Värme

Välja värmesystem

Bild 1 av 5

10 frågor och svar om värmeanläggningar

Välja värmeanläggning

Vilken värmeanläggning passar bäst i ditt hus? Här får du svar på tio kritiska frågor för dig som ska välja värme till huset.

Det kan vara svårt att välja bland alternativen när det är dags för att byta värmesystem. För att förenkla valet för dig valde vi ut tio frågor och svar som ställer de vanligaste uppvärmningsalternativen för småhus mot varandra: fjärrvärme, värmepumpar, biobränsleanläggningar, elvärme och gas. 

I vissa frågor berör vi också värmekällor för kompletterande uppvärmning, såsom solfångare och luft/luftvärmepump.

Observera att vi har bortsett från de specifika förutsättningar som råder i varje unikt hus – vilka  naturligtvis ändå stor betydelse när du ska investera i ett nytt värmesystem . Vi har också valt att fokusera på uppvärmningsanläggningen i första hand och inte det tillhörande distributionssystemet.

 1. Vilken värmeanläggning har lägst installationskostnad?
Enligt vår undersökning är det billigast att investera i en elpanna (vattenburen el), ca 25 000-30 000 kr. Näst billigast är kombipannor (olja/el/biobränsle), ca 30 000-35 000 kr.

2. Vilken värmeanläggning har lägst driftskostnad?
Vedpanna – om du har tillgång till egen ved eller kan köpa veden billigt. Med dagens låga elpriser är även en värmepump med bra årsvärmefaktor billig i drift: ca 40-50 öre/kWh. I en del kommuner är fjärrvärme ett konkurrenskraftigt alternativ. Du kan jämföra aktuella fjärrvärmepriser hos olika kommuner i den senaste Nils Holgersson-rapporten 2014 (rapporten för 2015 släpps senare i höst).

3. Vilken värmeanläggning har längst livslängd?
Direktverkande elvärme, elpanna, fjärrvärme och solfångare är de värmeanläggningar som oftast håller längst, över 20 år.

4. Vilken värmeanläggning kräver minst skötsel?
Fjärrvärme och elvärme kräver i princip inget underhåll av anläggningen. Det krävs inte heller mycket skötsel av en värmepump, frånsett att det kan vara bra att hålla koll på pumpens driftsprestanda. När det gäller luftvärmepumpar bör du rengöra filtren regelbundet. För säkerhets skull är det bra att teckna ett serviceavtal med din värmeleverantör. Behovet av service kan variera beroende på driftsmiljön och hur anläggningen används.

5. Vilken värmeanläggning har kortast återbetalningstid?
Det beror på hög energiförbrukningen är i ditt hus och hur prisutvecklingen ser ut för olika energislag. Med dagens elpriser har värmepumpar generellt kortast pay-off tid. Har du en mycket hög årsförbrukning, över 30 000 kWh, kan en berg/jordvärmepump vara återbetald inom 6-8 år. I ett hus med något lägre förbrukning och med rätt klimatförutsättningar lönar det sig bäst med en luft/vattenvärmepump, eller en frånluftsvärmepump ifall huset har mekanisk ventilation. Värmer du huset med direktverkande el kan komplettering med en luft/luftvärmepump vara återbetald inom 2-4 år.

6. Vilken värmeanläggning är mest miljövänlig?
Det beror på vilka aspekter du väger in. Generellt kan man säga att en värmepump eller miljömärkt biobränsleanläggning är ett bra val, gärna i kombination med solvärme. Fjärrvärme kan vara ett bra miljöval, om värmen produceras med förnybara bränslen. Elen som produceras i Sverige har mycket låga klimatutsläpp, vilket innebär att även elvärme betraktas som ett miljövänligt alternativ. Under vissa perioder har Sverige importerat mindre miljövänlig el (”marginalel”), men de senaste åren har den inhemska kraftproduktionen ökat och importbehovet minskat.

7. Vilken värmeanläggning är lämpligast om jag bor i ett äldre hus som inte är så välisolerat?
Här får du räkna på hushållets energibehov. Kräver du att värmesystemet ska kunna leverera en hög inomhustemperatur är det säkrast att satsa på ett biobränsleeldat system, till exempel en pellets- eller vedpanna. I många fall kan även värmepumpar med större kapacitet, som berg- eller markvärmepump, fungera bra i hus med stort energibehov.

8. Vilken värmeanläggning är lämpligast i ett nyproducerat och välisolerat hus?
Det finns enstaka modeller av frånluftsvärmepumpar som klarar de skärpta energikraven, vilket lett till att nästan alla småhustillverkare väljer denna lösning i mindre och medelstora hus. När det gäller större villor brukar bergvärme förordas, eventuellt i kombination med ett FTX-system som återvinner frånluftsvärmen.
Om du bygger själv är det klokt att satsa på ett bra klimatskal i kombination med en liten värmeanläggning, till exempel en vattenmantlad kamin eller mindre värmepump. Det kan också vara värt att satsa på solvärme, om förutsättningarna finns. I ett riktigt energisnålt hus kan en stor del av värmebehovet klaras med en FTX-anläggning.

9. Vilken värmeanläggning fungerar bäst i milt klimat (södra Sverige)?
Värmepumpar generellt.I synnerhet luft/vattenvärmepumpar är effektiva i milt klimat och i kustklimat. Luft/luftvärmepump i kombination med direktverkande elvärme fungerar också bra i milt klimat.

10. Vilken värmeanläggning fungerar bäst i kallt klimat (norra Sverige)?
Bränsleeldade anläggningar är generellt ett bra val i kallt klimat. Väljer du en bergvärmepump fungerar detta bäst i kombination med ett golvvärmesystem.

Källor: Energimyndigheten, Nils-Holgersson-rapporten 2014, Energikontoret Skåne/Bengt Drakenberg, Rinkaby Rör.

Bild 2 av 5

Påverkar val av värmesystem

Val av värmesystem påverkar huset

Planerar du att byta eller installera ett nytt värmesystem? Tänk på att ett värmesystem påverkar huset på olika sätt, alltifrån inomhusklimat och boendekomfort till husets värde och miljöpåverkan. De här faktorerna påverkar ditt värmebeslut.

Det är inte bara värmesystemet som avgör beloppen på dina energiräkningar. Hur väl huset är isolerat och ventilationen spelar också in. Lägg till energibeteendet så kan du spara ytterligare några kronor.

När du väljer värmesystem utgår du från dig själv och ditt eget hus. Det innebär att valet inte bara styrs av plånboken, utan också av praktiska förutsättningar och bedömningar av konsekvenser; ett nytt värmesystem påverkar huset på olika sätt, alltifrån inomhusklimat och boendekomfort till husets värde och miljöpåverkan.

Äger du ett befintligt hus eller ska bygga nytt? Här går vi igenom de faktorer du ska ta ställning till och som du kan använda som underlag till dina energibeslut.

Värmesystem i befintligt hus

Rådgivning. Börja hos din kommunala energi- och klimatrådgivare: ring och boka tid för ett personligt möte. Släktingar, vänner och andra kontakter med ”energikunskap” kan också vara behjälpliga. En stor mängd information finns också att hämta på nätet.

Beräkna husets energianvändning. Se över din årsförbrukning via räkningarna för el/värme/varmvatten. På Energimyndighetens hemsida kan du göra en energikalkyl som hjälper dig att spara energi med rätt typ av åtgärder. Om du planerar att byta värmesystem bör du veta energianvändningen för få rätt dimension på det nya systemet. Fundera även kring det framtida boendet: kommer antalet personer i hushållet öka eller minska?

Uppvärmning och komfort.
• Är inomhustemperaturen väl reglerad?
• Fungerar termostaterna ordentligt?
• Är ventilationen tillräcklig?
• Finns kalldrag kring fönster, dörrar och golvlister?

Om inomhusklimatet är dåligt, börja med de enklaste åtgärderna först: tätning mot drag, nya termostater och justering av ventilationen.

Klimatskal
Nästa steg är att överblicka husets klimatskärm, dvs väggar, tak, golv och fönster. I regel lönar det sig inte att tilläggsisolera fasaden eller byta normalt fungerande fönster, såvida det inte sker i samband med en omfattande renovering. Däremot kan en fuktsäker tilläggsisolering av vindbjälklaget vara motiverad om energiförbrukningen är hög.

Bedöm värmesystemets status. Fungerar värmesystemet (värmekällor, varmvattenberedare, cirkulationspumpar mm) ordentligt, eller finns det brister? Frågan avgör om det är värt att förbättra eller byta hela värmesystemet. Om du har en väl fungerande oljepanna eller direktverkande elvärme och samtidigt en låg värmeförbrukning är det kanske inte ekonomiskt motiverat att byta uppvärmning. Fundera istället på lämpliga kompletterande värmekällor.

Husets läge och geografi. Det omgivande klimatet är betydelsefullt för valet av uppvärmning, till exempel lämpar sig inte en luft/vattenvärmepump i norrländsk kyla. Undersök vilka alternativ som är mest fördelaktiga där du bor. Erbjuder din kommun fjärrvärme till ett förmånligt pris? Är geologin lämplig för bergvärme, eller har du tomtmark som passar för ytjordvärme? Bor du på en plats med många soltimmar och har huset ett bra läge för att tillvarata solenergi? Finns tillgång till skog och billig ved som gör det lönsamt med en biobränsleanläggning?

Sök lokal kompetens. Det kan finnas flera fördelar med att anlita ett värmeföretag på din ort som hjälper dig med installationer och är lätta att nå för support. Företagets utbud och tjänster kan förvisso vara begränsande för ditt val, men fördelarna kan uppväga detta.

Din egen kompetens. Hemmafixare med energiintresse bygger, helt eller delvis, sina egna värmelösningar. I många fall innebär det lägre investeringskostnader och eventuellt även lägre driftkostnader. Om du inte tillhör denna kategori kanske hjälpen finns i din närhet?

Egen arbetsinsats. Somliga vill ha ett värmesystem som sköter sig självt, andra kan tänka sig att jobba lite grann för värmen. Överväg hur mycket tid du är beredd att lägga på skötsel och underhåll.

Värmesystemets hållbarhet. Denna aspekt är ekonomiskt väsentlig. Hur slittålig är tekniken? Vad händer om något går sönder? Kan vissa komponenter enkelt bytas ut eller krävs det omfattande reparationer, rentav ett byte av hela systemet? Informera dig om produkterna, garantitider och eventuella kostnader för service och reparation.

För- och nackdelar med olika energislag. Fjärrvärme, värmepump, biobränsle, solenergi, el, gas eller olja? Huset kan ha en värmekälla eller en mix av flera. Fördelen med en kombinationslösning är att uppvärmningen blir mer flexibel. Din kommunala energirådgivare kan hjälpa dig med en bedömning av investeringskostnader och driftkostnader för olika energislag. Även miljöfördelarna med förnybar energi är värd att beakta.

Värmesystem i nybyggt hus

Valmöjligheterna kan vara begränsade – eller obegränsade – beroende på om du beställer ditt hus hos ett husföretag eller bygger i lösvirke. Husleverantörerna erbjuder oftast ett färdigt värmekoncept, men det kan finnas utrymme för andra alternativ. Som köpare är det klokt att titta närmare uppvärmningssystemet och ställa frågor om beräknade driftkostnader, men också göra en helhetsbedömning av husets energiprestanda.

Om du bygger i lösvirke kan flera av de ovanstående punkterna vara en god hjälp för att hitta rätt värmelösning. Husets klimatskärm, det vill säga hur välisolerat det är, är vägledande för hur värmesystemet ska dimensioneras, liksom hushållets energibehov.

Glöm inte heller att ventilationssystemet är en viktig faktor för energianvändningen och boendekomforten.

Tänk på att bättre isolering av det nya huset innebär en högre byggkostnad men samtidigt en lägre investering för själva värmesystemet. Förutom de initiala investeringarna bör du fundera kring framtida energipriser och möjligheten att komplettera och förändra uppvärmningen på sikt.

Bild 3 av 5

Experternas favoritvärme

Välja värmesystem

Vilket värmesystem som passar bäst i vilket hus är inte helt lätt att svara på. En faktor som kan spela in är det geografiska läget. Vi har låtit fem kommunala energirådgivare runt om i landet berätta vilket värmesystem de tycker är bäst.

Det finns trots allt inte obegränsat med varianter av värmesystem för den vanlige villaägaren. Några enskilda uppfinnare hittar på värmesystem som kanske kan kallas hybrider till den egna villan men vi andra får hålla till godo med vad marknaden erbjuder.

Våra tillfrågade energirådgivare pratar alla om pellets, ved, olika värmepumpar, fjärrvärme och solpaneler. De flesta systemen finns i hela landet, det finns dock begränsningar längst i söder och längst i norr och det är husets status som är avgörande för att hitta det bästa systemet.

Fjärrvärme rekommenderas av de flesta energirådgivare som ett miljöriktigt värmesystem. Det finns över i stort sett hela landet och ägs av både privata och kommunala bolag men konkurrensen är liten på respektive ort. Det är främst i tätorter som fjärrvärmen är framdragen men de olika bolagen har oftast planer för utbyggnad även om man är noga med lönsamhetsberäkningar. Är man intresserad av fjärrvärme som uppvärmningsalternativ kontaktar man alltså kommunen eller energibolaget för besked om var systemet är utbyggt.

Installationskostnaderna varierar mellan kommunerna men systemet är billigt i drift med tanke på de obefintliga underhållskostnaderna, det finns få delar som slits eller kan gå sönder, och den långa livslängden. Priset för energin som man plockar ut med systemet varierar i landet.

Att installera ackumulatortank är ett sätt att öka valmöjligheten nu och för framtiden i hus med vattenburet värmesystem. Eldar man med ved eller använder solfångare är det nästan nödvändigt med ackumulatortank för att bevara det varmvattnen man har värmt upp. Har man en tank kan man kombinera flera system, men det kan bli en onödig utgift om man bara vill fokusera på ett värmesystem.
Att installera en mindre tank ihop med vattenburna värmepumpar kan ge jämnare driftcykler och därmed skydda värmepumpen.

Vi har ställt fem frågor till fem kommunala energirådgivare och har bett att de i svaren även ska beakta prisbild med avseende på installation, drift och livslängd.

Fem frågor till fem kommunala energirådgivare

1. Vad har de boende i din kommun för uppvärmningssystem idag?
2. Vad rekommenderar du till de som bor i ett befintligt hus och vill byta uppvärmningssystem?
3. Vad rekommenderar du till nybyggare?
4. Vad passar inte i din del av landet?
5. Om man vill välja det mest miljövänliga, vad ska man då välja?

Malin Norling, Malmö:

1. Många har fjärrvärme i Malmö och leverantören är E.ON.
2. Det finns inget entydigt svar, det beror på hur huset, läget och familjen ser ut.
3. Samma svar som i fråga 2.
4. Runt Malmö har vi inte så mycket urberg utan det är mest sedimentärt berg som inte lämpar sig för bergvärmepump. Berg som är lämpligt för bergvärme finns på andra ställen i Skåne. De som vill borra för värmepump här installerar istället grundvattenvärme.
5. I ett välisolerat hus med vattenburen golvvärme fungerar luft/vatten-, grundvatten- eller jordvärmepump bra. Pellets är ganska utrymmeskrävande och passar bäst utanför tätorten. System som var för sig håller bäst i längden är solfångare, fjärrvärme och rätt eldade bränslepannor.

Annika Källvik, Göteborg:

1. De flesta hushållen har bytt ut oljan medan de med direktverkande el finns kvar i större utsträckning. I centralorten är många anslutna till fjärrvärme genom Göteborg Energi, ett kommunalt bolag. Bergvärme och luft-vattenvärmepump är vanligt numera.
2. Det beror bland annat på husets läge, byggnadsår, förbrukning, isolering, fönsterstatus och ventilation men rekommendationen är ju någon form av förnyelsebar energi som fjärrvärme, pelletspanna eller bergvärme.
3. Det är vanligt att nya hus levereras med frånluftsvärmepump. Det kräver ju mekanisk ventilation och dess installationer. Det gäller dock som nybyggare ha koll på de skärpta kraven i byggreglerna och se om det räcker med en frånluftsvärmepump för uppvärmningen. Kanske krävs bergvärmepump eller annan uppvärmning som är mer effektiv.
4. Om det är en lerig plats kan det vara svårt att borra för bergvärme, men när du ansöker om tillstånd bedöms markförhållandena. Att elda med ved i tätort är inte alltid så lämpligt med tanke på grannar som kan störas.
5. Passivhus, som drar lite energi, är bra, likaså fjärrvärme. Bergvärme är ett alternativ men man måste veta var den el som används kommer ifrån. Som komplement kan solfångare vara bra.

Thomas Hägglund, Danderyd och Lidingö:

1. Hus med olja finns fortfarande kvar även om alltfler använder bergvärmepumpar. Några har gas och en hel del är anslutna till fjärrvärme, leverantör är Fortum Värme.
2. Till villaägare med olja eller direktverkande el är det bästa rådet att göra något överhuvudtaget. Sedan får plånboken bestämma. Har man direktverkande el kan ett bra alternativ vara att installera en luftvärmepump som komplement. En bar sådan pump kostar strax över
20 000 kronor. Ringer man hit hjälper vi till med att beräkna förbrukningar och verkningsgrader och jämför med nuvarande förbrukning. I Stockholm är det stor omflyttning, hur länge man planerar att bo kvar spelar också in vid valet av värmesystem. Man bör tjäna in merkostnaden på 5-10 år i då man byter värmesystem till ett kretsloppsanpassat.
3. Att bygga hus med låg energiåtgång, det är långsiktigt bäst. Välisolerade hus som också är väldigt täta kräver mekanisk ventilation med återvinning. Den vanligaste lösningen blir då att ta tillvara på energin med hjälp av en värmepump med frånluftsåtervinning. Detta kompletteras med energi från en energibrunn om huset är stort. Fjärrvärme är annars billigaste sättet att få halvbillig energi, men det kräver ju att den finns tillgänglig i närheten. I centrala Stockholm är fjärrvärmen väl utbyggd.
4. Olja (över huvud taget) och ved, beroende på miljöpåverkan och tillgången.
5. Välj energi som produceras nära, pellets kan till exempel vara bra om transporterna är korta. Annars är ju värmepumpar och ev. fjärrvärme de bästa alternativen i storstadsområdena, som ger minsta miljöpåverkan. Man kan också köpa andelar i vindkraftverk, de behöver inte vara i närheten för att ge miljövänlig el.

Mona Tjernström, Sundsvall:

1. Ved, pellets, olika värmepumpar och fjärrvärme. Fjärrvärmen är väl utbyggd och följer en utbyggnadsplan som inte är avslutad. Det finns även lokala fjärrvärmenät utanför tätorterna.
2. Att ansluta sig till fjärrvärme, om det finns i närheten, kan vara ett billigt och miljömässigt bra alternativ. Anslutningsavgiften är på 40 000: -. Allra billigast är att sätta in en pelletsbrännare i befintlig panna. Nackdelarna är mera arbete och sämre verkningsgrad jämfört med en ny pelletspanna som också är ett bra alternativ precis som bergvärmepump. Ved är bra för den som bor så till och har egen skog. Ved- och pelletspannor har lång livslängd. Men bästa alternativet bestäms av tidigare system, om man har ett- eller tvårörssystem, när huset är byggt och vilken typ av isolering och fönster man har.
3. Bra isolering och fönster och någon slags återvinning av ventilationsluften. Detta kan kompletteras med pelletskamin då förbrukningen inte blir så stor om man har ett bra klimatskal. Bergvärme är populärt, det är bekvämt, men det kan bli en dyr investering, särskilt om det är långt till berg, och kompressorn behöver troligen bytas efter 10-15 år.
4. Gas finns inte och ved är inte så vanligt i stan, däremot på landsbygden.
5. Att minska värmebehovet genom att se över tätningslister, fönster och isolering på vindsbjälklaget är en bra första åtgärd. Komplettera värmesystemet med solvärme, det är miljövänligt, likaså fjärrvärme eftersom produktionsanläggningarna har bra rening på sina utsläpp. Pellets, ved och värmepump är bra miljöval vid rätt förutsättningar.

Ulf Zackrisson, Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokk:

1. I centralorterna använder många fjärrvärme. Bor man utanför dessa områden är egen panna vanligt. Som bränsle använder man ved, pellets, flis eller el.
2. Har man direktverkande el så kan man byta till vattenburen värme och har man olja så ska man byta till biobränsle eller fjärrvärme. Har man en befintlig fungerande skorsten är troligen en pellets- eller braskamin det billigaste alternativet. Även om man måste installera skorsten kan dessa alternativ fortfarande vara billigast. Man måste dock tänka på att dessa system kräver lite mer arbete med underhåll och med att fylla på bränsle. Jämfört med fjärrvärme är en egen pelletspanna något dyrare att installera men är billigare i drift.
3. Någon form av biobränsle, till exempel pellets med en ackumulatortank. Detta kan man komplettera med solfångare för varmvattnet på sommaren. Fjärrvärme är också ett alternativ, det är billigare (ca 60-80 öre/kWh) än olja och el men lite dyrare än pellets (ca 50 öre/kWh). Man får bara kolla så att fjärrvärme finns i närheten. Bergvärme/jordvärme/sjövärme är underhållsfritt men installationen är dyrare.
4. Luftvärmepump fungerar inte när temperaturen kryper ner mot tjugo minusgrader. Solvärme fungerar bäst på sommaren, större delen av året har vi för korta dagar även om man säger att solpaneler ger effekt mellan vårdagjämning och höstdagjämning.
5. Biobränsle, alltså pellets, flis, ved eller jordbruksavfall. Bergvärme är också bra men förbrukar el. För att få ut 3 kWh förbrukas 1kWh.

Bild 4 av 5

Vad kostar det att byta värmesystem?

Byta värmesystem

Vad det kommer att kosta att byta värmesystem beror på förutsättningarna i ditt hus, var du bor och vilken värmekälla du väljer. Här tittar vi på ett ganska omfattande typexempel och går igenom de olika kostnaderna som kan ingå i projektet.

Vi har valt att utgå från en familj som bor i ett ”typiskt 70-talshus” med direktverkande elvärme. I Sverige finns närmare 250 000 direktelvärmda småhus, varav merparten är byggda under 1970-talet – därav vårt typexempel. Underlaget för vår beräkning bygger på uppgifter från olika VVS-installatörer/konsulter.

Exempelvillan:
Huset ligger i mellersta Sverige och är på 1,5 plan med platta på mark, utan källare. Boytan är på 150 kvm och den årliga elförbrukningen uppgår till 22 000 kWh, inkluderat värme, varmvatten och hushållsel. Husets effektbehov beräknas till 7 kW.

Motiv:
Familjen vill byta ut den befintliga elvärmen mot ett vattenburet radiatorsystem. Med denna åtgärd räknar man med att halvera de årliga driftkostnaderna, samtidigt som husets försäljningsvärde ökar.

Förutsättningar:
• Konverteringen av värmesystemet lönar sig bäst och är enklast att genomföra om huset ska renoveras eller byggas om. I vår kalkyl utgår vi dock enbart från värmesystemet och inte eventuella andra renoverings- och energiåtgärder.
• Installationsarbetet kan skilja sig mycket från hus till hus, beroende på hur huset är byggt och vilken typ av värmekälla som installeras. Vi utgår här från ett ”genomsnittspris per radiator”, vilket inkluderar allt material och arbete med stamdragning.
• En fackkunnig husägare kan göra vissa åtgärder själv och därmed minska arbetskostnaderna. Vår familj väljer att leja ut hela arbetet på en VVS-firma. Eventuella merarbeten efter installation räknas inte med.
• Valet av ny värmekälla är både en fråga om egna önskemål och ekonomiska överväganden. I praktiken brukar valet begränsas av förutsättningarna där man bor och kommunens regler. Vi väljer några alternativa exempel som är vanligast vid konvertering. I vår generella beräkning har vi valt att inte lägga till driftkostnader, eftersom priserna på olika energislag varierar lokalt.

Projektering av värmesystemet:
En projektering innebär att man tar fram ett underlag åt installatören för dimensionering av det nya värmesystemet. Underlaget innehåller bland annat ritningar och beräkningar av husets effektbehov, utifrån husets klimatskärm. Projekteringen kan utföras av en VVS-konsult. Kostnaden beror på hur mycket dokumentation som redan finns tillgänglig, t ex ritningar. Ett alternativ är att VVS-firman utför projekteringen inom ramen för en totalentreprenad. Oavsett tillvägagångssätt räknar vi att med denna kostnadspost hamnar på 15 000 kr, inkl moms.

Distributionssystem:
Vi räknar med att vår exempelvilla behöver 12 vattenburna radiatorer i mellanprisklass. Genomsnittspriset per radiator, inkl stamdragning, blir 7000 kr. Den sammanlagda kostnaden för distributionssystemet blir således 84 000 kr, inkl moms. Vi räknar med att 35 procent av summan är arbetskostnader som berättigar till ROT-avdrag.

Värmekällor
De vanligaste alternativen vid konvertering är en värmepump, biobränsleanläggning eller fjärrvärme. Vi väljer ut 4 alternativ för exempelvillan utifrån ett genomsnittligt pris, inkl installation.
1) Luft/vattenvärmepump, 4-9 kW (inkl. elkassett och varmvattenberedare): 100 000 kr.
2) Bergvärmepump, 7 kW (inkl. energibrunn): 150 000 kr
3) Pelletspanna/brännare: (inkl bränsleförråd 3 x3 m) 130 000 kr
4) Fjärrvärmecentral: 60 000 kr

Kommentar: Investeringskostnaden blir alltså lägst för alternativ 1 och 4. Samtidigt måste familjen räkna med att driften av alternativ 1 på sikt är dyrare än de övriga alternativen, då denna värmelösning har högre behov av eltillförsel vintertid. Driftkostnaden för alternativ 4 är avhängig den lokala prisnivån på fjärrvärme. Vid alternativ 3 krävs utrymme för panna och bränsle, samt eventuell åtgärd av skorsten eller nyinstallation av skorsten, vilket kan innebära en merkostnad kring 20 000-40 000 kr.

ROT-avdrag för värmekällor:
Skatteverket i samarbete med berörda branschorganisationer har tagit fram ett schablonavdrag för uträkning av arbetskostnader i samband med värmeinstallationer. ROT-avdraget är i sin tur 50 procent av arbetskostnaden.

Följande schablonavdrag gäller vid installation av:

• Pelletspanna/pelletsbrännare: 24 procent

• Vätska/vattenvärmepumpar (berg-, ytjord-, sjö- eller grundvattenvärmepump): 30 procent

• Luftvärmepumpar (luftvatten-, luft-luft- eller frånluftsvärmepump): 25 procent

Räkneexempel:
Om familjen i vårt exempelhus väljer alternativ 1 blir kostnaden, inkl projektering, installation av distributionssystem och värmepump 199 000 kr. Efter ROT-avdrag för samtliga arbetskostnader blir slutsumman 172 800 kr.

Kostnader före ROT
Projektering: 15 000 kr (ej ROT-berättigat)
Vattenburet värmesystem: 84 000 kr (arbete 29 400 kr)
Luft/vatten-värmepump: 100 000 kr (arbete 25 000 kr)
Delsumma: 199 000 kr

ROT-avdrag ((29 400+25 000)/2)) - 27 200 kr 

TOTALT: 172 800 kr

Bild 5 av 5

Installera vattenburet värmesystem

Vattenburen värme

Att byta ut direktverkande el mot vattenburen uppvärmning är varken billigt eller enkelt. Men trots omfattande ingrepp är det en väl värd investering. Det anser familjen Bogren som låtit installera fjärrvärme i sitt gamla hus i Limhamn.

Värmen är avstängd i ena delen av huset, knytnävsstora hål är uppsågade i mellanväggar och innertak och hela källaren liknar en lagerlokal hos en rörfirma. Det är så det ser ut när Byggahus besöker Susanne Bogren en vintrig dag i februari

– Det är inte den lämpligaste säsongen att byta ut värmesystemet. Vi har fått elda maximalt i vår täljstenskamin och hela familjen har fått tränga ihop sig i en säng för att vi inte ska frysa om nätterna, berättar Susanne.

Genomföringar i hall

Efter fjolårets vargavinter och ”chocksiffror” på elräkningarna bestämde sig familjen Bogren för att göra sig av med den direktverkande elvärmen och installera ett vattenburet system och fjärrvärme. De tecknade ett avtal med fjärrvärmeleverantören och började under hösten söka efter en VVS-firma som kunde erbjuda en offert. Men det var ingen lätt uppgift.

– En del firmor hade fullt upp, andra lovade att skicka offert utan att det hände något. Till slut fick vi ett tips om en firma som faktiskt var tillmötesgående. Men det var först nu i februari som jobbet kunde genomföras.

Familjen bor i gamla delen av Limhamn, i ett parhus byggt 1898.  Huset har genomgått flera ombyggnader och består i dag av två våningar med en boyta på 180 kvadratmeter, samt källare. Värmesystemet är i stort sett det enda som fått vara orört sedan 1970-talet, direktverkande el och varmvatten uppvärmt med elpatron.

– Den direktverkande eluppvärmningen var felaktigt dimensionerad med ojämn temperatur i olika rum, liksom varmvattenberedaren som inte klarar vårt varmvattenbehov. Det har lett till en dålig värmekomfort som, förutom elpriserna, motiverat oss att byta ut systemet. Ett annat skäl är att husets värde ökar betydligt med ett modernt, vattenburet värmesystem, säger Susanne.

Vattenburen elvärme

När vi besöker huset har konverteringsarbetet pågått i en vecka. VVS-firman beräknar att det kommer att ta ytterligare en vecka med två man på plats. En anledning till att arbetet tar tid är husets ålder och konstruktion. Väggarna är ojämna och det finns inga exakt räta vinklar: borrar man i ett hörn av källartaket kan hålet hamna en bra bit ut på golvet ovanför.

VVS-montörerna som är på plats testar att provborra med ett 8 millimetersborr från båda håll. Med lite precisionsarbete snyggas genomföringen till.
Ett annat problem är att man inte riktigt vet vad som döljs inne i väggarna. Huset har tidigare rymt flera lägenheter vilket gjort elsystemet till en ”förrädisk härva”. Vid ett tillfälle var det nära att montörerna borrade in i huvudmatningen till elen.

Att planera stamdragningen är den komplicerade biten när vattenburen värme ska dras in i ett äldre hus. Hur ska rören dras så att det fungerar både praktiskt och någorlunda estetiskt? Ska rören vara synliga eller döljas så mycket som möjligt bakom socklar, i garderober och skåp? I Bogrens hus sitter fjärrvärmecentralen och rörstammarna i källarplanet. Centrala rör går upp till övervåningarna längs respektive sida av huset där det via stick förgrenas till radiatorerna i rummen. Själva stammen utgörs av sammanlagt 48 meter MPF-rör i elförzinkat stål. Det är numera ett vanligt och billigare alternativ än traditionella kopparrör.

Installation av vattenburen el

VVS-firman har hjälpt till med beräkning av effektbehovet i respektive rum och dimensionering av radiatorerna, 18 stycken. Familjen har valt element i äldre stil med breda sektioner. Dessa sektionslement kräver bockning av rören ända fram till radiatorventilen, vilket innebär merarbete jämfört med andra typer av element som har färdiga stick för enkel inpassning.

– Det blir lite dyrare, men det hade känts fel att installera moderna element i ett sådant här gammalt hus, påpekar Susanne.

En händig gör-det-självare kan borra och dra rör, men elarbeten, lödning, inkoppling av fjärrvärmeväxlaren och provtryckning av systemet kräver en fackman.

– Vi valde att låta VVS-firman göra hela jobbet, då blir de också ansvariga ifall det inträffar något fel och man skyddar även garantin på själva produkterna, säger Susanne.

Efter vårt besök får vi veta att konverteringsjobbet utfördes på två veckor, ungefär som avtalat. Slutnotan hamnade på 140 000 kronor efter ROT-avdrag, inklusive allt material och även delposten fjärrvärme som hamnade på 50 000 kr.

– Det blev förvånansvärt nog något billigare än den beräknade kostnaden på offerten, berättar Susanne och tillägger att ”det redan blivit en märkbar förbättring av värmekomforten”.
Fjärrvärmeleverantören har uppskattat att driftkostnaderna för huset nu kommer att halveras. De framtida energiräkningarna får visa om beräkningen stämmer.