Värme

Vedeldning - en hälsofara?

Hushåll med egen kamin eller vedpanna löpte mer än 70 procents ökad risk att bli dementa.

Hushåll med egen kamin eller vedpanna löpte mer än 70 procents ökad risk att bli dementa. Foto: KnockOnWood

Är utsläpp från vedeldning farligt för hälsan – eller överdrivs riskerna? Det är en fråga som debatterats under många år och som är mer komplex än vad medierapporteringen visar. Här reder vi ut vad forskare och branschexperter anser.

I mitten av juni 2018 publicerades en ny studie som visar att inandning av rök från vedeldning inte bara orsakar astma och risk för hjärtkärlsjukdom, det ger också ökad risk att drabbas av demens. Studien har gjorts av en forskargrupp vid Umeå universitet, i samarbete med SMHI i Norrköping. Forskarna har undersökt insjuknande i demenssjukdomar under en 15-årsperiod och jämfört det med halten av partiklar från trafik och vedeldning där personerna har bott. Underlaget är den så kallade Betula-studien, en långtidsstudie av demens bland 1800 Umeåbor.

Anna Oudin
Anna Oudin

Boende i områden med de högsta halterna av rök från vedeldning hade en 30-procentig ökning av risk att drabbas av demenssjukdomar. I hushåll med egen kamin eller vedpanna var ökningen ytterligare dubbelt så stor. De löpte mer än 70 procents ökad risk att bli dementa.

– Många tror att eftersom vedeldning är ”naturligt” är utsläppen ofarliga, men vi vet från tidigare studier att vedröken innehåller skadliga ämnen och har visats påverka exempelvis astma. Vi har tidigare haft svårt att utvärdera effekten på hälsan i befolkningen i stort eftersom vi saknat bra data över halter, men det har vi utvecklat nu, säger Anna Oudin, forskare på Enheten för yrkes- och miljömedicin, vid Umeå universitet.

Forskningsstudien ingår i Naturvårdsverkets forskningsprogram SCAC – Swedish Clean Air and Climate Research Program – som även i en tidigare rapport fastslagit att ”vedeldning och trafik” utgör de ”största hoten mot luften i städerna”. 

Umeå universitet
Umeå universitet. Foto: Mikael Lindmark/Wikipedia

I tidigare mätningar har  man uppskattat att omkring 1000 svenskar dör varje år av luftföroreningar från vedeldning. I den senaste studien är siffrorna mer precisa. Här har man räknat ut att 324 personer beräknas dö i förtid i Stockholm, Göteborg och Umeåregionen. Det är något fler än antalet som beräknas dö av luftföroreningar från trafiken. David Segersson, luftmiljöforskare på SMHI och en av forskarna bakom den nya studien, kommenterar siffrorna i SVT Nyheter:

– Det naturliga är ju att tänka att det är vägtrafiken som den stora orsaken till luftföroreningar och hälsoproblem i städer med mycket bilar. Men i den här studien ser vi att vedeldningens effekter kan vara jämförbara eller till och med något större än bilavgasernas effekter i större städer. I mindre orter med mer vedeldning men mindre biltrafik är det sannolikt vedeldningen som står för det större antalet förtida dödsfall.

Här har man räknat ut att 324 personer beräknas dö i förtid i Stockholm, Göteborg och Umeåregionen.

Forskningsrapporterna har uppmärksammats stort i medierna. Men de har också mötts av kritik. I synnerhet från bioenergibranschen som, av förklarliga skäl, försvarar användningen av biobränslen.

Kjell Andersson
Kjell Andersson

– Vi är förvisso inga epidemiologer och har inte kompetens nog att ifrågasätta de medicinska slutsatserna. Men studierna väcker ändå frågor kring hur man kan fastslå att det är just partiklar från vedeldning som orsakar en ökad dödlighet. Det är också svårt att få klarhet i hur mätningarna utförts och hur noggranna de egentligen är, säger Kjell Andersson, ordförande i Svensk Bioenergiförening (Svebio).

Kjell Andersson framhåller att faktorer som levnadsvanor och ärftliga sjukdomar också måste vägas in när man gör sådana här beräkningar. 

– Dessutom blir ju människor allt äldre, vilket också är en faktor att ta hänsyn till. 

Men den främsta invändningen från branschen är att all småskalig vedeldning framställs som hälsofarlig, oavsett vilken typ av utrustning man använder. Kjell Andersson hänvisar till en tidigare rapport från Boverket som pekar på denna skillnad: 

– Vad man tydligt ser i rapporten är att det är mycket stora skillnader i utsläpp mellan gamla pannor och nya, miljögodkända. Det har också kommit riktlinjer från EcoDesign. En modern panna kanske bara släpper ut ett par procent sot och partiklar jämfört med en gammal dålig. Så, om man ska åtgärda lokala luftvårdsproblem handlar det om att byta ut gammal utrustning mot ny. Dessutom se till att eldarna använder torr ved. 

Problemet med dåliga eldningsanläggningar är fortfarande stort. Enligt statistik från SCB uppfyller knappt varannan eldstad i Sverige de miljökrav som ställs i Boverkets nuvarande byggregler.

– Statliga styrmedel, i kombination med ökad rådgivning till vedeldare, kan vara ett sätt att öka utbytestakten, säger Kjell Andersson.

Ved med mögelpåväxt
Ved med mögelpåväxt. Foto: Medlemmen Nallis​​​​​

Diskussionen om vedeldningens nackdelar måste också vägas mot dess fördelar, anser han. Idag utgör biobränslen ungefär en tredjedel av all småhusuppvärmning och omfattar en energianvändning på omkring 10 terawattimmar (TWh). Det motsvarar den årliga produktionen i 2-3 kärnkraftverk.

– Om vi skulle avveckla småskalig vedeldning och till exempel ersätta den med värmepumpar skulle det uppstå en omfattande effektbrist under vinterhalvåret. Problemet riskerar att förvärras när vi ställer om energisystemet till mer förnybar och väderberoende energiproduktion.

Att vedeldning ger utsläpp av ohälsosamma partiklar är förvisso både forskarvärlden och bioenergibranschen överens om. I broschyren ”Elda rätt”, som tagits fram av av Naturvårdsverket, framgår att vedrök innehåller en mängd föroreningar, till exempel dioxiner och polycykliska aromatiska kolväten som är cancerframkallande. 

Ett gott råd på vägen är att försöka elda med sunt förnuft – med rätt teknik och rätt utrustning.

Men det finns också en undersökning från Chalmers (2003) som visar att alla partiklar i vedrök inte är farliga, utan i vissa fall tvärtom. Chalmersforskarna har i mätningar kunnat påvisa att vedrök innehåller metoxifenoler, som har liknande egenskaper som hälsosamma antioxidanter. De fenoliska ämnena finns i vedens lignin och förekommer i störst mängd i i lövved. ”Vid förbränningstemperaturer under 800ºC och särskilt vid pyrande förbränning utgör metoxifenolerna normalt en huvuddel av rökens organiska ämnen”, slås det fast i undersökningen. 
Göran Petersson, docent vid Kemisk Miljövetenskap på Chalmers, är en av författarna bakom rapporten. Han anser att det är vilseledande att jämföra rök från vedeldning med bilavgaser. 

– Dels släpps vedröken i regel ut på hög höjd och dels innehåller den en annan kemisk sammansättning än avgaser.
När det gäller klimatpåverkan från vedeldning är effekterna marginella, menar han. 

– Utsläpp av till exempel koldioxid är mindre skadliga än de naturliga utsläpp som sker när träden ruttnar i skogen. 

Frågan om vedeldningens miljöpåverkan och hälsofaror lär fortsätta studeras och debatteras. Och vi som är lekmän – och i många fall vedeldare – blir kanske inte så klokare av forskningsstudier som hävdar det ena eller det andra. Ett gott råd på vägen är att försöka elda med sunt förnuft – med rätt teknik och rätt utrustning.