Solvärme - ny eller beprövad teknik?

Solfångare och solcellspaneler har blivit en allt vanligare syn runt om i Sverige. Enligt Energimyndigheten finns omkring 45 000 solenergianläggningar i bruk varav merparten sitter på villatak. När det gäller villor dominerar de plana solfångarna, men mest ökar försäljningen för så kallade vakuumrörsolfångare. De senare är något dyrare per kvadratmeter men har ett jämnare och generellt högre värmeutbyte per år.

Solfångarna fungerar som komplement till det befintliga värmesystemet och kopplas till en varmvattenberedare eller ackumulatortank i huset. Solvärmen kan antingen användas för husets varmvattenförbrukning eller för såväl varmvatten som uppvärmning, så kallat kombisystem.

För villaägaren kan det finnas flera skäl att investera i solvärme. Tekniken är bekväm och kräver knappt något underhåll. Energin är förnybar och ger inga miljöutsläpp. Dessutom är energin gratis när investeringen väl är betald.

Men den ekonomiska aspekten innebär också en tröskel: investeringskostnaden för solvärme är hög jämfört med andra värmelösningar för villan.

Solfångare, Aquasol

– Återbetalningstiden för ett solvärmepaket kan uppgå till 10-12 år. Detta kan jämföras med till exempel en luft-luftvärmepump som ofta betalar sig inom några få år. Å andra sidan vet vi att solfångare kan vara i drift uppemot 25 år, en livslängd som man inte kan räkna med att luftvärmepumpen uppnår, säger Arne Andersson på Energimyndigheten.

Enligt Arne Andersson finns det idag ett stort intresse för att satsa på solenergi. Men samtidigt råder en tveksamhet inför långsiktiga investeringar, särskilt om man är osäker på hur länge man ska bo kvar i sitt hus. Ett annat problem är ”bristen på kompetenta installatörer”.

– En del leverantörer har en förteckning över lämpliga installatörer. Men mitt råd är att alltid begära referenser, det är det bästa sättet för konsumenten att välja rätt.

Trots dessa trösklar finns det mycket som talar för solvärme. Teknikutvecklingen har effektiviserat solfångarna så att de ger ett högre värmeutbyte idag än för tio år sedan.

Arne Andersson

– Om man räknar på värmeutbytet har det inte skett någon prisökning på solfångare sedan år 2000. Man får lika mycket kilowattimmar för pengarna nu som då, vilket förstås är bra i relation till de senaste årens energiprisökningar.

Mot bakgrund av energipriserna kan husägarna också förvänta sig att marknaden för solvärme växer, något som banar väg för ökad konkurrens och lägre priser på sikt.

På värmemarknaden finns det idag flera aktörer som valt att integrera solenergi med befintliga system. Ett exempel är värmepumpstillverkare som erbjuder solfångare i kombination med berg-, jord- och sjövärmepumpar. Fördelen med en sådan lösning är, enligt tillverkarna, att solfångaren kan avlasta värmepumpen eller hjälpa till att återladda borrhålet.

– Min uppfattning är att denna lösning är bäst ifall värmepumpen i huset är underdimensionerad. Solfångaren kan i detta fall minska förbrukningen från en kompletterande elpatron. När det gäller borrhålet kan solfångaren göra nytta om berggrunden är massiv och återladdningen går långsamt, säger Arne Andersson.

Solfångare fungerar annars bra som komplement till en oljepanna eller biobränsleanläggning. För underhållskrävande anläggningar som vedpannor eller vattenmantlade kakelugnar spar solfångarna både bränsle och arbetstid. Därtill minskar utsläppen från skorstenen.

Med elpriserna i åtanke kan solvärme även vara ekonomiskt gångbart för eluppvärmda hus, framhåller Arne Andersson. En förutsättning är att varmvattenberedaren är förberedd för inkoppling av solfångare, en så kallad solslinga.

– Om man ändå ska byta varmvattenberedare i huset är det smart att välja en ny beredare med solslinga. Då har man valmöjligheten att investera i solfångare när det passar plånboken.

Idag är det möjligt att ersätta ett traditionellt yttertak med färdiga moduler av solfångare. Enligt Arne Andersson fungerar denna lösning bäst för radhusbebyggelse och bostadsrättsföreningar där solenergin kan utnyttjas i ett närvärmesystem. Av kostnadsskäl är det lämpligast att installera solfångarmodulerna i samband med en takrenovering eller nybyggnation. För ett fristående enfamiljshus däremot är investeringen svår att motivera.

Takpannor av glas, SolTech Energy

– Anläggningen blir i det här fallet överdimensionerad och det går knappast att tillvarata all den värme som produceras, åtminstone under sommarhalvåret då produktionen är som högst.

Vid sidan av den beprövade tekniken börjar nya typer av solvärmelösningar tränga in på marknaden. Ett exempel är koncentrerande solfångare som med hjälp av reflektorer samlar ljuset och effektiviserar värmeproduktionen. Ett annat exempel är ett tacktäckningssystem där solvärmen fångas in bakom takpannor av glas.
Med tanke på att denna teknik är under utveckling råder Arne Andersson småhusägare att avvakta och invänta tillförlitliga testresultat.
– För den enskilde småhusägaren är det privatekonomiskt vanskligt att satsa på nya oprövade lösningar. Det är främst en angelägenhet för kommersiella aktörer som har råd att våga testa tekniken.

Fakta/Solfångarsystem
Plana solfångare och vakuumrörsolfångare med u-rör eller heat-pipe dominerar utbudet. Följande användningsområden är vanligast:
1. Varmvattensystem som värmer tappvarmvattnet. Denna utgörs av en varmvattenberedare med solfångare som inte kräver så stor solfångaarea, omkring 4-6 m². Cirkapris: 30 000-40 000 kr.
2. Kombisystem där solvärmen täcker en del av tappvarmvattenbehovet och en del av huset värmebehov. Systemet utgörs av solfångare med ackumulatortank. Solfångararean dimensioneras efter ackumulatorvolymen, 10-12 m² solfångare och en 500 – 750 liters ackumulatortank är vanligt. Cirkapris: 60 000-75 000 kr.

Förutsättningar
Solfångarna placeras på lutande tak, 20-60 grader, i söderläge eller sydväst-sydost. Platser med många soltimmar (Gotland, Öland, kustområden) ger lite mer utbyte än inre Norrland. Solfångarna levererar, beroende på förhållanden, 300-700 kWh/m² och år.

Räkneexempel
En solvärmeanläggning som ersätter ca 2 500 kWh/år av tappvarmvattenproduktionen ger en besparing på ca 3 300 kr/år vid en energikostnad på 1,30 kr/kWh (mars 2009).

Fakta/Solcellspaneler
Solceller är ännu så länge ett dyrt sätt att producera el för den som redan har inkoppling till elnätet. Bäst passar systemet för hus som befinner sig utanför elnätet eller där det känns för dyrt att koppla in el, till exempel i sommarstugor. Utvecklingen av så kallade tunnfilmssolceller kan minska priserna väsentligt.
Produktionen hos en solcellspanel ligger på drygt 100 kWh el per kvadratmeter. Kostnaden för ett solcellspaket på 8 m² är cirka 50 000 kr.

Sök solvärmestöd!
Från och med januari 2009 kan alla som installerar en solvärmeanläggning ansöka om solvärmestöd. Stödet uppgår till maximalt 7 500 kronor per lägenhet i småhus/fritidshus. Anläggningen måste uppfylla vissa kvalitetskrav som föreskrivits hos Boverket. Läs mer på Boverkets hemsida, under länken ”Bidrag och andra stöd”.
Ansökan om solvärmestöd och bedömning sker hos länsstyrelsen där du bor.

• Boverket
• Energimyndigheten