En vedeldares bekännelser

Per Djäknegren och hans familj bor sedan 1995 på en gård utanför Trollhättan. På gården finns ett bostadshus och ett vinterbonat magasin, samt två mindre ouppvärmda byggnader. Den sammanlagda boytan är cirka 250 kvadratmeter.

– Vi har byggt om och renoverat väldigt mycket sedan vi flyttade in och det tog en hel del tid i anspråk. Det var först under åren 2005-2006 som vi gav oss i kast med att byta ut det gamla värmesystemet, berättar Per.

Per Djäknegren fastnade på bild när han höll på att riva skorstensstocken.

Boningshuset värmdes med vattenburen el via en kombipanna som också kunde eldas med olja. Så länge elen var billig fanns det inget ekonomiskt skäl att byta ut värmesystemet. Men när elpriserna började stiga i början av 2000-talet insåg Per att det behövdes ett tryggare och mer hållbart uppvärmningssätt för gården.

- Jag kunde snabbt konstatera att vi har mycket bra förutsättningar för vedeldning. Vi har goda möjligheter att skaffa ved i omnejden och har dessutom gott om yta för att hantera och förvara veden.

Per har själv dimensionerat sin värmeanläggning och gjort en noggrann projektering för att underlätta alla steg i bränslehanteringen. Utgångspunkten är att vedeldningen aldrig ska kännas betungande, förklarar han.

– Om man inte tänker sig för kan det lätt bli ett slitigt jobb, men med bara litet eftertanke så kan det bli en rätt så behaglig upplevelse.

Per tycker att arbetet med veden har någon slags märklig attraktionskraft.

– Det känns helt rätt att sätta till axeln lite och jobba med kroppen för en slipsnisse som jag, säger Per.

Veden klyvs. Foto: Per Djäknegren

Hela proceduren ska kunna skötas på ett smidigt sätt, alltifrån att skaffa veden till ta hand om askan. Under vintersäsongen ska det räcka med ett vedinlägg på kvällen, så att det inte inkräktar på Pers och hustruns ordinarie arbetstider.

– Och vedeldning är kul! Jag är jätteglad att jag tog steget från elslav till förnyelsebar energi, säger Per.

Per har investerat i en större vedpanna på 65 kilowatt, kombinerat med två ackumulatortankar på vardera 1500 liter. Värmeanläggningen är placerad i ett pannrum i magasinet och därifrån leds värmen via en kulvert och en slavtank in till boningshuset. Per har beräknat att den årliga vedförbrukningen motsvarar mellan 27 000 och 34 000 kilowattimmar.

– Jag hade först tänkt välja en något mindre panna, men det hade troligtvis medfört mer arbete med eldningen. Vi ville kunna ha eldningen genomförd på 4-5 timmar och då krävs en panna med högre effekt.

Här lagras veden innan den staplas för att köras in. Foto: Per Djäknegren

I bostaden distribueras värmen både via de ursprungliga vattenelementen och ett inbyggt golvvärmesystem. Den här lösningen kräver två olika temperaturnivåer och det har varit lite krångligt att ställa in, medger Per.

- Golvvärme är visserligen bekvämt, men idag hade jag nog skippat den installationen och nöjt mig med enbart radiatorerna.

Som komplement till vedeldningen har Per skaffat en pelletsbrännare som kan dockas till vedpannan. I pannrummet har han utrymme för två pallar ved och ett pelletsförråd.

– Tanken var att använda pellets som ett bekvämt komplement till vedeldningen. Men hittills har vi mest använt pelletsbrännaren för underhållsvärme under perioder då vi varit bortresta.

Per lagt mycket tid på att planera logistiken kring vedhanteringen. För transporterna använder han en välvårdad traktor, en Ferguson FE35 från 1957, som han köpte i början av 2000-talet. Han köper in blandved i 3-4 meters längder, främst från närboende skogsägare, och fraktar hem stockarna på en timmervagn som är kopplad till traktorn.

Med traktorn kör Per fram pallarna till rullbandet i pannrummet. Foto: Per Djäknegren

– Priset för en kubikmeter staplad ved brukar ligga kring 250-300 kronor. I början kunde jag också plocka en hel del ved från min vildvuxna trädgård, det räckte i åtminstone två år.

Per transporterar stockarna till vedboden som är byggd på kortsidan av maskinhallen och som rymmer cirka 45 kubikmeter. Där lastar han av dem med en timmerkran och matar in dem i en vedklipp som klyver veden i lämplig storlek. För att underlätta proceduren har Per dockat vedklippen till ett transportband som hjälper till att föra in vedklamparna i boden. Där får veden sedan torka under ett år, för att sedan lastas över på pallar med nätkorgar på sidorna.

– Jag och min fru brukar hjälpas åt med att fylla pallarna med ved tidigt under våren. Det är en stimulerande syssla och framför allt nyttig för hälsan, säger Per.

Pallarna med ved får torka ytterligare en säsong inne i vedlagret. Därifrån fraktar han pallarna till pannrummet med hjälp av en gaffellyft på traktorn. I pannrummet har han anlagt ett rullband på golvet, vilket gör det lättare att rulla in pallarna på plats.

– Såväl transportbandet som rullbanan spar en hel del kraft och gör hanteringen mer smidig. Det innebär att mycket av det manuella, tidsödande arbetet minskar.

Enkelt och smidigt har pallarna rullats fram till slutdestinationen: Vedpannan. Foto: Per Djäknegren

Investerings- och anläggningskostnaden för värmeanläggningen, inklusive kringutrustning, har varit ganska hög. Per har ”inte exakt koll på summan”, men har beräknat att värmesystemet i jämförelse med ett eluppvärmt system betalar sig inom sex-sju år.

– Drift- och underhållskostnaderna för vedeldning är så pass låga att investeringen lönar sig på sikt. Det går också att göra ordentliga besparingar genom att köpa begagnade maskiner för att hantera veden, till exempel traktor, pallyftare och kran.

När Per planerade sitt vedsystem hämtade han mycket råd och inspiration från olika forum på nätet, inte minst på Byggahus biobränsleforum. Samtidigt passade han på att dokumentera sitt projekt på en egen hemsida: http://vedeldning.rumtid.se/. Där kan du hitta mer detaljerad information och bilder kring hans värmeanläggning.

– Hemsidan är både för min egen skull och för andra som är intresserade av frågor kring vedhantering. Jag har fått många goda råd på vägen och hoppas att mina egna tips kan vara till hjälp för alla som planerar ett liknande projekt, säger Per.

Läs mer
Välj rätt vedpanna
Så får du tag på ved
Vedeldning en stimulerande syssla