Kombinerat värmesystem under kontroll

År 1998 köpte familjen Nylund en gammal villa i Vessigebro utanför Falkenberg. Med husköpet följde renoveringsarbeten, tilläggsisolering av vindbjälklaget och en översyn av värmesystemet. Michael Nylund har en bakgrund som VVS-ingenjör och såg chansen att omsätta sina kunskaper i praktiken.

– Jag har tidigare arbetat på Falkenberg Energi, främst med förnybara energikällor och det har präglat mitt intresse för energi- och miljöfrågor, berättar han.

Michael Nylund har byggt ut och effektiviserat värmesystemet etappvis. Den första åtgärden vid inflyttningen 1998 var att ersätta oljebrännaren med en pelletsbrännare.

– Pannan från 1962 har jag behållit, eftersom den är av god kvalitet och fortfarande fungerar utmärkt. En fördel är att jag också kan elda med ved, vilket jag gjort i begränsad omfattning.

Sommaren 2005 gjorde familjen en större investering med solfångare, ackumulatortank och en ny, energieffektivare styrning av brännaren. Dessutom har man satt in nya radiatortermostater som ger en bättre reglering av rumstemperaturen.

– Mest pengar har vi lagt på ackumulatortanken som är hjärtat i husets värmesystem. Om man har en bra ackumulatortank finns det möjligheter att göra det man vill, till exempel koppla in andra externa värmekällor som solfångare. Det är även möjligt att i framtiden koppla in en vattenmantlad vedkamin.

Inne i huset finns en liten järnkamin och en kakelugn som både skänker värme och trivsel, så i dagsläget råder det knappast något behov av ytterligare värmekällor, tillägger Michael.

Att komplettera pelletseldningen med solfångare kändes som ett lämpligt val. De plana solfångarna på sammanlagt 7,5 kvadratmeter minskar pelletsförbrukningen och arbetsinsatsen, samtidigt som de täcker varmvattenbehovet under sommarhalvåret.

– Jag valde plana solfångare framför vakuumrör, främst med tanke på hållbarhet. De plana solfångarna är enklare och mer tåliga i konstruktionen än vakuumrör av glas, förklarar han.

Vad har energiinvesteringarna kostat och vilken återbetalningstid räknar han med? När vi diskuterar frågan betonar Michael att man måste ta hänsyn till än andra aspekter än vad ekonomerna brukar titta på, det vill säga korta payoff-tider. Det viktigaste är hållbarheten och tryggheten i systemet.

– Hur länge håller tekniken? Hur mycket service krävs? Är det krångligt eller kan man reparera det själv? Det är sådana frågor man måste ställa sig, snarare än att bara titta på investeringskostnad och beräknad ekonomisk besparing med dagens låga ränta och elpris.
Michael Nylund räknar med att hans investeringar lönar sig på längre sikt.

– Jag tycker det är bättre att kombinera olika miljövänliga energislag i ett värmesystem än att göra en jättestor investering i en enda lösning, till exempel en bergvärmepump. Om man satsar på en värmepump så är man fångad i den tekniken och det är svårt att förutsäga hur mycket service och reparationer det kommer att krävas i framtiden.

När det gäller elkostnaderna har familjen valt en trygg väg och investerat i vindkraftandelar. Redan vid inflyttningen 1998 passade de på att köpa andelar hos Falkenberg Vindkraft Ekonomisk Förening. Man valde då att köpa tre andelar à 1000 kWh/år för sammanlagt 12 000 kronor.

– Det fungerar som en bank där varje andel ger en viss avkastning i form av lägre elpris. Eftersom det är en ekonomisk förening kan man sälja tillbaka andelarna om man önskar. Även om marknadspriset på el är lågt just nu har det långsiktigt varit lönsamt och allt talar för att elpriserna på sikt kommer att öka.

De ekonomiska fördelarna för vindkraftkooperativen riskerar nu att försvinna på grund av en ändrad lagtolkning om uttagsbeskattning. Enligt Skatteverket ska skatt betalas på mellanskillnaden mellan ett "rabatterat" pris och marknadspriset. Det innebär att andelsägarna kan tvingas betalas ett högre elpris än tidigare.

– Sådana förslag går i strid mot ambitionen att främja vindkraften och ger heller inte särskilt mycket pengar tillbaka till staten. Man bör tänka på att all energiproduktion är mer eller mindre subventionerad så det handlar ju inte direkt om någon rättviseaspekt, suckar Michael Nylund.

De genomtänkta energilösningarna i familjen Nylunds villa kan säkert inspirera många villaägare. Samtidigt har varje hus sina egna förutsättningar, betonar Michael.

– Det finns inget standardsvar för hur man ska gå tillväga. Vi har valt en lösning som passar oss, men det är inte självklart att det passar grannen. Det handlar naturligtvis också om engagemang och intresse, är man intresserad brukar man hitta rätt.

Familjen Nylund har idag en hemsida där det husliga engagemanget uttrycks i text och bilder, alltifrån hustrun Lenas trädgårdsprojekt till Michaels intresse för teknik och motorer. Ett specialintresse är att konvertera bensinmotorer till etanoldrift.

– Jag testade först, med hjälp av instruktioner på Internet, att konvertera min Volvo 850. Det var inga problem, så jag fortsatte med motorcykeln och gräsklipparen. Jag föredrar att använda etanol framför fossila bränslen, och dessutom är det praktiskt att vi har en etanolmack här i byn.

På hemsidan kan man även följa driften av värmesystemet. Ett datorprogram loggar kontinuerligt temperaturer från fem utvalda ställen – utomhustemperatur, panndrift, solfångare, ackumulatortank och radiatorkretsen – och redovisar resultatet i form av diagram. Förutom aktuella uppgifter visas mätningarna veckovis, månadsvis och årsvis. Därmed får familjen en jämförande översikt över energiförbrukningen i relation till årstider och väderlek.

– Jag tittar mest på det dagliga diagrammet, vilket passar bra eftersom jag reser en del i jobbet. Där kan jag följa produktionen från solfångare och pellets och kan upptäcka eventuella driftstopp. Det är ett kul sätt att hålla koll på systemets olika delar, säger Michael.

Foto: Familjen Nylund

• Familjen Nylunds hemsida