Värme

Resultat av energirenovering

Bengt Drakenberg framför sitt nyrenoverade hus.

Bengt Drakenberg framför sitt nyrenoverade hus. Foto: Lars Bärtås

Det har gått ett år sedan Bengt Drakenberg energirenoverade sitt 50-talshus i Malmö. Har renoveringen gått som förväntat och har hans energiberäkningar stämt? I den sista delen av vår artikelserie summerar vi Bengts erfarenheter och siffror.

Bengt Drakenbergs hus i centrala Malmö har sedan i fjol fått en rejäl ansiktslyftning. Den slitna bruna tegelfasaden har ersatts av en putsad vit fasad med dekorativa fönsternischer i orange kulör.

– Från början var det tänkt att huset skulle ha en liknande färgsättning som tidigare, men till slut bestämde vi oss för en ljusare fasad som ger en fräschare anblick.

Estetiska förbättringar har varit en del av Bengt Drakenbergs projekt – men i vår artikelserie har vi främst fokuserat på de praktiska detaljerna. Bengt Drakenberg är verksam som energirådgivare och har väntat på det rätta tillfället att genomföra en ordentlig energirenovering av den egna villan.

– Renoveringen föranleddes av att vi behövde bygga om vårt badrum på övervåningen. När vi ändå skulle göra detta var det lika bra att passa på att renovera taket och fasaden, där teglet och fogarna var skadat på flera ställen.

Huset, som värms med fjärrvärme, är på 1,5 plan med källare och har en sammanlagd uppvärmd yta på 270 kvadratmeter. Bengt har sammanställt energihistoriken för villan och gjort en så kallad normalårskorrigering, med hjälp av väderdata från Köpenhamn som har likvärdiga klimatförhållanden som Malmö*.

– Det går lika bra att använda sig av SMHI:s statistik, men den tjänsten kostar en rätt stor slant. Den danska vädertjänsten är däremot gratis.

Enligt normalårskorrigeringen har villans fjärrvärmeanvändning uppgått till 37 750 kilowattimmar per år. Den höga förbrukningen kan förklaras av husets ålder, storlek och det bristfälligt isolerade klimatskalet.

– Vi bedömde att den årliga energianvändningen skulle kunna sänkas med omkring 11 000 kilowattimmar. Samtidigt var det lika viktigt att uppnå en bättre komfort och slippa problem med dåligt inneklimat på vintern och alltför varmt på sommaren.

Som vi tidigare berättat har energirenoveringen bestått av en utvändig tilläggsisolering av taket och ytterväggarna. Både tak och vägg har isolerats med cellplastskivor: 160 millimeter respektive 60 millimeter. På övervåningen har ett takfönster i badrummet ersatts med en takkupa för att rummet ska bli rymligare. Entreprenören som utförde jobbet lyckades i stort sett hålla tidsplanen, vilket Bengt är tacksam över.

– Det har varit roligt, lärorikt men också stressigt att driva det här projektet då det dyker upp en mängd frågor och beslut som måste fattas på vägen. Det blir ju gärna så vid ombyggnader när man inte riktigt vet vad som döljer sig bakom ytskikten. 

Sedan projektet avslutades i maj förra året har Bengt märkt en påtaglig skillnad när det gäller komforten inomhus.

– Inomhusklimatet har blivit betydligt jämnare och behagligare både under sommar och vinter.

Hur har det då gått med energianvändningen i villan? Jo, resultatet har rentav blivit lite bättre än vad Bengt hade räknat med.

– Den normalårskorrigerade fjärrvärmeanvändningen har minskat med 14 550 kilowattimmar, sammanlagt 38 procent. Mina tidigare beräkningar baserades på isolersystemen för tak och väggar, men troligtvis har renoveringen lett till att hela klimatskalet blivit tätare vilket resulterat i ett lägre energibehov.

Om Bengt skulle energideklarera huset idag skulle det få energiklass C, vilket innebär att det klarar energikravet (90 kWh/kvm Atemp) för en ny byggnad som värms med fjärrvärme eller biobränsle.

På det hela taget är Bengt mycket nöjd med resultatet av sitt renoveringsprojekt. Men det har också inträffat en del oförutsedda händelser som han dragit lärdom av. Några månader efter att renoveringen var avslutad upptäckte han ett läckage från avloppet.

– Troligtvis inträffade skadan i samband med rördragningen i det nya badrummet. Byggföretaget hade inte bytt ut tillräckligt mycket av det gamla rörsystemet, vilket jag borde sett till att det blev gjort. Överlag har jag annars varit noga med att beskriva det arbete jag velat få utfört, men så här i efterhand borde jag varit ännu mer detaljerad.

Bengts råd till den som ska anlita en entreprenör är att vara förberedd och tänka igenom alla detaljer så noggrant som möjligt i renoveringsplanen.

– Om man tycker sådant är jobbigt kan det definitivt vara lönt att ta in professionell hjälp för att upprätta ett bra förfrågningsunderlag. Det underlättar mycket, åtminstone vid mer omfattande arbeten som det här har varit.

Fotnot: Normalårskorrigering innebär att man kan jämföra sin årliga energianvändning med ett statistiskt framtaget normalår för den plats man bor på. SMHI har en broschyr med allmän information om normalårskorrigering på sin hemsida. På den kostnadsfria tjänsten www.degreedays.net kan du söka statistisk från olika väderstationer i Sverige.

Läs mer:
Renovering med fokus på energi del 1
Renovering med fokus på energi del 2