Krypgrunden, eller torpargrunden som den också kallas, är den grundkonstruktion som kan ge husägaren problem. En del forskare ser den till och med som direkt olämplig. Fukt i kryputrymmet är den stora faran.

Konstruktionen

En krypgrund bygger på att en ventilerad luftficka skapas mellan markytan och bjälklaget. Oftast består den av yttermurar som står på en betongsula. Grundtypen kan utföras på de flesta typer av undergrunder.

Som grundläggningsmetod är torpargrunden lätt för självbyggaren att utföra och dessutom är den relativt sett billig. Används prefabricerade element är det också en fördel med krypgrunden eftersom det då går snabbt att montera huset. Det är också med anledning av det som metoden fortfarande används i viss utsträckning.

Förhindra att fuktproblem uppstår

Det är den fuktiga miljön i kryputrymmet som orsakar problem. Fukt kan tränga upp ifrån marken eller komma in med luften utifrån.

– Markfukten är oftast inte det stora problemet här, det är luften utifrån som ställer till det, säger Gudni Johannesson, professor i byggteknik vid KTH i Stockholm. Man tror felaktigt att om man bara sörjer för god ventilation så undviker man fuktproblem. I själva verket är det tvärtom så att ventilationen bidrar till att föra in den fuktiga uteluften.

Lars-Erik Harderup, teknisk doktor på fuktcentrum vid Lunds tekniska högskola, håller med.
– På sommaren blir utrymmet under huset kallare än utomhusluften och därmed fuktigare, säger han. Har man då en uteluftsventilerad krypgrund och ett träbjälklag riskerar man att få fuktskador.
För att undvika fukt kan man koppla in en avfuktare i krypgrunden.
– Då är det viktigt att man samtidigt stänger alla ventiler, så att inte anfuktaren dessutom behöver ta hand om luften som kommer in utifrån, säger Lars-Erik Harderup.

På lång sikt är det naturligtvis inte hållbart att vara beroende av en dyr och kostnadskrävande maskin. Kan man undvika krypgrund är det bra. Har man redan ett hus med krypgrund och står i begrepp att bygga till, rekommenderar Lars-Erik Harderup att bygga till med platta på mark.
– Då är det också viktigt att täppa till ventilerna på den sidan av krypgrunden som vetter mot den nya grunden, säger han.

Förr var krypgrunden en vanlig typ av grundläggning och kallades då torpargrund. Vanligen byggde man ett hus med en skorstensstock, som gick igenom bjälklaget och stod stadigt på marken. När man eldade i spisen blev skorstensstocken varm, ända ner, och bidrog till att torka upp eventuell fukt under huset.

Om man idag ändå väljer att bygga med krypgrund finns det några saker att tänka på så att träbjälklaget inte ansätts av röta och mögel.

Dränera

Det första man måste se till är att marken är bra dränerad.
– Det är oerhört svårt att rätta till dräneringen i efterhand, därför är det viktigt att den blir ordentligt gjord från början, säger Lars-Erik Harderup.
Om yttermurarna står på ogenomsläpplig mark måste dräneringen runt huset förses med genomstick till marken under kryputrymmet. Marken ska vara jämn och luta svagt mot yttermurarna så att inga vattensamlingar kan uppstå. Ovanytan av marken bör täckas med ett lager av ca 10 cm kapillärbrytande grus. Det här lagret ska stå i förbindelse med den yttre dräneringen av huset.

Plastfolie

För att förhindra fukt från marken att förångas och påverka träbjälklaget ska en beständig plastfolie, minst 0,2 mm tjock, läggas ut på hela marken i kryputrymmet. Den ska överlappas ca 30 cm i skarvarna och avslutas ca 30 cm från ytterväggarna. Det är lämpligt att lägga stenar på plastfolien så att den ligger kvar. Eftersom marken lutar svagt mot yttermurarna kan man punktera plasten i lågpunkterna så att eventuell kondens kan rinna ner i marken.

Ventilera

Om man inte har en avfuktare i kryputrymmet ska det ventileras genom att man sätter ventiler i grundmurarna. Ventilerna bör ha en sammanlagd yta av en tvåtusendel av ytan i kryputrymmet och förses med insektsnät.

Isolera

Ytterligare sätt att undvika fukt i kryputrymmet är att isolera marken och ytterväggarna. På vintern läcker inte värmen från ovanliggande utrymmen vilket gör att man får en lägre relativ fukthalt i kryputrymmet. Isoleringen av marken gör också att man får en lägre temperatur i marken och minskar avdunstningen därifrån.

Inspektera

En gång per år, helst på sommaren, bör man inspektera kryputrymmet så att allt står rätt till. I ytterväggen eller bjälklaget ska det därför finnas en inspektionslucka.