrafen gälla.

Jag har förstått det som att man ofta kan få dispans mot regler om prickad mark just för enklare byggnader eller byggnadsdelar. Ex. kan en entretrappa få gå på prickad mark, har hört att just carport kan få byggas på prickad mark.

Jag tror att prickad mark kan finnas av flera skäl. Dels vill kommunen ofta ha ett område runt gatan fritt (hos oss är det 6m), syftet är framförallt att man vill ha möjlighet att ex. bredda gatan, eller bygga andra idag okända kommunikationsmedel (tänk svävarbana, eller teleporteringsbana). Dels prickar man ibland områden där man av stilskäl vill ha husen placerade (eller snarare ickeplacerade) på ett visst sätt på tomterna. Ibland kan det finnas väldigt konkreta planeer på användningen av prickmarken, ex. redan planerad nedgrävning av en avloppstunnel.

Då väger man den enskildes intresse av att få bygga något mot samhällets intresse av att bevara marken obebyggd. Om fastighetsägaren inte kan ordna en bilplats på sin tomt annat än genom bygge på prickmark, så smäller det högt mot ett difust samhällsintresse av att kanske ev. bygga något om 200 år på prickmarken. men kommunen har då lättare att acceptera ett bygge som blir rimligt att lösa in den dag ett mer konkret samhällsintresse vill ha tillgång till prickmarken, dvs garage har svårare att få bygglov än en carport, framförallt om det redan finns en placering av bilen (dvs. en bef. carport).

Kommer uppförandet av garaget att innebära att några nu ej bebyggda ytor blir bebyggda?

I mitt eget ärende har man fokuserat på att jag vill ta några nya kvadratmetrar i anspråk, och det faktum att planstridigheterna minskar på flera sätt är av mindre intresse
Som jag fattat det blir det då en "tillkommande planstridighet" och således ska en sammanlagd bedömning göras av gamla + tillkommande avvikelser.

I mitt fall har jag (bland mycket annat) argumenterat i stil med:
Förre ägaren fick bygglov. Nu vill jag väsentligt minska planstridigheten. Hur kan då bedömningen av den sammanlagda avvikelsen nu anses större? Vad har ändrats? Varför ska jag behandlas på ett annat sätt än den förre ägaren?

En annan sak man möjligen kan överväga är ett resonemang om vad det allmänna eller eventuella andra sakägare erhåller för nytta i ett avslag, och jämföra det med hur stor "onytta" du drar. Googla "proportionalitetsprincip pbl" och se om du tycker att du kan hitta på något bra Utan motvalls grannar så tyckte jag att jag kunde addera det argumentet till arsenalen, det hjälper i alla fall till att formalisera tanken "men det finns ju ingen som behöver bli ledsen om jag får bygga om".

Vad säger de om du vill sätta väggar på befintlig carport, nej antar jag?

mvh / Henrik

I vårt fall tillkommer yta som bebyggs. Den ligger bakom prickad yta men inom byggrätten. I överklagagandet till länstyrelsen har vi pekat på avsaknaden av värdering av den enskildes intrsse vs det allmänna,dvs proportionalitetsprincipen. De har själva föreslagit att vi ska ansöka om få sätta upp väggar och port istället för att bygga nytt, vilket innebär att de hellre ser att den större avvikelsen består verkar det som.
Detta är på landet och det finns definitivt inga grannar som påverkas.
Tjänstemännen hävdade också att åtgärden var olämplig och pekade (muntligen) på påverkan på trafiksituationen. Vi frågade då den lokala polismyndigheten om de kunde avge ett yttrande vilket de har gjort. Resultatet blev att är en "viss siktminskning som enkelt kan åtgärdas".
Allt pekar på en okunnighet om lagstiftningen i ett sådant här otypiskt fall. Ska bli intreesant att se juristernas värdeing i länstyrelsen.