Värme

Välja elradiator

Radiatorer från Epecon, LVI och Lenhovda värmer.

Radiatorer från Epecon, LVI och Lenhovda värmer.

Elradiatorn är numera en designprodukt utrustad med finesser som ska förbättra värmekomforten och effektivisera energianvändningen. Det här ska du tänka på när du ska investera i nya radiatorer.

Från att ha varit ett nödvändigt ont som man helst dolde bakom ett prydligt elementskydd är elradiatorn idag en synlig del av heminredningen. Utbudet av radiatorer i olika utföranden är inte längre lätt att överblicka. Dessutom finns ett växande utbud av fristående, vanligtvis trådlösa, reglersystem som gör det möjligt att styra radiatorerna och effektivisera uppvärmningen i specifika ”värmezoner”.

Det finns mycket information att hämta på nätet eller i elhandeln, men klokast är att börja i det egna hemmet och fundera över vilket behov radiatorerna ska fylla. Har du äldre elradiatorer med långsamma, knäppande termostater kan ett termostatbyte vara en lönsam investering utan stora ingrepp. Men är du trött på elementen i största allmänhet, då är det läge att byta. Tänk dock på att alla fasta installationer måste göras av en elinstallatör. Det innebär också att du får garanti på utfört arbete.

När du väljer elradiatorer bör du utgå från effektbehovet, uppvärmningsförhållandena i huset och sedan ta ställning till om du ska ha öppen eller sluten radiator, vilken design du föredrar, vilka funktioner du vill ha och vad du vill betala.

Effektbehovet: Ett över- eller underdimensionerat radiatorsystem kan leda till högre elförbrukning och dålig komfort. Därför är det viktigt att dimensionera rätt utifrån effektbehovet.

Tumregeln som brukar användas är att utrymmen med normal takhöjd, ca 2,5 m, och normalgod isolering: 65-75 W per kvadratmeter. Utrymmen med mindre god isolering: 90-100 W/kvm.

Det går även att räkna på rumsvolymen (t ex om du har högt i tak). En tumregel är 30 W per kubikmeter för en normalvilla. Man brukar räkna med ett något högre effektbehov i norra Sverige och något lägre i södra Sverige.

Uppvärmningsförhållanden: Varje bostad är unik vilket innebär att du inte helt kan förlita dig på tekniska beskrivningar. Faktiska förhållanden som ventilation, antal fönster och kvaliteten på dessa, isolering i väggar och golv och andra omgivande värmekällor kan påverka dimensioneringen i respektive rum, liksom vilken typ av radiatorer som är lämpliga. Hushållets storlek och egna komfortbehov är andra faktorer att ta hänsyn till. Här kan det behövas en installatör på plats för att göra en korrekt bedömning.

Typ av radiator: Elradiatorer grupperas i huvudsak efter två olika konstruktioner: ”öppna” eller ”slutna”.

De öppna radiatorerna, även kallade genomströmningsradiatorer, värmer upp luft som passerar genom ett galler. I en del öppna radiatorer ingår en fläkt som hjälper till att sprida värmen. På de slutna/täckta radiatorerna strålar värmen direkt från panelen. De slutna radiatorerna är flexiblare och lättare att möblera med, men får en varmare yta.

En variant av det slutna systemet är oljefyllda radiatorer, som kan ha enkla eller dubbla paneler. Oljefyllda element blir inte lika varma som de tunnare strålningselementen, vilket innebär att de ofta marknadsförs som ”mjukvärmande”.

Fördelen med en oljefylld radiator är att den magasinerar värmen en stund efter avstängning eller strömavbrott och att oljan inte kan frysa. Nackdelen är att uppvärmningen går långsammare. Välj gärna en modell med miljögodkänd olja.

I vissa utrymmen som våtrum eller barnkammare bör du välja en lågtempererad panel, som är max 60 grader vid fronten.

Design: Det är alltid en fördel att kunna anpassa radiatorerna efter den personliga inredningen. Inom kategorin ”slutna radiatorer” finns störst valmöjligheter när det gäller utförande, kulörer och material. Paneler i plåt är alltjämt vanligast och som regel billigast, men den inredningsintresserade föredrar kanske rostfri stål, gjutgranit eller glas. Funktionsmässigt är skillnaden marginell, du betalar främst för materialet och designen.

Funktioner: Elradiatorns ”hjärna” är termostaten som vanligtvis är monterad på radiatorn, eller fristående som trådbunden eller trådlös. Den allra enklaste varianten styr panelen med till- och frånslag medan lite dyrare modeller ”pulsar” panelen med ström, så kallad mjukvärmefunktion. Termostaten kan vara utrustad med en enkel timer eller en mer avancerad tidsprogrammering för önskad komfort och energibesparing. Vanliga funktioner är ”nattsänkning” och ”vädringsskydd”, som slår ifrån värmen vid vädring. Här kan det vara värt att fundera på vilka vanor du har och vilka funktioner du kan dra nytta av i praktiken.

Pris: Som brukligt ger prislappen en fingervisning om kvaliteten. En radiator av bra kvalitet ska hålla i minst 25-30 år och framför allt är det materialet, konstruktionen och typen av termostat som påverkar priset. Lågprisalternativen kring 500 kr/styck är troligtvis en kortsiktigare investering än motsvarande märkespaneler kring 2000-3000 kr.