Värme

Värmer gården med jordvärme

Rolf Boström ute vid sin gård.

Rolf Boström ute vid sin gård. Foto: Lars Bärtås

Rolf Boström värmer upp sin 1700-talsgård med en ny jordvärmepump. Den tidigare pumpen havererade i förtid. Men det har inte avskräckt Rolf som anser att jordvärme är det enda alternativet för att klara gårdens höga driftskostnader.

Rolf och Wivi Boström har hunnit vänja sig vid livet på landet. För tjugofem år sedan fick de kontakt med en man som ville sälja sin släktgård utanför Vellinge i Skåne. Den charmiga gården med anor från 1700-talet uppfyllde genast deras önskemål.  

- Vi hade bott i olika villor som vi renoverat och tröttnat på. Nu såg vi chansen att flytta till ett ställe där vi kunde utvecklas och där barnen kunde trivas.

Rolf karaktäriserar sig som ”månskensbonde”. Innan pensionen arbetade han som maskintekniker, medan hans fru arbetade som lärare. Hemma på gården hade de hästar och får som betade i hagen utanför boningshuset. Idag har de bara två hundar att ta hand om och de tre döttrarna är utflugna ur boet.

- Vi har renoverat invändigt och byggt till ena gaveln, så idag har vi åtta rum och en boyta på 300 kvadratmeter. Det räcker till och blir över.

Boningshuset är byggt i sten och lera och har nästan en halv meter tjocka väggar. De gamla fönstrena har bytts ut mot specialtillverkade träfönster som passar måtten och stilen på huset. Men trots ett hyfsat klimatskal krävs det mycket energi för att värma upp all bostadsyta.
- När vi flyttade in värmdes huset med en oljepanna. Under den kallaste månaden kunde det gå åt en kubikmeter olja, det blev ju ohållbart i längden.

Rolf Boström vid värmepumpen

Rolf Boström vid värmepumpen. Foto: Lars Bärtås

Oljepannan ersattes av en kombipanna, som kunde eldas med olja eller ved via en förugn. Som komplement ingick en elpatron. Rolf prioriterade vedeldningen och beställde timmer från en skogsägare som han kände.

- Det var hyfsat billigt med vedeldningen, men det var ett fasligt jobb och pannan var inte särskilt effektiv eller miljövänlig heller.

Kombipannan står kvar i pannrummet som reservvärmekälla. Alldeles intill står en jordvärmepump på 12 kilowatt som installerades för knappt två år sedan. Den nya pumpen ersatte en tidigare jordvärmepump som enbart höll i femton år.

- Om den hade gått sönder lite tidigare hade vi kunnat få viss ersättning via hemförsäkringen. Nu fick vi köpa en ny värmepump, men kunde åtminstone behålla det ursprungliga jordvärmesystemet.

Kollektorslangen för jordvärmen är 500 meter lång och ligger nerplöjd på en meters djup i den stora beteshagen som gränsar till trädgården.

- Slangen är lagd i en vid båge och påverkar därför inte klimatet i marken nämnvärt. Jag har sett något fall där man lagt täta slingor som gjort att marken blivit bottenfrusen, säger Rolf.

Det tog ungefär två dagar för installatören att plöja ned kollektorslangen i hagen. Anläggningsarbetet brukar göras med en grävmaskin, utrustad med ett knivblad som skär en djup skåra i marken där slangen läggs ned. I Rolfs hage använde man plöjaren tillsammans en minigrävare för att avlägsna stenar i jorden.

kollektorslang grävs ner

Här gräver man ner kollektorslangen. Foto: Rolf Boström

- Det är bra lerjord i åkern och inte särskilt mycket sten, så arbetet gick rätt smidigt vill jag minnas. Men med dagens maskiner hade det säkert gått ännu snabbare.

Jordvärmepumpen på 12 kilowatt har dimensionerats för husets energibehov som uppskattats till 37 000 kilowattimmar om året. Enligt installatörens beräkningar ger den nya värmepumpen en årlig besparing på 26 000 kilowattimmar för uppvärmning och tappvarmvatten. Det innebär att husets årliga energiförbrukning numera kommer att hamna kring 11 000 kilowattimmar, exklusive hushållsel.

- Enligt vad jag kunnat se verkar beräkningen stämma rätt bra. Vi förbrukade förra året mindre än 20 000 kilowattimmar och då ingår hushållselen i räkningarna.

Rolf betalade 86 000 kronor för den första installationen, inklusive jordvärmepumpen. Installationen av den nya värmepumpen, som har lite högre effekt och en inbyggd varmvattenberedare, kostade 88 000 kronor efter ROT-avdrag. Hittills har familjen alltså investerat 174 000 kronor i jordvärmeanläggningen. 

- Vi hade lite pengar undanlagda så vi slapp ta ett banklån för att bekosta investeringen. Det gör också att återbetalningstiden inte blir så lång.

I vissa hus krävs det en förstärkning av radiatorsystemet när man konverterar från olje- eller vedeldning till en värmepump. Det beror på att värmepumpsanläggningen levererar en lägre framledningstemperatur än en olje- eller vedpanna. För att kompensera den lägre temperaturen kan det vara nödvändigt att installera fler radiatorer eller fläktkonvektorer som sprider värmen bättre.

- I vårt fall har vi klarat uppvärmningen med de gamla vattenelementen. Vi märker ingen skillnad i inomhustemperaturen sedan vi bytte uppvärmning, säger Rolf

Inför köpet av den nya jordvärmepumpen ägnade Rolf några kvällar åt att jämföra olika värmepumpsmodeller. De etablerade fabrikaten visade sig vara ganska likvärdiga både i prestanda och prisnivå, konstaterade han.

- Det som avgjorde valet i slutänden var inte själva värmepumpen, utan att jag hittade en erfaren, lokal installatör som jag vet att jag kan lita på ifall det uppstår några problem. Förhoppningsvis lär det nu dröja ett bra tag innan det blir dags för nästa värmepumpsinstallation.