Redax blogg

Därför har vi utskjutande takfot

Publicerad av Marlen Eskilsson 2012-10-16 16:49
I tråden Varför hatar dagens arkitekter utskjutande takfot har vi diskuterat för- och nackdelar med utskjutande takfot.

Själv hade jag uppfattningen att det bara är trams att en utskjutande takfot skyddar fasaden mer än högst upp. Det hade nämligen en arkitekt sagt till mig för kanske 10 år sedan, så det trodde jag fullt och fast på.

Många andra menade att den visst skyddar fasaden, väldigt mycket. Man menar också att de bland arkitekter så populära platta taken därför är förkastliga.

Med det massiva motstånd jag mötte blev jag misstänksam och bestämde mig därför idag att leta reda på en riktig expert. Ringde till Folke Björk, professor i byggnadsteknik vid KTH. Han är en riktig expert på takkonstruktioner.

Namn:  takfot_blogg1.jpg
Visningar: 2903
Storlek:  21.7 KB

Det visade sig att jag har levt i en villfarelse i tio år, i alla fall delvis.

Konstruktionen med utskjutande takfot är nämligen bara aktuell vid branta tak. Det branta taket skyddar den enligt Folke Björk på två sätt:

1. Den hindrar vatten från att rinna ner i träfasadens luftspalt, åtkomlig från toppen.
2. Den hindrar snö från att yra in i vindsutrymmet eftersom du med en takfot kan bygga ett sk. snölås.

Takfotens skydd har alltså inte med skydd av själva träet på utsidan att göra. Den är endast relevant vid branta tak.

Platta tak är något annat, de har en kompakt konstruktion utan vindsutrymme. Ett platt tak kan konstrueras på flera sätt, många av dem hållbara. Den enda nackdelen med ett (nästan) platt tak kontra ett med brant lutning är att det kräver något mer underhåll. Fasadens hållbarhet blir inte sämre med en ett platt tak.

Jag frågade Folke Björk om han kände till några studier som visade på olika storlekar på takfoten kontra fasadens hållbarhet, men han det gjorde han inte. Han utgår från att en normalstor takfot på ca 30 cm är fullt tillräcklig för att skydda fasaden på ett brant tak.

Av detta har jag lärt mig:

1. Takfot behövs för att skydda fasaden på branta tak, i alla fall på trähus.
2. Det räcker att takfoten är ca 30 cm, större takfot skyddar inte bättre.

Läs gärna tråden Varför hatar dagens arkitekter utskjutande takfot
Visar 27 kommentarer
  1. Matss avatar
    Det finns en sak till som talar för lite djupare takfötter och det är att en djupare takfot skyddar överkant på fönster och övre fönsterfoder bättre.
  2. KnockOnWoods avatar
    Intressant vinkling
    på taklutningen.

    Vad är "branta" tak?
    Mer än 27° taklutning, 38° eller 45°?

    Huset som illustrerar artikeln har mycket passande en takvinkel på ca 60°.

    Men om man nu skulle försöka tänka själv en smula, och inte bara acceptera vad en professor (som erkänner att han bara gissar) säger:

    a)
    Varför skulle ett utskjutande takskägg vara av mindre värde om taket har 27° lutning än om den var 45°?

    b)
    Om man inte har ventilerad takfot, utan s.k. klimatvind, är det då dumt med stort takutsprång?
    För då kan ju inte snön yra in.

    c)
    De allra flesta hus med ventilerad träpanel har nog inte "ventilationsspalten" öppen upptill.
    Definitivt inte om man har stående panel.
    Så hur skulle det kunna regna in där?

    Avslutningsvis: Varför byggs vissa hus utan takutsprång?
    Svar: Passar den minimalistiska stilen man eftersträvar och ger samtidigt lite lägre byggkostnad.


    PS
    Glömde en sak: Tyrolervillorna i Alperna har oftast stora takutsprång och ganska flacka tak.
  3. Mikael_Ls avatar
    Jag inser inte heller varför takets lutning ska inverka på nyttan med takfot av hygglig storlek.

    Jag skulle t.o.m vilja gå så långt att jag påstår att det skulle vara bättre om bygglagstiftningen anpassades så ännu bredare takfötter blev tillåtna.
    Jag tänker nu på regeln som säger att takfot upp till 0,5m inte räknas in i byggarean.
    Skulle vi tillåta och bygga med bredare takfötter så fick vi både friskare hus och mindre energiförbrukning här i Sverige, generellt sett.
  4. Marlen Eskilssons avatar
    Som jag förstod det var det vindsutrymmet som skapas vid branta tak som med takfoten kunde skyddas från att snö ska yra in och fukta ner vinden.
  5. Marlen Eskilssons avatar
    Men det är väldigt bra frågor ni ställer. Får nog ta det här en vända till med några experter så att vi får klarhet i det. I alla fall jag undrar hur det egentligen hänger ihop.
  6. vectrexs avatar
    Ytterligare en sak i sammanhanget är att ett rejält takutsprång minskar energiåtgång eftersom solinstrålningen minskar under den varma årstiden -> minskat kylbehov (rätt oviktigt i vår del av världen). Men framförallt minskar det värmeutstrålningen från främst fönster under den kalla årstiden. Detta har även viktiga implikationer för de moderna lågenergifönstren då de kan riskera att imma/frosta på, på utsidan.

    Jämför hur ofta du behöver skrapa rutorna på bilen om den står helt under bar himmel jämfört med om den står under en carport. Detta har helt å hållet att görra med IR-utstrålningen mot rymden som sänker temperaturen på rutan under dagg/frost-punkten. Detta hindras nästan helt med ett tak över.
  7. 13th Marines avatar
    vectrex: Har inte det att göra med daggen?
    IR-utstrålningen lär ju ske oavsett om du har ett tak eller inte...
  8. KnockOnWoods avatar
    13th Marine
    Dagg på vintern?

    Nej, men carporttaket strålar ner värme tillbaka, och värmer på så sätt bilrutorna.



    Fast trots att jag har cirka halvmeters takutsprång får jag imma/rimfrost på utsidan av fönstren.
    Men bara ett dussin gånger om året
  9. vectrexs avatar
    Dagg är inget annat än fukt som fälls ut ur luften när det träffar ytor som är kallare än luftens daggpunkt. Att ytorna är kallare beror som sagt på värmeutstrålningen. Frost är samma sak, fast när det är under nollan!

    Rent fysikaliskt kan jag inte exakt förklara varför det fungerar med ett tak över, men det gör det. Moln fungerar lite på samma sätt, det blir inte lika dagg/frost om det är ett kompakt molntäcke som om det är klart.

    KnockOnWood: Taket måste alltså skärma av mot himlen, annars fungerar det inte.
  10. KnockOnWoods avatar
    vectrex, tak har för vana att skärma av mot himlen


    Ett vackert exempel på fenomenet och lite diskussion om det hittar du här. Läs och njut:

    http://www.theclimatescam.se/2012/10...ig-hostmorgon/
  11. 13th Marines avatar
    Okej, jag hade fått för mig att dagg "faller" men så är tydligen inte fallet utan dagg kondenserar på kalla ytor.
    Anledningen till att du får dagg/frost på bilen under bar himmel är att Värmestålningen från bilen inte kan studsa tillbaka, ställ den under en carport (eller moln =)) så kommer värmen studsa tillbaka, samtidigt som carporten i sig avger värmestrålning mot bilen. Så ja, vi hade väl alla rätt =)
  12. Mikael_Ls avatar
    vectrex skrev
    Ytterligare en sak i sammanhanget är att ett rejält takutsprång minskar energiåtgång eftersom solinstrålningen minskar under den varma årstiden -> minskat kylbehov (rätt oviktigt i vår del av världen).
    "Rätt oviktigt i vår del av världen" kan jag väl inte hålla med om. Nog finns det väl en hel del installerad kyleffekt i Sverige också?
  13. Eva as avatar
    Visst skyddar takfot
    -altandörren kan stå lite öppen även när det regnar.
    -ingen snö vid väggen
    -kläder kan hänga på vädring
    -mer plats på vindsvåningen
    -plats för ventilation och luftcirkulation av takisolering
    är det så att det är lättare att rita utan takfot i CAE-programmen?
  14. vectrexs avatar
    KnockOnWood skrev
    vectrex, tak har för vana att skärma av mot himlen

    /
    Ja, men jag tänkte främst på det du skrev om att du fick frost på dina fönster. Det är inte alls säkert att överhänget skärmar av mot hela himlavalvet, det beror på hur långt upp det är till överhänget från fönstret och hur stort överhäng det är.

    Jag har sett på ett hus här i närheten (min dotters dagis, nybyggt) att det blir frost på fönstrena vissa vintermorgnar. Frosten är dock enbart i den nedre tredjedelen och detta tror jag beror på att den övre delen av fönstret blir mer effektivt avskärmad av överhänget än den undre biten.

    Och Mikael, angående det där med installerad kyleffekt så har du naturligtvis rätt. Dock så tror jag att den främst gäller för större kontorsbyggnader och liknande och där är ju oftast överhänget av underordnad betydelse. Jag sitter t.ex. i "läppstiftet" i göteborg just nu. Ett 24-våningars hus där i princip hela fasaden är av glas, här lär det krävas betydande kylning då solen ligger på.
  15. KnockOnWoods avatar
    Vectrex, hur stor del av fönstret som immar igen beror nog också på hur omgivningarna ser ut.
    Dvs hur mycket träd och omgivande byggnader som "skymmer" himlen.

    Jag bor nog extremt öppet, inga höga träd och hus på nära håll, så himlen är öppen för återstrålning över hela ytan.
    Jag skall kika lite noggrannare nästa gång det blir en kall, klar natt om det är någon skillnad på över- och underkant av fönstren.
  16. Marlen Eskilssons avatar
    Om den stora vinsten är att takfoten kyler huset så borde den på samma sätt öka uppvärmningsbehovet
  17. Mikael_Ls avatar
    Marlen Eskilsson skrev
    Om den stora vinsten är att takfoten kyler huset så borde den på samma sätt öka uppvärmningsbehovet
    Om det är årstidsbunden kylning resp uppvärmning (vilket torde vara den största delen) så stämmer det inte.
    På sommarhalvåret står solen högt på himlavalvet och en takfot som är tillräckligt bred skärmar av.
    Men på vinterhalvåret står solen lågt och all tillgänglig värme får fritt tillträde till huset. Så det är liksom lite win-win över det.


    vectrex skrev
    Och Mikael, angående det där med installerad kyleffekt så har du naturligtvis rätt. Dock så tror jag att den främst gäller för större kontorsbyggnader och liknande och där är ju oftast överhänget av underordnad betydelse.
    Ja, visst är det så. Och jag håller med så långt som att det inte är lika viktigt här i Norden än längre söderut i Europa (och andra världsdelar).
  18. vectrexs avatar
    Marlen Eskilsson skrev
    Om den stora vinsten är att takfoten kyler huset så borde den på samma sätt öka uppvärmningsbehovet
    Faktum är ju att takfoten faktiskt både hjälper till att kyla huset när solinstrålningen behövs minst (solen står högt, troligare varmare ute) och den hjälper till att minska värmeutstrålningen från fönstren när det är riktigt kallt ute. Alltså är den bara bra ur energisynpunkt!
  19. Marlen Eskilssons avatar
    Nu måste du skoja vectrex. Menar du att takfoten pressar tillbaka värmen som försvunnit ut? Och solens strålar som är så viktiga att fånga upp värmen ifrån, hur kommer de in i huset när den jättestora takfoten skymmer?
  20. vectrexs avatar
    Nej, jag skojar verkligen inte, men naturligtvis pratar jag i generella termer. Hur mycket och hur bra de här principerna fungerar beror på massa parameterar såsom omkringliggande miljö, glasets karakteristik osv. MEN grundprincipen är så som jag beskrivit det. Att en takfot hjälper till stort att begränsa frostbildning på moderna lågenergifönster är en absolut sanning och många konstruktörer tar idag hänsyn till detta eftersom det har blivit ett reellt problem på en del platser. Accepterar du detta är det kanske inte så svårt att förstå att värmeförlusten blir lägre om utsidan på fönstret är varmare? Hur stor skillnad det gör i praktiken (eller ens teorin) vet jag inte och det är kanske så litet att det är försumbart.

    Och det där med solens strålar beskriv ju Mikael så fint, men jag kan säga det igen. När man behöver värmestrålningen från solen (främst vinter) så står solen relativt lågt. När solen står lågt så skyddar normalt inte taksprånget. När du behöver solinstrålningen som minst (främst sommartid) så står solen relativt högt på himlen och då är det större chans att taksprånget ger skugga. Allra bäst ur enbart detta hänsyn är naturligtvis markiser eller liknande som man kan fälla ut när man behöver begränsa solinstrålningen och fälla in när man vill ha in energin.
  21. Jim the ones avatar
    Jim the one 2012-10-20 12:03
    För att
    Kan inte begripa varför man inte vill ha en utskjutande takfot.
    Det är ju gräsligt fult utan.
    Oavsett nytta eller inte så är det snyggt, och det är väldigt lätt att sätta tex spottar som fasadbelysning däri.
  22. KnockOnWoods avatar
    Ja, och var skulle man annars ha utehögtalarna och infravärmarna
  23. Backafalls avatar
    Platta tak
    I texten skrivs: "enda (nästan) nackdelen med platta tak är att de kräver lite mer underhåll" viket inte stämmer. Den stora nackdelen med platta tak är att risken för läckage är mycket större och att de inte är anpassade för vårt klimat.
  24. gästs avatar
    Bra erfarenhet av rejält taksprång men varför finns bara granpanel att få idag?
    Jag har stuga byggd 1867-1868 med rejäla taksprång. Det är ett 1 1/2plans hus men lågt eftersom takhöjden var bedrövligt låg på den tiden. Jag tror att det kan vara originalpanel, och är det inte det så har den knapppast bytts sedan trettiotalet i varje fall. Det är sällan fasaden blir blöt vid regn. Panelen är gjord av furu som brukligt förr, det torde också bidra till bättre beständighet, varför är det så svårt att få tag på idag?
    Erik Zdansky
  25. Mikael_Ls avatar
    Vad jag har hört så är gran bättre att välja som virke till fasadpanel.
    Jag kommer dock inte ihåg skälen nu längre. :-(
  26. arkTeckos avatar
    Erik, det finns väl furupanel att få tag på idag, men den är avsedd för inomhusbruk. Som jag förstått det är gran att föredra för utomhusbruk, lite googling ger det här citatet från Beijer: "Till ytterpaneler bör gran användas därför att gran (splinten) tar upp vatten långsammare än furu (splinten) och ger därmed en mer beständig fasad."
  27. femitolvs avatar
    Jag skulle vara glad om Folke Björk kunde styrka sina påståenden med referenser som t.ex. vetenskapliga rapporter, mm. Jag hävdar med flera andra att ett större taköverhäng klart skyddar fasaden. I Tyskland verkar det inte finnas något som helst tvivel att så är fallet, se t.ex. doktorsavhandlingen "Untersuchung abbaubestimmender Faktoren zur Vorhersage der Gebrauchsdauer feuchtebeanspruchter Holzbauteile, Christian Brischke, Hamburg 2007" eller särtrycket "60 Grad, gut überdacht, Harald Ludwig, Praxis & Technik Deutsche BlockhausAkademie". Särtrycket introducerar 60 Grad regeln, där fasaden är bra skyddad om linjen som går från väggens nederkant och touchar takfotens yttersta kant bildar en vinkel mindre eller lika med 60 grader. Detta betyder omräknat att fasaden är "helt torr" om regnets vinkel mit vertikalplanet är mindre än 30 grader. Rekommendationerna om tillräcklig takfot omnämns som en av de viktigaste åtgärderna för sk. konstruktivt träskydd och detta ingår därför i t.ex de tyska normerna DIN 68800 och DIN 1052.

    Jag har svårt att tro att det regnar annorlunda i Danmark (försök i doktorsavhandlingen genomfördes i Danmark) och Tyskland än i Sverige. Därför skulle jag som sagt vara tacksam för vetenskapliga motargument från Folke Björk.

    När det gäller takfotens inverkan på värmeförlusten måste jag tyvärr argumentara utan referenser. Rymdens strålning under kalla nätter gör att fasadtempratureren (eller temperaturen på fönstrets utsida) ibland blir lägre än själva lufttempraturen kring huset. Detta gör att t.ex. väl isolerade fönster får kondens på utsidan eftersom den fuktiga luften kondenserar mot den kallare fönsterytan. Samma fenomen gynnar också algpåväxt på fasaden eftersom kondenseringen kalla klara nätter håller fasaden fuktig (ofta ett problem på nordfasader). Ett stort takutspång hjälper på samma sätt som en persienn, den skärmar av strålningen mot rymden och höjer således tempraturen på fasadens yta.

    Tänker själv bygga med takfot på 1,5 meter...