Kan man dämpa effekttopparna genom att använda ackumulatortank?

Hur mycket kostar det att installera effektvakt och sedan måste ju effektvakten kopplas in på något oxå

Jag hoppas att Robin vill utveckla sitt svar lite.

Att lagra värme i en ackumulatortank är ju ett konkret exempel på att flytta förbrukning - precis det han förespråkar. När värmepumpen laddar tanken under låglastperioder, för att sedan använda den lagrade värmen under höglastperioder, så flyttar vi ju aktivt förbrukningen till mer gynnsamma tidpunkter.

Detta är särskilt relevant eftersom många hushåll, inklusive mitt eget, redan har effektvakt just på värmeanläggningen. Det gör värmesystemet till en ideal kandidat för laststyrning. Systemet finns redan på plats, det är enkelt att styra, och potentialen för att jämna ut effekttoppar är betydande.

Vad menar du specifikt är tveksamt med att använda ackumulatortank för detta ändamål?

Ackumulera värme på billigare timmarna är absolut att föredra(så kan den stå still när det är dyrt eller om man lagar mat eller utför något effektkrävande= håller nere effekttariffen) nyare värmepumpar har effektvakt funktion eller pris adaptering.Annars får man lösa det med Home automation.

För att kapa effekttoppar kan man också lagra värme i huset, dvs höja temperaturen under period med lägre taxa.

För Ellevios del kan man höja temperaturen mellan kl 22 - 06 och därefter sänka temperaturen under dagen.

Jag har själv testat att höja temperaturen 2 grader (23˚c börvärde) mellan 02 - 06 med extern styrning för min LLVP Mitsubishi FH35 varje natt.

Upptäckte nämligen att i stort sett samtliga effekttoppar under januari uppstod mellan 06 - 07 beroende på att den lägsta temperaturen på dygnet uppstod den timmen eller timmen före eller efter samtidigt som 2 personer tog en dusch.

Nu går alltså LLVP ner på sparläge (kompressorn stannar) 05:59 och ligger där ca 20-30 minuter samtidigt som temperaturen sakta sjunker inomhus (från ca 24 till 22 grader). När temperaturen inomhus sjunkit ca 2 grader går pumpen (kompressorn) igång igen.

Kapar ca 0,5 - 1,0 kW beroende på utetemperaturen.

Det är mycket bra att ha ackumulatortankar kopplade till BVP. Det gör dels att pumpen kan gå mer jämt, inte koppla av och på, dels kan den gå mer när priset är lågt och ladda in värme som sedan används när förbrukningen och priset är högt.
Jag har en Thermia Calibra kopplad till valfritt 3 tankar, och en vedpanna.
Pumpen kan känna av när elpriset är lågt, och då överladda tankarna för att sedan undvika att gå vid högt el pris.
Fungerar mycket bra, så jag rekommenderar absolut att ha ackumulatortankar
kopplade till Bergvärmepump.

Konstaterade att överföringskostnaden ökade med 83kr baserat på samma förbrukning som januari 2024, eller drygt 3 öre/kWh högre kostnad för överföringen.
Har inte över huvud taget funderat på att snåla med strömmen och värmepumpen och tillsatsen gick dygnet runt i början på januari.
så den där effekttariffskräcken är rejält uppförstorad.

Att jobba med ackumulatortankar för att jämna ut lasten är bra.

Det enda som kan bli knepigt är framtidsprognosticeringen, alltså att man inte överladdar mer än behovet i tid framåt. Utöver det ser jag inte någon nackdel.

Jag skrev nedan inlägg i en tidigare diskussionstråd
-----------------------
Det här har jag också funderat lite på; ifall man kan lagra energi i en vattentank för en dags förbrukning med hjälp av BV (dvs inte caset att ladda energi med elpatron vid lågpris nattetid utan att ladda värmemagasinet med BV nattetid)

Om huset drar tex 5kW värme och man vill avhålla sig från att köra BV under tex 10 timmar då elpriset är högt så skulle man behöva lagra 50kWh energi i tex en VVB.

Den lägsta relevanta ut-temperaturen på elementvattnet kan vara tex 40C (om huset ska förbli varmt när det är kallt ute), samtidigt så kommer man antagligen inte vilja att temperaturen med hjälp av BV ska behöva höjas över säg 50C i VVB eftersom BV då börjar få lågt COP (och kanske slits lite i onödan då den tvingas gå hårdare).

Erforderlig massa på vattnet i VVB blir då 50kW * 3600s / (4.18kJ/(kg*C) * 10C) = 4300 kg

Dvs, det krävs ingen "vanlig" VVB utan snarare ett par jättelika ackumulatortankar för att åstadkomma tillräcklig sådan energilagring med hjälp av en BV-pump.

Problemet är den där låga 10C delta-temperaturen; till skillnad från de som har en vedpanna så kommer man inte med en BV vilja höja temperaturen på ackumulatortanken så väldigt högt och därmed blir behovet av lagringsvolym antagligen oacceptabelt stor. Kanske kan någon istället acceptera så högt som 15C skillnadstemp mellan “laddat” / “urladdat” värmemagasin, då blir erfordelig volym 2/3 så stor som i räkneexemplet.

Siffrorna kan man byta ut efter egna förutsättningar.

Siffrorna kan man byta ut efter egna förutsättningar.

Ja, jag anser ju att ditt räkneexemplet är för pessimistiskt. Det räcker kanske att lagra energi för att kunna täcka 6 timmar, och det är acceptabelt om temperaturen i huset sjunker någon grad. En framledningstemp på 35-38 grader kan vara helt rimlig då.

Med dessa lite snällare förutsättningarna så är vi nere på en mer beskedlig volym av ~1.7 kubik.

Vidare tänker jag att en sån volym bör vara en "tekniktank" som låter oss ansluta olika energikällor. Måste inte vara värmepumpen som ska trycka upp temperaturen i sin ensamhet. Det vore ju dunder att kunna dumpa solel i vattentanken när exportpriset är lågt - en mycket billigare lösning per kWh än husbatteri. Kan man få in en liten vattenmantlad kamin någonstans, eller kanske solvärme paneler, eller helt enkelt utnyttja elspets när prisskillnaden över dygnet är stor nog - flexibiliteten blir stor.

När man höjer temp från 35C till 45C så sjunker COP från 4.7 ned till 3.7 (data för min Nibe F1145 givet 0C brine-temp). Min BV är alltså av on-off-typ, och vid kontinuerlig drift så sjunker brine-temperaturen över tid men återhämtar sig därefter när enheten varit avslagen en tid (vid några minusgrader är den typiskt påslagen under 20-30min och därefter avslagen en liknande tidsperiod). I det fall att man alltså triggar BV att gå kontinuerligt större delen av natten för att ladda upp ett stort värmemagasin så kommer därmed brine-vätskans temperatur att i genomsnitt bli lägre per driftstimme jämfört med nuvarande intermittent drift (så blir det åtminstone i mitt fall), vilket också det adderar en del till försämrad COP.

Dvs, om man laddar ett värmemagasin från 35C upp till säg 50C så kommer man i mitt fall behöva använda kanske i storleksordningen 30% (grov uppskattning) mer elenergi jämfört med om man kontinuerligt pendlar runt 35C börvärde.

I mitt driftsfall behöver jag visserligen inte så hög som 40C vattentemperatur ens vid låga utetemperaturer, jag ansatte denna nivå i exemplet då många installationer kräver dessa nivåer vid kallt väder, 35C räcker långt för mig även när det är bortåt 10 minus ute (större delen av uppvärmningen går mot golvvärme). Därtill så kan man ju tänka sig att man möjliggör att fortsätta cirkulera flödet genom vattentanken även efter att den svalnat under 35C för att förvärma elementvattnet in till BV under senare delen av dagen.

Så visst, man kan säkert förbättra sina löpande elkostnader med en ackumulatortank även med bergvärme; elkostnaden nattetid även inkl skatter är ju oftast signifikant mindre än 75% av dagskostnaden.

Men ackumulatortanken behöver alltså ändå vara rätt stor för att den ska ge någon relevant bidrag. Ifall denna investering lönar sig eller inte när man inkluderar installationskostnad och avskrivningar kan man räkna på, det tillkommer ju också en del styrdon, blandningsventiler, rörkopplingar mm ovanpå kostnad för vattentanken.

Själv har jag en utjämningstank för att minska effekten av bergvärmens på/av-funktion, den är dock bara på 200 liter så det blir ingen utjämning mellan dag/natt. Jag skaffade en billig varmvattenberedare från Rinkaby rör, det har fungerat väldigt bra för att minska antalet på- / avslag för BV utan att få för stora temperaturvariationer inomhus.

OT; Även jag har funderat på ifall man skulle kunna koppla en vattenmantlad vedkamin till en vattentank som ett komplement till BV. Motiveringen skulle för mig snarare vara att kunna hålla huset varmt vid ett eventuellt längre strömavbrott där BV ju inte kan hållas igång någon längre tid ens med större hemmabatterier. En sådan installation drar iväg rätt rejält i total investeringskostnad dock.

Jag hoppas att Robin vill utveckla sitt svar lite.

Att lagra värme i en ackumulatortank är ju ett konkret exempel på att flytta förbrukning - precis det han förespråkar. När värmepumpen laddar tanken under låglastperioder, för att sedan använda den lagrade värmen under höglastperioder, så flyttar vi ju aktivt förbrukningen till mer gynnsamma tidpunkter.

Detta är särskilt relevant eftersom många hushåll, inklusive mitt eget, redan har effektvakt just på värmeanläggningen. Det gör värmesystemet till en ideal kandidat för laststyrning. Systemet finns redan på plats, det är enkelt att styra, och potentialen för att jämna ut effekttoppar är betydande.

Vad menar du specifikt är tveksamt med att använda ackumulatortank för detta ändamål?

Man bara väntar lite så utvecklar någon annan svaren 😉
Signaturen Kluffe beskriver problematiken väldigt väl tycker jag. Jag kan tyvärr inte utveckla svaren så långt då det äter för mycket tid. Men jag läser ofta igenom trådar där diskussionerna sedan fortsätter. I stor utsträckning fylls det på med mycket relevanta invändingar, sådant jag missat att ta upp och utvecklingar till det bättre av mina korta resonemang. Kul med totalt sett hög nivå!

Men många tänker spontant att det borde vara lönsamt - men ritar man upp caset i excel så blir inte potentialen lika stor i många fall. Med det sagt kan det fortfarande vara vettigt vid vissa förutsättningar. Det jag menar är att man bör göra ordentliga kalkyler på det innan spaden sätts i jorden...

Tänker även på din tanke där med att dumpa solel i tanken. Den är ju rimlig. Men frågan är hur lätt den är att räkna hem. Dumpningen sker ju rimligen under perioder då huset har ett väldigt lågt energibehov i vilket fall. Troligen är dessutom elpriset lägre. Och värmepumpen kan man låta vila någon timme under "peakar" utan att huskomforten kanske blir lidande i någon större utsträckning.

Så jag är inte tveksam till själva principen med ackumulator- jag är mer tveksam till den faktiska lönsamheten i många fall samt även den ökade komplexiteten när flera energikällor ska jobba tillsammans. Och att det finns många åtgärder som förmodligen är enklare att genomföra och som ger mer tillbaks.

Allt är inte svart eller vitt man behöver inte lagra värme för hela sitt behov. Man vill lagra för utjämning av effektbehovet.

Ytterst tveksam lönsamhet i en nyinstallation med större acktankar, ger sig ganska snabbt när man räknar på det.

Däremot är det ju en helt annan sak om man redan har tankarna, då är det ju bara anpassningen som kostar.

De flesta energiåtgärderna man kan göra är ekonomiskt svåra att motivera med tanke på vårt nuvarande sätt att värdera pengar och återbetalningstider.

Det finns en färdig lösning för det TS frågar om Perific Flow energistyrning och effektvakt/lastbalancering.