Byggnadsarea och altaner ?? Kommunen, PBL, SS 21054:2009

Hej!

Har ett hus byggt 1989 där man istället för att fylla mot grunden byggde en träaltan på ~60 kvm. Altanen beviljades i EFTERHAND bygglov som ett alternativ till uppfyllnad mot grunden.
Vi köpte huset senare så vi vet inte riktgt de exakta turerna kring detta men det finns ett bygglov.

Nu vill vi bygga ut huset med 40 kvm men handläggaren på kommunen hävdar att altanen skall räknas in i byggnadsarean och då överskrider vi 200 kvm byggyta vilket gör att vi inte kan få bygglov för utbyggnaden.

Höjden på altanen är 1.2 - 1.5 över marken och både horisontella och vertikala ytor på altanen har bräder med 0,5 cm mellanrum. Utrymmet under altanen används inte. Altanen ansluter till ytterdörren och en balkongdörr 1,5m över marken.

Enligt standarden SS 21054:2009 skall inte altaner räknas in i byggnadsarean.

[FONT=sans-serif]Nyheten i standarden från 2009 är att altaner som inte är underbyggd ska inte räknas in i byggnadsarean (BYA), framgår på sid 11 i standarden. Underbyggnad är ett utrymme som är mätvärt. Utrymmet är mätvärt om måttet är 1,9 meter framgår på sid 8 i standarden. [/FONT]

Enligt handläggaren skall altaner högre 0,6 m över marken räknas in i byggarean. Var kommer denna siffra från? Plan och bygglagen verkar inte innehålla denna siffra (???).
Har Sollentuna kommunen själv hittat på detta? Enligt den svenska standarden [FONT=Arial] SS 21054:2009 skall inte altaner räknas in i byggnadsarean.[/FONT]

Notera att ärendet inte gäller bygglov på altanen utan knäckfrågan är om altanen skall inräknas i byggnadsarean.

Varifrån kommer siffran 0,6m? Kommer den från en tidigare standard? Har kommunen själv hittat på denna höjd? Finns det någon referens i lagstiftningen till denna höjd?

Blir saken bättre ur vår synvinkel om vi väntar in den nya PBL 2011?

Vad gör vi nu?? (och att riva hela eller delar av altanen vill vi helst undvika).

Tack på förhand för alla förslag.
Mvh
/ Ulf
[FONT=sans-serif][/FONT]

Ett sätt att pröva saken är att rakt upp och ner begära bygglov för utbyggnad och sedan "inkassera" nämndens sannolika nej. Då får ni åtminstone hänvisning till ett lagrum och chans att överklaga, för att bevisa hur nämnden saknat rättslig grund för sitt beslut.

Er andra möjlighet är att begära rivningslov för altanen, och separat bygglov för utbygget. När handläggaren beviljat denna ansökan skickar ni in ny ansökan; denna gång om utbyggnad av huset. Om nämnden beviljar också denna ansökan utan prut finns det faktiskt inget som hindrar att ni helt enkelt struntar i att utnyttja altanens rivningslov. Ni låter den helt enkelt stå kvar.

Men handläggaren kan förstås vara så begåvad, att bygglovet bara beviljas på villkor att altanrivningen verkligen verkställs. Då kan ni ändå välja att slutföra utbyggnaden utan att verkställa rivningen. I samband med slutbesiktning sänder ni in en ritning med altanen kvar. Också nu finns två möjligheter, som slumpen bjuder: Handläggaren reagerar över avvikelsen eller han/hon reagerar inte.

Med lite otur reagerar handläggaren. Också i detta fall kan saken prövas i högre instans, men nu med den skillnaden att altanen tillsammans med utbyggnaden redan är levande faktum, och att det blir byggnadsnämndens sak att driva saken rättsligt. Ni vänder alltså på bevisbördan.