Vi håller på att flytta från Malmö till Stockholm.
Huset i Malmö är väl närmast att beteckna som "drömkåken". Mäklaren hävdade det var "90% klart, bara lite lister och så" men när man klev in i hallen och såg upp i bjälklaget och rakt ned i källaren så insåg man att det var något mer att göra.
Men vi blev kära i huset. Och hur svårt/jobbigt kunde det bli...
Efter tre och ett halvt år så började vi se slutet på det hela med alla renoveringar.
Vi har slått ut och satt upp väggar, byggt om alla trappor i huset, och naturligtvis alla ytskikt och satt in vattenburet system och nytt kök mm. Rubbet alltså , förutom badrumet uppe som var helkaklat och gjort 2003.
Nu har vi köpt nytt hus i Spånga och precis flyttat in. Och i den svängen blev det klart med nya köparna. Som naturligtvis ville besiktiga huset. Och de tar dit en duktig kille som bland annat är utbildad av BKR. Som hittar att de som byggt huset inte satt i några klämringar när de byggde... Och då var vi inte överrens längre.
Så nu står vi här med två hus att betala på plus ett badrum som behöver fixas i en stad vi inte längre bor i.
Har strulat med att få till en vettig hantverkar i flera veckor, men konjunkturen är fortfarande bra i Skåne och de är inte blyga för att ta betalt. Fick ett förslag igår på 100.000 + moms för bara arbetet. Badrumet är på 12 kvadrat och det mesta är utrivet efter en insats i helgen av mig och mina två bröder...
Så jag får återkomma, just nu känner jag mig irriterad och rånad...