Värme

Producera och sälja egen el

Medlemmen Raptor50:s solelanläggning.

Medlemmen Raptor50:s solelanläggning. Foto: Raptor50

Har du solceller eller kanske ett litet vindkraftverk? Då kan du sälja vidare elen du själv inte använder. Men räkna inte med att få särskilt mycket betalt. Dagens system har stora brister.

En vanlig konsument kan producera el hemma med hjälp av ett eget vindkraftverk eller – vilket är vanligare – med hjälp av solceller. Ofta får man ett överskott vid vissa tidpunkter; man kan inte använda upp all el som produceras t ex en solrik sommar eller en blåsig höst. Då finns det möjlighet att sälja det du inte använder vidare till ett elhandelsföretag.

Klicka här för att läsa om eget vindkraftverk 
Klicka här för att läsa om solceller

Sälja överskottet vidare
Om du ska sälja överskottet på el, börja med att kontrollera om ditt elhandelsbolag är beredda att köpa din överproduktion och till vilket pris.

Sedan behöver du kunna få ut det du producerat på elnätet. Det gör du via en mätare som håller koll på hur många kWh du skickar ut. Har du ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och totalt sett använder mer el än du skickar ut, då står elnätsbolaget för att byta mätaren.

Lars-Erik Erikssons erfarenheter av egen elproduktion
Lars-Erik Eriksson är en av de som har valt att köpa en solcellsanläggning till sitt hem.

– Du får en utbetalning till ditt konto en gång i månaden på den el du sålt, och du får en räkning på den el du köpt. Med dagens system kan du inte kvitta köpt el mot såld el, säger Lars-Erik Eriksson.

En nettodebiteringsutredning har gjorts men utredaren kom fram till att nettodebitering inte är förenligt med svensk lag. Istället blir det troligen så att mikroproducenter i framtiden istället får göra en skattereduktion.

– Man har satt av budgetutrymme för det i nästa års budget. Elen man köper - som motsvarar el som man producerar under samma år - får man då göra avdrag för i deklarationen, man får dra av skatten, förklarar Tobias Walla.

Nackdelen med det systemet är att de ekonomiska fördelarna inte blir lika direkta och tydliga mot konsumenterna.

En annan nackdel med dagens system, som mikroproducenten Lars-Erik Eriksson ser det, är att mikroproducenter bara får producera så pass mycket el som de gör av med under året utan att behöva betala moms - ett plus minus noll-system. Producerar du mer får du alltså betala moms på det du sålt.

– Det gör att det inte är lönsamt att bygga ut sitt solcellssystem idag mer än för sin egen förbrukning, du behöver ha en ganska stor anläggning för att det ska vara lönsamt att sälja mer än vad som förbrukas. Det är synd för det är miljön och framtida generationer som förlorar på det, säger Lars-Erik Eriksson.

Slutligen önskar han även ett system där elbolagen måste köpa el för en viss summa, inte som idag att summan är oreglerad. 

Enligt Tobias Walla på Energimydigheten blir det allt vanligare att elbolagen köper in elen för Nordpols spotpris, det ligger ofta runt 30-50 öre, men vissa timmar på året kan det ligga över 1 krona.

– Det är synd. I vissa andra länder måste elbolagen köpa in för 6-7 kronor per kilowattimme. Det motiverar fler att skaffa solceller, konstaterar Lars-Erik Eriksson.

Men Lars-Erik Eriksson tycker ändå att det varit lönsamt att införskaffa en solcellsanläggning. Han har 15 kvadratmeter byggnadsintregrerade solceller på sin carport och han räknar med att investeringen betalat av sig om tre år. Dessutom har han köpt en elbil för att jämna ut och förbruka tillräckligt mycket för att kunna räknas som mikroproducent och slippa momsen samt eventuella abonnemangkostnader från elbolaget.

– Det allra bästa med att vara mikroproducent är att man gynnar miljön, det näst bästa är att man sparar en hel del pengar. Jag har nyligen kontrollerat de 200 första milen jag kört med elbilen, och det visade sig att jag bara köpt 50 kilowattimmar från elbolaget, det innebär att jag har en driftkostnad på 40 öre per mil. Men miljöfördelarna känns bäst i magen, säger han.

Visste du att?
Har du inte redan solceller utan installerar nya, kan du söka solcellsbidrag. Dock bör du notera att kön är långt på många håll i landet. Av de avsatta 210 miljoner kronorna fram till och med 2016 är det ansökt om 220 miljoner kronor, alltså 10 miljoner kronor mer än vad som finns att dela ut. Men det är länsstyrelsen som delar ut pengarna och på vissa håll i landet finns det därför pengar kvar att söka och få. Ring länsstyrelsen i ditt län och fråga hur kö-situationen ser ut.

FAKTARUTA / Solceller
Solceller fungerar på så sätt att ett halvledarmaterial tar emot strålarna från solen, elektroner frigörs och då skapas ström. Likströmmen omvandlas i sin tur till växelström genom en växelriktare som skickar ut elen på elnätet.

  • En kvadratmeter solceller med en verkningsgrad på 15 procent uppges ge cirka 150 watt en solig dag.
    - En högkonsumerande familj förbrukar cirka 20 000 kilowatt per år, då krävs en anläggning på 22 kilowatt, vilket motsvarar knappt 150 kvadratmeter. Det finns sällan så stora tak som ligger i enbart söderläge. Men om man köper en anläggning på 5-6 kilowatt får man i alla fall en fjärdedel av användningen via solel, säger Tobias Walla.
  • Solceller producerar så länge inget är i vägen för dem. Är det exempelvis snö på solcellerna produceras inget, men så fort snön börjar smälter på våren sätter produktionen igång. Om en liten del av modulen blir snöfri kommer solcellerna att bli varma och snön därmed smälta.

FAKTARUTA / Vindkraft
I luften finns temperatur- och tryckskillnader. Vindkraftverket utnyttjar den rörelseenergi som uppstår från dessa och överför kraften till en generator som omvandlar rörelseenergin till el.