Värme

Jämförelse av bergvärme och jordvärme

Jämförelse jordvärme bergvärme

Funderar du på om du ska välja bergvärme eller jordvärme? Här reder vi ut och jämför de båda sätten att värma huset.

Bergvärme och jordvärme är i praktiken likvärdiga uppvärmningssätt. Du använder samma typ av värmepump, så kallad vätska/vattenvärmepump, när du hämtar upp värmen från marken eller berggrunden. I försäljningsstatistiken går det inte att urskilja vilket system som är mest populärt, eftersom de räknas in i samma kategori. Men enligt branschorganisationen SVEP är bergvärme klart dominerande, med undantag från Skåne där det generellt råder bättre förutsättningar för jordvärme.

– Man kan säga att båda systemen är likvärdiga i fråga om driftsäkerhet, hållbarhet och verkningsgrad, under förutsättning att de anläggs och dimensioneras korrekt utifrån husets effektbehov, säger Gunnar Tjernberg, teknisk konsult på Rotek och suppleant i SVEP.

grafik bergvärme

Så fungerar bergvärme. Grafik: Bo Reimerdahl/Energimyndigheten. 

Förutsättningarna på din tomt avgör vilket system som passar bäst. Vill du ha jordvärme måste din tomt har tillräckligt med fritt utrymme för kollektorslangen, som plöjs eller grävs ner i en slinga på frostfritt djup. På mindre tomter förekommer alternativet att göra små borrhål i marken för att öka värmeutbytet.

– I normala fall krävs det en kollektorslang på 300-500 meter för att värma en genomsnittlig villa. Man brukar räkna med en meter slang per kvadratmeter och dessutom en viss marginal till tomtgränsen, vilket innebär en yta på åtminstone 400-600 kvadratmeter, säger Gunnar Tjernberg.

Jordvärmen ger bäst utbyte i mark som är kompakt och har hög vattenhalt, till exempel lerjord eller blöt sandjord. Är marken porös blir värmeutbytet sämre, vilket måste kompenseras med en längre slang. Merkostnaden för själva slangen är cirka 50 kronor per meter, men du får även räkna med ytterligare arbetskostnader.

– En lokal värmepumpsinstallatör brukar veta vilka markförhållanden som råder och förväntas göra en rimlig bedömning utifrån det i sin offert, säger Gunnar Tjernberg.

grafik jordvärme

Jordvärme lägger man under gräsmattan. Grafik: Bo Reimerdahl/Energimyndigheten

När det gäller bergvärme använder installatören ett beräkningsprogram för att dimensionera värmepump och aktivt borrdjup, baserat på bergets värmeledningsförmåga (”lambdavärdet”). Borrhålets djup kan variera mycket beroende på avståndet mellan markyta och berg och vattennivån i hålet (”det aktiva djupet”).

– En tumregel är att det krävs 23 meter borrhål per kilowatt. Men det är ju inte säkert att tumregeln stämmer med de faktiska förhållandena där du bor, säger Bengt-Göran Karlsson, värmepumpskonstruktör och rådgivare på Sweco.

För att få mer vetskap om de lokala förutsättningarna är det enklast att vända sig till kommunen. Ett annat tips är att titta i det offentliga brunnsarkivet hos Sveriges geologiska undersökning, SGU, som dokumenterar alla energibrunnar via protokoll som skickas in av borrentreprenörer runt om i landet.

– Ett annat tips är att prata med lokala borrentreprenörer som utfört borrningar i ditt närområde, de brukar ge bra information, säger Bengt-Göran Karlsson.

Prisskillnad jordvärme - bergvärme
Att borra utgör den
stora kostnadsposten för bergvärme. Ett borrdjup på 160 meter, inklusive 10 meter foderrör, brukar kosta omkring 50 000 kronor inklusive moms. Ett motsvarande anläggningsarbete för jordvärme med nedplöjning av 400 meter slang hamnar kring 20 000 kronor. Är marken lättarbetad brukar anläggningstiden för jordvärme ta ungefär lika lång tid som för bergvärme, 2-3 dagar. I detta fall blir alltså anläggningskostnaden för jordvärme knappt hälften så dyr som för bergvärme. 

borr

Medlemmen Haddiradjan borrar för bergvärme. Foto: Haddiradjan/Byggahus forum

– En nackdel med jordvärme är att det krävs stora markingrepp och ett ibland omfattande återställningsarbete på tomten som också måste räknas med i investeringen, säger Bengt-Göran Karlsson.

En annan nackdel är att kollektorslangens värmeupptagning gör att temperaturen i marken sänks, vilket i extrema fall kan leda till permafrost som skadar växtligheten.
– Detta problem uppkommer främst när man koncentrerar värmeuttaget med kort slang på liten yta. Nuförtiden lägger man i regel längre slangar för att jämna ut kyleffekten så att markklimatet inte påverkas i lika hög grad, förklarar Gunnar Tjernberg.

Enligt Bengt-Göran Karlsson kan även en bergvärmeanläggning ge en termisk påverkan på jordlagren.

– I likhet med ett underdimensionerat jordvärmesystem finns det en risk att ett grunt borrhål med högt värmeuttag får jordlagren kring kollektorslangen att frysa. På sikt kan det bildas sänkor i marken och risk för sättningar om borrhålet är anlagt nära fastigheten. Den här typen av skador är relativt ovanliga, men förekommer i områden med djup lerjord.

Oavsett om du väljer jordvärme eller bergvärme bör du planera långsiktigt för husets framtida energianvändning, påpekar Bengt-Göran Karlsson.

– Har du ett äldre hus med stort värmebehov är det lätt att beställa en stor värmepump som täcker det nuvarande behovet och minskar energikostnaderna. Men den dagen när huset och klimatskalet måste renoveras blir värmepumpen överdimensionerad och ineffektiv. Ur den synvinkeln är det bättre att göra eventuella energiåtgärder i förväg. Du kan då också tjäna igen en del av renoveringskostnaderna genom att välja en mindre värmepump.

Det kan löna sig att jämföra tester på olika värmepumpsmodeller. Men bland de etablerade varumärkena är inte prestandaskillnaderna avgörande för hur effektiv din värmeanläggning blir, menar Bengt-Göran Karlsson.
– Det är snarare dimensionering, installation och injustering av systemet som gör skillnad.

Börja med att lära känna värmesystemet i ditt hus och läs gärna på om hur värmepumpsanläggningar fungerar, då kan du ställa rätt frågor till installatören och även bedöma kvaliteten på offerterna.

– Installatören bör erbjuda sig att göra ett hembesök innan han presenterar ett beräkningsunderlag. Det duger aldrig med ett färdigt standardförslag, säger Bengt-Göran Karlsson.

Fakta om berg- och jordvärmepumpar
Energibesparing
. En berg- eller jordvärmepump brukar ge en energibesparing på 50–80 procent. Hur mycket det går att spara beror på flera faktorer, exempelvis på var i landet huset ligger, hushållets storlek och hur mycket varmvatten som förbrukas samt om du har golvvärme eller radiatorer.

Dimensionering. Värmepumpar av bra kvalitet dimensioneras idag för att klara upp till 85 procent av husets maximala effektbehov och 95 procent av husets årliga effektbehov. Tänk på att beräkningsunderlaget kan bli missvisande om ditt värmesystem till exempel stöttas upp av en kamin eller annan kompletterande värmekälla. Investeringskostnad:
För en ”normalvilla” brukar totalkostnaden för en jordvärmeanläggning ligga kring 100 000-120 000 kronor, medan en bergvärmeanläggning kostar cirka 140 000-160 000 kronor. Utöver detta kan det tillkomma andra kostnader, till exempel för återställningsarbeten efter installation.

Ta in offerter
Välj värmepumpsinstallatör med omsorg. Ta in offerter från ett par företag och fråga efter referenser. Det kan också vara bra att få titta på en anläggning i drift. Av offerterna ska det framgå vad som ingår i priset och vad som eventuellt kan tillkomma för att du ska få en funktionsklar anläggning. Igångkörning och injustering av hela värmeanläggningen ska ingå i offerten. Offerten ska också innehålla en besparingskalkyl samt villkor för leverans, drift, service och betalning. Garantivillkoren ska också framgå tydligt. 

ROT-avdrag
Beräkningen av ROT-avdrag för värmepumpsinstallationer underlättas idag av en schablon som branschorganisationen SVEP och Skatteverket enats om. Vid installation av en vätska/vattenvärmepump anges att 30 procent av den totala entreprenadkostnaden utgör arbetskostnad och att hälften av det beloppet kan dras av som ROT-avdrag.

Kontakta din kommun i förväg 
Kontakta miljökontoret eller motsvarande i din kommun och ta reda på vilka tillstånd som krävs innan du bestämmer dig.