Altan & uteplats (forum) Annonsera Arkitektritat & extern design (forum) Arkitektur Badrum Badrum (forum) Bastu (forum) Belysning (forum) Bilder Biobränsle (forum) Bloggar Bygga Bygglov (forum) Byggnadsvård (forum) Cookies Ekonomi & Juridik El (forum) El & Teknik Facebook Fasad (forum) Forum Fjärrvärme & gas (forum) Fritidshus (forum) Fråga experten, advokat Fråga experten, arkitekt Fråga experten, byggnadsingenjör Fråga experten, byggnadsvårdare Fråga experten, elingenjör Fråga experten, inredningsarkitekt Fråga experten, plattsättare Fråga experten, trädgårdsdesigner Fråga experten, vvs-konsult Färg, måla & tapetsera (forum) Fönster & dörrar (forum) Försäkringar (forum) Golv (forum) Grund & Mark Grund & markarbeten (forum) Hantverkare (forum) Hemma hos (forum) Hustillverkare (forum) Information & feedback (forum) Inredning (forum) Isolering (forum) Juridik (forum) Kontakta oss Kök (forum) Kök & Inredning Köpa & sälja hus (forum) Köpes & bytes (forum) Länkguiden Lösvirke & timmerhus (forum) Medlemmar Miljö & hälsa (forum) Möbelsnickeri (forum) Nyheter Nyhetsbrev Olja & el (forum) Om Byggahus.se Ordlista Planlösningar (forum) Pool (forum) Priser, kalkyler, fastighetsskatt m m. (forum) Rapportera fel Redax blogg Quiz Referenser hantverkare & entreprenörer (forum) Regler Renovera Småhus, garage, friggebod, m m. (forum) Socialt & projekt (forum) Solvärme & vindkraft (forum) Start Stenhus (forum) Säljes & skänkes (forum) Tak & vind (forum) Teknik (forum) Tillbyggnad (forum) Tipsa redaktionen Tomt & Trädgård Tomter (forum) Träd, buskar, häckar & gräsmattor (forum) Trädgård allmänt (forum) Trädgårdsmaskiner (forum) Tvättstuga (forum) Vatten & avlopp (forum) Ventilation (forum) Verktyg, maskiner & fordon (forum) Vitvaror (forum) Värme Värme allmänt (forum) Värmepumpar (forum) Växthus (forum) Wiki Övriga diskussioner (forum)

En översikt av energislagen

Uppdaterad 19 december 2008 09:30 · postad i Värme · taggad med El, Solvärme, Fjärrvärme, Pellets, Värmepump, Olja, Ved

De vanligaste energislagen som används till att värma huset är idag någon typ av värmepump, fjärrvärme, biobränsle såsom ved eller pellets, men det finns även de som fortfarande värmer huset med enbart el eller olja trots skyhöga kostnader. Solvärme blir mer och mer populärt. Här berättar vi om för- och nackdelarna med de olika energislagen.

En översikt av energislagen
Luft-vatten värmepump värmer huset.

El kan du använda som värmekälla antingen via en elpanna kopplad till ditt vattenburna eller luftburna system eller som direktverkande el som går direkt ut i radiatorer eller elslingor i golvet.

Enkelt
Lättskött
LÃ¥g installationskostnad vid direktverkande el

annons

Värmekostnader beroende av priset på el

 

Vid fjärrvärme produceras värmen centralt och transporteras ut till husägaren genom ledningar i marken. I huset finns en värmeväxlare som överför värmen från fjärrvärmecentralen till husets värmesystem. Uppvärmningen av huset fungerar sedan som om man hade använt en engen panna.

På ca 570 tätorter i Sverige finns tillgång till fjärrvärme. Fördelarna man uppnår med att använda en central pannanläggning på det här sättet är bl a att driften rationaliseras och att man kan ha en effektivare rökgasrening. Idag eldar fjärrvärmeverken nästan uteslutande med olika slags träbränslen och utnyttjar energi från avfall. Man tar även tillvara spillvärme från industrin. Vid spetslast som uppstår vid extrem kyla kan i sällsynta fall eldas med olja.

Leveranstryggheten är stor, liksom bekvämligheten. Man behöver inte ringa och beställa ny fjärrvärme, utan leveranserna bara flyter på. En nackdel med fjärrvärme som kan nämnas är att ledningarna kostar mycket, varför fjärrvärme bara blir lönsamt i tätbebyggda områden.

Miljövänligt
Bekvämt
Billigt
Relativt billigt och enkelt att byta energislag

Relativt hög installationskostnad
Alla har inte tillgång till det

Fjärrvärme är lämpligt när kommunen kan tillhandahålla det.

 

Den som använder olja som värmekälla har en panna kopplad till ett vatten- eller luftburet värmesystem. Det finns flera olika typer av oljepannor; ren oljepanna, kombipanna, allbränslepanna och oljekassett. Oljan är idag en dyr värmekälla. Förbränningen av olja gör att koldioxid byggs upp i atmosfären och vilket inte är bra för miljön.

Hög effekt på kort tid. Pannan kan kortvarigt överbelastas.

Dyrt i nuläget
Dåligt för miljön
Bränsleförrådet tar plats

 

Ved som värmekälla kommer i fråga för den som har tillgång till billig ved och är villig att lägga ner tid på hantering av veden. Veden kan användas som enda värmekälla då man har en panna kopplad till ett vattenburet värmesystem, eller som kompletterande värmekälla om man eldar i eldningskassett, braskamin eller kakelugn. På marknaden finns såväl renodlade vedpannor som kombinationspannor och allbränslepannor. Det krävs att den som ska elda har kunskap om och känsla för eldning för att det ska fungera väl. Saker man måste ta med i beräkningen vid vedeldning är transportkostnaderna det medför, att hantering av askan måste skötas på rätt sätt, att sotning måste utföras regelbundet samt att det medför en viss brandfara. Moderna vedpannor kräver dessutom att veden lagras i två år innan förbränning, för att inte ge tjära i pannan.

Billigt om du har tillgång till billig ved

Manuell eldningsmetod som kräver stor arbetsinsats
Höga transportkostnader
Hantering av askan
Sotning tillkommer
Kräver stort lagringsutrymme
Kraven på vedens kvalitet är stor

Ved är lämplig som värmekälla när man har tillgång till billig ved, stora lagringsutrymmen och är beredd att lägga ner mycket arbete på uppvärmning av huset.

 

Pellets förbränns antingen i en pelletsbrännare som monteras fast på den befintliga pannan eller i en pelletskamin. Det tillverkas av torrt träavfall som komprimeras till små runda tabletter med ca 1 cm i diameter. Med pellets sker eldningen automatiskt och det innebär därför en mindre arbetsbörda än ved, dock större än el. Pellets skräpar inte ner eftersom det kan lossas från transportbilen med en slang in till lagringsplatsen. Pellets kräver ungefär dubbelt så mycket lagringsutrymme som olja.

Billigare än el och olja
Sker automatiskt, därför mindre jobb jämfört med ved
Miljövänligare än olja

Bränsleförrådet tar plats
Ett visst arbete att fylla på förrådet och aska ur

Pellets är ett miljövänligt alternativ för den som idag eldar med olja eller el och vill få ner värmekostnaderna. Det är ett alternativ för vedeldaren som vill få mindre arbete, men kan tänka sig betala för bränslet (förutsatt att man idag har gratis ved).

 

En värmepump tar tillvara värmen i uteluft, ventilationsluft, berg, sjöar, grundvatten eller jord. Värmepumpen höjer temperaturen på denna värme - som ett omvänt kylskåp - och överför den sedan till husets värmesystem. Fördelarna är att den är ekonomisk i drift och miljövänlig då den tillvaratar gratis värme ur luft och mark med mera. Man sparar mer pengar ju mer el man förbrukar. Nackdelen är den stora investeringskostnaden, som ligger mellan 20 000 och 150 000 kr. En ordentlig lönsamhetskalkyl är nödvändig innan man bestämmer sig för värmepump.

LÃ¥g driftskostnad
Miljövänlig

Stor investeringskostnad

Om det är lämpligt att installera en värmepump måste studeras i varje enskilt fall.

De möjliga värmekällorna för värmepump är:

Uteluft. En typ av värmepump tar tillvara värmen som finns i luften utomhus. Med en uteluftvärmepump krävs nästan alltid tillsatsvärme, eftersom den stannar när utomhustemperaturen blir för låg.

Frånluft. Med en frånluftvärmepump tar man tillvara den energi som tidigare gått åt till att värma huset och nu är på väg ut. För att kunna använda denna pump måste huset ventileras med ett fläktsystem.

Jordvärme. Jordvärme kan hämtas antingen från ytjorden som värms upp av solen eller 50-200 meter ner i jorden där det blir fråga om bergvärme, med hjälp av en värmepump. Vid ytjordvärme gräver man ner 200-400 m slang på ungefär en meters djup. Avståndet mellan slangarna bör vara ca 1-1,5 meter. Man bör tänka på att placera aggregatets kompressor långt ifrån sovrum på grund av buller. För bergvärme gäller att man får högre temperatur ju djupare hål man borrar. Det är viktigt att borra tillräckligt djupt. Ytjord- och bergvärmepumpar är lämpade och lönande endast för hushåll med stor energiförbrukning, eftersom investeringskostnaden är så stor. Det kan vara stora hus eller mindre äldre hus med dålig isolering.

Sjövatten. Bygger du nära en sjö kan det bli aktuellt att hämta värme från sjövattnet, där solenergi lagras. En värmeupptagande slang läggs ner på sjöbotten med hjälp av tunga sänken. Man erhåller då ungefär samma värmeutbyte som med ytjordvärmeslangar. En nackdel är den algpåväxt som blir på slangen. Slangen måste då rengöras, vilket kan vara svårt. Liksom vid ytjordvärme, bör man här placera kompressorn långt ifrån sovrum på grund av buller.

Grundvatten. Det är också möjligt att ta tillvara värmen i grundvattnet. Man pumpar då upp vatten, tar tillvara värmen och pumpar ut vattnet igen. 

 

Ett solvärmesystem består av en solfångare varifrån värmen överförs till en ackumulator och vidare till husets värmesystem eller tappvattenkrets. Det finns i huvudsak två typer av solfångare att välja på; plana och koncentrerade. I Sverige används nästan bara den plana solfångaren. Det finns flera olika ackumulatorsystem att välja bland. Fördelen med solvärmesystemet är att energin blir helt kostnadsfri och är helt miljövänlig. Systemet måste dock alltid kombineras med annan uppvärmning, såsom pellets, ved eller el. Solenergi kan täcka ca 30% av totala energibehovet i ett hushåll.

Miljövänligt i drift

Hög installationskostnad

Solvärme kan vara lämpligt när du vill komplettera ett annat värmesystem med något. 

Marléne Eskilsson
marlene@byggahus.se
Visar 8 kommentarer

Att kraven på vedens kvalitet är stor med moderna pannor är väl inte sant?Snarare tvärtom.
Nu börjar tillverkarna dessutom satsa på Lamda styrning av vedpannorna.Då görs justeringen av luftspjäll helt automatiskt.

richard walsh  16 oktober 2008 11:30
anmäl  svara

Hej.
kan du sager hur mycket det koster att ta bort en olja tank Tack

Hej!

Jag betalade tretusen med kvitto och intyg för borttagning av en 5 kbm tank för ett år sen

Att veden när man använder moderna vedanläggningar måste lagras i 2 år innan förbränning stämmer väl inte!!??

Är det inte så att äldre vedpannor är känsligare om veden har ett för högt fuktinnehåll.

Tja , vatten brinner ju inte vad jag vet...
Ett färskt vedträ innehåller procentuellt mer vatten än vad en brandbil gör... Och tror inte det är en slump att brandkåren använder vatten för att släcka bränder...

Lämplig fukthalt vid eldning är ca 20-23%. Kapar man och klyver veden på vintern och låter veden ligga ute, skyddad för regn kommer veden vara lagom torr att lägga i vedboden till hösten. Har man däremot stora ekklampar tar det naturligtvis längre tid. Köp en billig fuktmätare på Claes olsson så vet du säkert.

Allt trä innehåller lika mycket energi, ca 4,5 kwh/kg, vid 20 % fukthalt. Tänk på att barrträd är "lättare" / kubikmeter än vad lövträ är när du köper ved.

Modern vedeldning är mycket enklare än det var förr. Då var det en konst att eld med ved. Spjäll hit och dit och lägga på i rätt tidd osv. Vid modern vedeldning eldar man mot ackumulatortank och inte mot huset vilket innebär att man aldrig behöver ändra något på pannan. När tankarnas temperatur sjunkit och det är dags att elda fyller man eldstaden och tänder. Det finns tillverkare (Värmebaronen)som förenklat ytterliggare med t.ex. gasoltändning. då kortas tiden avsevärt vid upptändning.

Den energi veden innehåller förs över till tankarna och tas därifrån av huset efter behov.

Alla kan dessutom idag ha tillgång till billig ved! Köp kapad kluven torr eldningsklar ved tippat på garageuppfarten så kostar det ca hälften av vad pellets eller värmepump kostar. Den arbetsinsats som beskrivs ovan som mycket tidskrävande är vintertid (under 0 gradigt) max 5 min arbetstid om dagen. Vår/höst 2ggr/vecka och sommartid kanske 1 gång i veckan.

Plats för lagring av ved behövs naturligtvis, men det rör sig inte om jätteytor. Räkna med att ersätta 10.000 kwh el går 6-7 m2 ved. Veden skall ligga skyddad från väta men med möjlighet för luft att ventilera och torka veden. Sista 2 veckorna före eldning har man veden i pannrummet.

Askan och de näringsämnen den innehåller som man en gång berövat naturen på återför man dit, se bara till att den är släckt. Dock ej trädgårdslandet.

Att man sedan har möjlighet i och med acktankarna kunna koppla till solfångare, vindkraft, värmepump olja eller pelletsbrännare och naturligtvis elpatron om man skulle få lust gör ju inte saken sämre...

Jag och min fru vill köpa ett hus som just nu värms av olja (äldre system). Systemet måste bytas och vi funderar på vad som är bäst. Fjärvärme kan gå men är dyrt (64 000). Värmepump, kanske luft/vatten kan vara ett alternativ, dock vet vi inte vad detta kostar? (vatten element).

Däremot har vi läst att om man tar bort en gammal oljepanna och värmer med exv fjärvärme, så kan mögel uppstå i källaren.

Gäller detta även för om vi installerar en pelletsbrännare? Vad kostar det att installera en sådan och vad kostar pellets att köpa in?

Holger Wästlund  22 juli 2009 20:48
anmäl  svara

Regeringen har inrättat ett investeringsstöd för solfångare som riktar sig till både privatpersoner, företag och offentliga myndigheter. Från och med 1 juli ska man kunna få 60 procent av investeringskostnaden finansierad av staten. Syftet är att öka andelen solenergi i Sverige och att skapa fler jobb och företag inom energiteknikområdet här på hemmaplan. Inspirationen till detta har hämtats från Tyskland där man fått en ordentlig fart på solcellsbranschen och skapat tusentals arbetstillfällen. Tyskland står i dagsläget för hälften av den solcellselektricitet som produceras i världen. Regeringens solcellsstöd blir förhoppningsvis en vitamininjektion för solenergibranschen i Sverige, och kommer också att bidra till att sänka systemkostnaderna framöver. Solenergi har en enorm potential, branschen växer med ca 40 procent per år och sysselsätter idag tiotusentals personer bara i Europa. Som vanligt finns det byråkrati som möter den som vill satsa på att ställa om sin energiförbrukning till förnyelsebar energi, t ex behöver man i många kommuner söka bygglov för att kunna installera en solfångare på taket på sitt hus. Det finns möjlighet för alla enskilda kommuner att på ett enkelt sätt möta och stimulera utvecklingen, genom att helt enkelt ta bort bygglov för solfångare på tak. En vinna-vinna lösning för såväl kommunen som för den enskilda. Källa: Linköpingsnytt.nu

Energislag: Passivhus

Plus: Inget externt uppvärmningsbehov. Jämn temperatur, ren luft och tysta hus. Inget behov av underhåll och teknisk hjälp då människor och apparater är värmekällan.

Minus: Större investeringskostnad som snabbt betalas tillbaks.

Långsiktigt inget minus alltså!

Kommentarstext

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • TillÃ¥tna HTML-taggar: <a> <br> <p>

Plain text

  • Inga HTML-taggar tillÃ¥tna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • TillÃ¥tna HTML-taggar: <p> <br>
Type the characters you see in this picture. (verify using audio)
Type the characters you see in the picture above; if you can't read them, submit the form and a new image will be generated. Not case sensitive.
annons

annons

annons

annons

Annons